De mänskliga rättigheterna

I en diktatur saknar människorna fri- och rättigheter som yttrandefrihet och rösträtt. De mänskliga rättigheterna respekteras dåligt eller inte alls. Mer än hälften av världens befolkning lever i diktaturer och det är viktigt att eleverna får ett eget perspektiv på hur det är att leva i diktatur genom att fördjupa sig i en diktators biografi.

Lgr22

Syfte

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. /…/ Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Lgr22, kap 1). Elever ska utveckla förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

Centralt innehåll

Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt parlamentarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.
Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar. Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.

Diskussionsfrågor

Hur är det att leva i en diktatur? Vad får man säga och göra i demokrati jämfört med i en diktatur? Kan det finnas för- och nackdelar med exempelvis mötesfrihet och yttrandefrihet?

Rollspel: jämför vad som händer med dig om jag bor i en diktatur och kritiserar diktatorn/rådande politik med vad som händer om jag kritiserar ledaren i en demokrati. Samtalskort "Vi måste prata om demokrati" används regelbundet för att samtala, problematisera och nyansera de viktigaste frågorna i vår tid. 

Pedagogiska metoder och tillvägagångssätt

I min undervisning handlar det  mycket om att synliggöra begrepp för mina elever för att minska alla möjliga kunskapsluckor. Jag stämmer av alla begrepp med mina elever efter en begreppsgenomgång och gång på gång skriver ner begrepp, gamla som nya, på tavlan längst fram så att alla lätt kan lyfta fram och använda dem i undervisningen. Om inte jag som lärare lyfter fram och synliggör begreppen kan jag inte heller förutsätta att eleverna kommer använda dem.

Det handlar återigen inte om att förenkla begreppen, utan att förtydliga! Genom att skapa en röd tråd i undervisningen, där inte nyhetsrapportering kommer för sig, källkritik för sig och kunskap kopplat till förmågor och betygskriterier för sig – skapar vi en helhet i klassrummet. En helhet där eleverna lär sig att använda begrepp i ett sammanhang, där de lär sig resonera och bilda sig en egen uppfattning.

Riktigt bra dokumentärer och poddcast är guld värda för en lärare. Välproducerade, gripande och personliga berättelser. Ljud är mycket bra, men kanske lite bortglömt i dessa tider då bilder och filmklipp sköljer över oss. I ett större arbete om medier och påverkan inom arbetsområdet "Demokrati och diktatur" skall eleverna lyssna på ett avsnitt på Spotify, "Diktatorer". Därefter ska en PowerPoint presentation på ca 8 sidor göras för en efterföljande presentation/reflektion/diskussion i en hel klass. 

Betygskriterier

Eleven visar mycket goda kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter. Eleven för välutvecklade resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar.
Eleven visar mycket goda kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Eleven för välutvecklade resonemang om hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.
Eleven för välutvecklade resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med välgrundade källkritiska argument.