Microhandling Genus Villekulla 22-23

Vi ska jobba med barnens intersektionella perspektiv via boksamtal.

Varför är brorsan rädd

Var är vi?

Under vår lässtund efter lunch brukar barnen eller vi välja vilka böcker vi ska läsa. Ibland väljer vi vuxna ut en bok i förväg. Vi försöker välja en del normkritiska böcker i bokbussen eller från Polyglutt men har inte valt att fördjupa oss i en specifikt bok än så länge. Under våra tidigare lässtunder har vi inte alltid läst boken innan vi läser den för barnen. 

Vart ska vi?

Vi kommer nu att fördjupa oss själva i en normkritisk bok och sedan läsa den för barnen en gång i veckan. Vi vill ge barnen en möjlighet att möta böcker som normaliserar olikheter i samhället. Detta kommer att ske genom en microhandling en gång per vecka. Vårt syfte är att vi vill att barnen ska få ett intersektionellt perspektiv, det handlar om att utgå från att det hela tiden finns flera aktiva normer. (Salmson & Ivarson 2021)

Med det menar vi tex att det inte ska vara självklart och förutbestämt att en familj består av "kärnfamiljen".

Hur gör vi?

Vi kommer under de första veckorna att läsa den utvalda boken som heter " Varför är brorsan rädd" en dag i veckan under läsvilan, vi läser boken och diskuterar sedan kring den tillsammans med barnen. Vi läser samma bok under 2-3 veckor för att ge oss tid att fördjupa oss ordentligt kring den utvalda boken. 

Hur blev det?

Första tillfället: Första boksamtalet pratade vi kring vilka karaktärerna i boken är, de heter Hamsa och Alvdis men vi vet inte om det är pojkar eller flickor. Vi diskuterade sedan tillsammans med barnen hur vi kan ta reda på det. Barnen spekulerar kring att Alvdis har lite längre hår och att det då kan vara en flicka men när pedagogen frågar om killar kan ha långt hår så kommer de på någon som har långt hår, och en annan säger att mormor har kort hår så den funderingen håller inte riktigt kommer pedagogen och barnen fram till. 

Andra tillfället: Vid nästa tillfälle då vi läser boken så kommer vi fram till att det viktiga är inte om de är en kille eller en tjej, det handlar om hur de känner sig. Vi pratar om att man kanske känner sig som en kille fast man är en tjej, eller att man känner sig som en tjej fast man är en kille. Vi pratar också om att man kan säga hen istället för han eller hon om man är osäker. Detta ord var inte barnen bekanta med.

 Konrads Koja

Var är vi?

Under vår lässtund efter lunch brukar barnen eller vi välja vilka böcker vi ska läsa. Ibland väljer vi vuxna ut en bok i förväg. Vi försöker välja en del normkritiska böcker i bokbussen eller från Polyglutt men har inte valt att fördjupa oss i en specifikt bok än så länge. Under våra tidigare lässtunder har vi inte alltid läst boken innan vi läser den för barnen. Under några veckor har vi läst en bok som heter " Varför är brorsan rädd" en dag i veckan under läsvilan, vi har läst boken och diskuterat kring den tillsammans med barnen. Vi tycker nu att vi är redo att gå vidare med en annan bok på samma ämne. 

Vart ska vi?

Vi kommer nu att fördjupa oss själva i en ny normkritisk bok och sedan läsa den för barnen en gång i veckan. Vi vill ge barnen en möjlighet att möta böcker som normaliserar olikheter i samhället. Detta kommer att ske genom en microhandling en gång per vecka. Vårt syfte är att vi vill att barnen ska få ett intersektionellt perspektiv, det handlar om att utgå från att det hela tiden finns flera aktiva normer. (Salmson & Ivarson 2021)

Med det menar vi tex att det inte ska vara självklart och förutbestämt att en familj består av "kärnfamiljen".

Hur gör vi? Vi kommer att läsa boken "Konrads koja" vid några tillfällen för att kunna fördjupa oss ordentligt i boken. Den här gången kommer vi att läsa boken en gång var för att se ifall barnens reflektioner ändras beroende på vilken pedagog som läser boken.  

Hur blev det?

Första tillfället: Vid första tillfället läste vi igenom boken en gång, barnen reflekterade mest kring att Konrad först ville vara själv men sedan ångrade han sig och ville vara med kusinerna.

Andra tillfället: Vid andra tillfället läste vi igenom boken 2-3 gånger för att försöka väcka barnens tankar mer än förra gången. Barnen hade inte så mycket tankar den här gången heller, men tillslut reflekterade ett barn över att Konrad inte ville vara med kusinerna för att de hade mörk hud. Barnen var sedan snabb på att säga "men det gör inget, för man får se olika ut" Ett annat barn påpekade också att Konrad har klänning, barnet lade dock ingen värdering i det eller tyckte att det var annorlunda på något sätt. 

 

Allt är nytt hos Alma:

Var är vi?

Vi har under ett antal veckor arbetat med en microhandling kring genus. Tidigare har vi gjort det under våra läsvilor men har nu beslutat att ta det under samlingen för att det ska bli ännu mer planerat och strukturerat. Vi har läst två böcker "Varför är brorsan rädd" och "Konrads koja". Barnen har tillsammans med oss haft givande reflektioner och diskussioner och vi har nu valt att gå vidare till nästa bok " Allt är nytt hos Alma"

Vart ska vi?

Vi kommer fortsätta att fördjupa oss själva i en ny normkritisk bok och sedan läsa den för barnen en gång i veckan. Vi vill ge barnen en möjlighet att möta böcker som normaliserar olikheter i samhället. Detta kommer att ske genom en microhandling en gång per vecka. Vårt syfte är att vi vill att barnen ska få ett intersektionellt perspektiv, det handlar om att utgå från att det hela tiden finns flera aktiva normer. (Salmson & Ivarson 2021)

Med det menar vi tex att det inte ska vara självklart och förutbestämt att en familj består av "kärnfamiljen".

Hur gör vi? 

Vi kommer att läsa boken "Allt är nytt hos Almar" vid några tillfällen för att kunna fördjupa oss ordentligt i boken. Vi pedagoger kommer att turas om att läsa boken och till den här boken har vi tillsammans gjort några frågor som vi kommer att diskutera tillsammans med barnen. Dessa är frågorna vi kommer att utgå från :

Hur ser din familj ut?

Är din mamma och pappa gifta?

Hur kan en familj förändras?

Hur kan familjer bo?

Kan man bo på flera ställen?

Vad har en familj till?

Kan man äta olika sorters mat i olika familjer?

Vilka känslor kan man visa i sin familj?

Hur skulle det kännas att byta förskola?

Hur skulle det kännas om era föräldrar bodde i separata hus?

Första tillfället: Då Mia läser boken blir det samtal kring att barnet i boken har en kompis på sin nya förskola som har två pappor och en annan kompis som har två mammor. Barnen har inte funderat så mycket kring att det är ovanligt men Mia ställer frågan om de känner någon som bor så. Ett av barnen har en kompis som bor med 2 mammor.

Andra tillfället: Då läser också Mia boken och då blir samtalet om boken kring att byta förskola och hur det skulle kännas, ett av barnen har bytt till vår förskola för ett tag sen och berättar att det kändes lite pirrigt.

Tredje tillfället: Då läser Sara boken och samtalen går kring att bo på olika ställen, ibland hos sin mamma och ibland hos sin pappa, vi pratar om de känner någon som bor så och alla är överens om ett barn som går här på förskolan men kan inte komma på någon fler. Vi samtalar också kring att man kan behöva byta förskola om man flyttar och hur det skulle kännas. De vill inte byta till en annan förskola. Två av barnen som är med vid tillfället har bytt förskola från andra förskolor, de får frågan om de skulle vilja byta tillbaka nu eller hur det skulle kännas och det ena barnen säger att det vill tillbaka, men ändrar sig sen snabbt med en ledsamhet i rösten och vill vara här på villekulla. Vi pratar om att man kan byta och att det kan kännas jobbigt till en början men att det sedan kännas bättre än vad de trodde det skulle bli.

Utvärdering av microhandlingen: 

Vi har sett att barnen har börjat använda hen exempelvis i sammanhang då de inte vet om det är en kille eller en tjej. Vi känner att många av barnen har fått ett större intersektionellt perspektiv och att våra boksamtal kring de normkreativa böckerna har gett barnen och oss pedagoger väldigt mycket nytt tänk.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen,
• medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet,
• inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könsstereotypa val,