&nbsp;
<a class="book-in-book-link" style="box-sizing: border-box; overflow-wrap: break-word; word-break: break-word; hyphens: auto; -webkit-tap-highlight-color: rgba(0, 0, 0, 0.3); transition: all 0.1s ease-in-out 0s; color: #1070c0; text-decoration-line: none;" href="https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/9439c93b-b806-451e-973d-e82834ec8790#grundtext">O&auml;del metall</a> Metaller som g&auml;rna l&auml;mnar fr&aring;n sig elektroner och bildar joner. Dessa metaller kallas ocks&aring; v&auml;teutdrivande eftersom de kan l&ouml;sas upp i saltsyra under utveckling av v&auml;tgas.
<a class="book-in-book-link" style="box-sizing: border-box; overflow-wrap: break-word; word-break: break-word; hyphens: auto; -webkit-tap-highlight-color: rgba(0, 0, 0, 0.3); transition: all 0.1s ease-in-out 0s; color: #1070c0; text-decoration-line: none;" href="https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/9439c93b-b806-451e-973d-e82834ec8790#grundtext">&Auml;del metall</a> Metaller som inte l&ouml;ses upp i saltsyra (allts&aring; ej v&auml;teutdrivande). &Auml;dla metaller reagerar inte s&aring; l&auml;tt med andra &auml;mnen, och kan ibland finnas i ren form i naturen.
<a class="book-in-book-link" style="box-sizing: border-box; overflow-wrap: break-word; word-break: break-word; hyphens: auto; -webkit-tap-highlight-color: rgba(0, 0, 0, 0.3); transition: all 0.1s ease-in-out 0s; color: #1070c0; text-decoration-line: none;" href="https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/9439c93b-b806-451e-973d-e82834ec8790#spanningsserien-visar-metallers-adelhet">Sp&auml;nningsserien</a> En serie d&auml;r man ordnat metaller efter hur &auml;dla de &auml;r. I mitten brukar man skriva v&auml;te. P&aring; ena sidan om v&auml;te finns de o&auml;dla metallerna, p&aring; den andra sidan finns de &auml;dla metallerna.
<a class="book-in-book-link" style="box-sizing: border-box; overflow-wrap: break-word; word-break: break-word; hyphens: auto; -webkit-tap-highlight-color: rgba(0, 0, 0, 0.3); transition: all 0.1s ease-in-out 0s; color: #1070c0; text-decoration-line: none;" href="https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/d29c69d0-e785-4db9-8e55-73007f1a5d09#grundtext">Galvaniska element</a> En anordning d&auml;r kemiskt bunden energi omvandlas till elektrisk energi. Ett galvaniskt element best&aring;r av en positiv och en negativ pol som t.ex. best&aring;r av tv&aring; olika metaller, samt en elektrolyt. L&auml;s mer: <a class="book-in-book-link" style="box-sizing: border-box; overflow-wrap: break-word; word-break: break-word; hyphens: auto; -webkit-tap-highlight-color: rgba(0, 0, 0, 0.3); transition: all 0.1s ease-in-out 0s; color: #1070c0; text-decoration-line: none;" href="https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/2b68227e-745e-4ded-9e4f-fe2f76bf011c#grundtext">Galvaniska element f&ouml;rst&ouml;r metaller</a>
<a class="book-in-book-link" style="box-sizing: border-box; overflow-wrap: break-word; word-break: break-word; hyphens: auto; -webkit-tap-highlight-color: rgba(0, 0, 0, 0.3); transition: all 0.1s ease-in-out 0s; color: #1070c0; text-decoration-line: none;" href="https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/d29c69d0-e785-4db9-8e55-73007f1a5d09#andra-galvaniska-element">Elektrolyt</a> En l&ouml;sning i ett galvaniskt element eller elektrolyscell, som inneh&aring;ller joner.
&nbsp;

Metaller & elektrokemi

Matriser i planeringen

Uppgifter