Psykologi 1: Helkursplanering

Under de senaste hundra åren har det uppstått olika perspektiv när det gäller beskrivningar av människans natur, vilket beror på att olika personer har uppmärksammat olika delar av människan. Att teoretiker på detta sätt har tyckt ett visst område var mer intressant än ett annat är inte konstigare än att en person är idrottsintresserad medan en annan gillar musik. De perspektiv som utmärker ämnet idag (biologiska, kognitiva och sociala) kan alla fungera som förklaringar till varför vi beter oss, tänker och känner på olika sätt. Men även äldre perspektiv har vetenskapliga belägg för att deras teorier kan förklara människans beteende. Idag anser alla (eller i varje fall de flesta) att de olika perspektiven kompletterar varandra. Vissa perspektiv och deras teorier kanske förklarar en del beteenden mer korrekt och bättre än andra perspektiv och teorier. Men mänskligt beteende och mentala processer är oftast mycket komplexa och alla förklaringar kan bidra till en helhetssyn och ökad förståelse för människans komplexa natur.

Under samtliga områden bekantar vi oss med hur man forskar i psykologi för att kunna uppfylla följande kunskapskriterier: Eleven värderar med omdömen de olika psykologiska perspektivens förklaringsvärde och för resonemang om deras betydelse för helhetssynen på människan.

Ämnesområden och övergripande kursplanering

Ämnesområde: Psykologins historiska framväxt

Detta inledande avsnitt fungerar som introduktion till kursen. Kursen inleds med att vi tittar på hur psykologin utvecklats. Fokus ligger på hur psykologin växt fram och inte de första perspektivens teorier och begrepp. Du ska kunna redogöra, vilket är en av de lägre kognitiva förmågorna, Redogöra innebär att du inte behöver kunna jämföra något, analysera något eller värdera de äldre perspektiven.

Centrala frågeställningar 

Hur formas våra beteenden, känslor och tankar?

Hur förklarar psykologin ditt beteende?

Hur forskar man i psykologi?

Hur växte psykologins olika perspektiv fram?

Lärandemål/kunskapsmål efter genomfört område

Kunskaper om den psykologiska vetenskapens framväxt och utveckling. Förståelse av relationen mellan psykologins utveckling och samhällsutvecklingen.

Ämnesområde: Hur förklaras beteende?

De tre perspektiven i området utgör undervisningsstoffet för ett antal lektioner så att du ska få en grundläggande insikt i de olika perspektivens teorier och förklaringar till människans beteende.

Det kognitiva perspektivet

Kognitiv psykologi är del av psykologi som specialiserar sig på att studera mentala processer såsom tänkandet, minnet, planering, resonemang, uppmärksamhet och perception. Vi använder olika sinnen när vi ska lära oss någonting nytt. När vi tar in information med våra sinnen och tolkar den kallas det för perception. Ibland fungerar perceptionen inte helt felfritt.

Det biologiska perspektivet

Teorier inom det biologiska perspektivet förespråkar arv före miljö. De är däremot begränsande att beskriva beteende endast utifrån arv eller miljö, och detta underskattar komplexiteten i människors beteenden. Det är mycket mer troligt att beteende är ett resultat på grund av interaktionen mellan arv(biologi) och miljö(omgivningen).

Det socialpsykologiska perspektivet

Vi är sociala varelser och skulle inte kunna fungera utan varandra. Många av våra beteenden formas av det sociala samspelet med omgivningen. Vi utsätts för positiv och negativ påverkan. Socialpsykologi är ett ämnesområde som syftar till en vetenskaplig förklaring och förståelse av människors handlingar och av den mening som tillskrivs dessa; människors sociala beteende relateras till både psykologiska och sociala processer, därav uttrycket ”socialpsykologi”.

Lärandemål/kunskapsmål efter genomfört område

Kunskaper om mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv samt förmåga att relatera dessa kunskaper till egna erfarenheter.

Förmåga att kritiskt granska, jämföra och reflektera över olika psykologiska perspektivs styrkor och svagheter.

Kunskaper om arvets och miljöns betydelse för individens psykologiska utveckling, livsvillkor och hälsa.

Kunskaper om mänskliga beteenden, värderingar och föreställningar i olika sociala sammanhang.

Ämnesområde: Hur förklarar perspektiven olika tankar, känslor och beteenden?

I detta avsnitt kommer vi att arbeta tematiskt med ett beteende i taget som belyses via de tre perspektiven, biologiskt, kognitivt och socialpsykologiskt.

Tema: Vad gör oss kära?

Är vårt behov av kärlek ärftligt? Hur kan olika förväntningar på en relation skapas utifrån kultur, personlighet situation, sinnesstämning? Påverkar nära relationer i barndomen våra vuxenrelationer? Kärlek är antagligen ett av de mest studerade beteendena, men samtidigt ett av de minst förstådda. Trots detta vet vi en hel del. Visste du t.ex. att det är vetenskapligt bevisat att sociala relationer (kärlek till olika människor) är viktiga för din psykiska hälsa, därför är det viktigt att vårda kärleken i alla relationer. När du upplever kärlek i nära relationer är 12 olika centra i hjärnan aktiva. Dessa utgör hjärnans belöningssystem. Det ett nedärvt behov och ett överlevnadsbeteende. Samtidigt är kärlek och nära relationer något som tar sig olika uttryck i olika kulturer.

Tema: Vad gör oss lyckliga?

Föds du lycklig? Blir du lycklig av människor runt omkring dig? Kan du själv påverka din lyckonivå? Lycka undersöks främst via olika självskattningar, t.ex. via intervjuer och enkäter. Självskattningar är inga perfekta metoder för att mäta beteenden, men de är lätta att upprepa och de ger oftast likvärdiga svar över tid. Forskningen visar även att det finns en hög överenskommelse om du själv skattar din nivå av lycka och sedan jämför med hur familj och vänner skattar din lyckonivå.

Tema: Vad gör att du mår bra?

Känner du dig stressad? Stress är något vi alla känner när vi utsätts för påfrestningar. Egentligen är den en stenåldersreaktion, kamp-flyktreaktion. Känner du ångest någon gång? Den är ett livsvillkor. Men blir det för mycket och för ofta mår vi inte bra. Då blir ångesten ett hinder. Psykiska problem kan förklaras och behandlas på olika sätt beroende på vilket perspektiv man har. Nya behandlingar utvecklas hela tiden.

Lärandemål/kunskapsmål efter genomfört område

Kunskaper om mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv samt förmåga att relatera dessa kunskaper till egna erfarenheter.

Förmåga att kritiskt granska, jämföra och reflektera över olika psykologiska perspektivs styrkor och svagheter.

Kunskaper om arvets och miljöns betydelse för individens psykologiska utveckling, livsvillkor och hälsa.

Kunskaper om mänskliga beteenden, värderingar och föreställningar i olika sociala sammanhang.

Examinationer/bedömningsunderlag

Skriftliga prov som består av olika flervals-, flera rätta svar, ordluckor och en essäfråga.

Muntliga seminarier i mindre grupper

Läroplanskopplingar

Syfte

• Kunskaper om den psykologiska vetenskapens framväxt och utveckling. Förståelse av relationen mellan psykologins utveckling och samhällsutvecklingen.
• Kunskaper om mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv samt förmåga att relatera dessa kunskaper till egna erfarenheter.
• Förmåga att kritiskt granska, jämföra och reflektera över olika psykologiska perspektivs styrkor och svagheter.
• Kunskaper om arvets och miljöns betydelse för individens psykologiska utveckling, livsvillkor och hälsa.
• Kunskaper om mänskliga beteenden, värderingar och föreställningar i olika sociala sammanhang.

Centralt innehåll

• Psykologins historiska framväxt. I samband med det behandlas psykoanalysens och behaviorismens tidiga förklaringar av mänskliga beteenden, känslor och tankar.
• Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information.
• Biologisk psykologi och dess tillämpningar: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende.
• Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör.
• Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas.
• Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering.