Ämnesintegrerat, åk 3, Mytologi är som spännande sagor!

Mytologi är som spännande sagor! Javisst är det så! I alla tider har det berättats spännande historier. Dessa historier ger ofta svar på frågor som människor funderar över. Som hur världen blir till eller varför det blir oväder. Såna berättelser kallas för myter. Och de är mycket spännande!

Du ska kunna 

Ämnesmål:

• berätta delar av en saga från den nordiska mytologin. 
• berätta delar av en saga från den grekiska mytologin.
• berätta delar av en saga från den samiska mytologin.
• berätta vad myter ofta handlar om.
• ge exempel på olika spår av nordisk mytologi i nutid.
• Göra en enkel intervju för att undersöka vilka olika mytologier andra känner till. 

Språkliga mål: 

• förklara begreppen myt, mytologi och väsen.
• läsa och söka information från olika medier: böcker och internet (ungafakta.se)
• samtala om och uttrycka dina åsikter.
• ställa frågor, sammanfatta och återge intervju.
• skriva fakta om en gud från den nordiska mytologin.

I undervisningen kommer vi att

• Läsa saga från den nordiska och grekiska mytologin.
• se film om olika berättelser från nordiska och grekiska mytologin.
• se programserien "Sägner från Sapni" om samisk mytologi. 
• Tillsammans undersöka olika spår av mytologi i nutid.
• i lärpar och lärgrupper göra olika samarbeten för att lära oss.  
• öva att återberätta en berättelse från den nordiska och grekiska mytologin.
• öva att söka information genom intervjuer om mytologi. 
• läsa och skriva fakta om en nordisk asagud. 

Du får visa vad du kan

• när du i samarbetar med lärkompis och läraren observerar.
• när du deltar i klassens samtal och diskussioner.
• när du återberättar delar av en nordisk myt.
• när du återberättar delar av en grekisk myt.
• när du förbereder en intervju och sedan återberättar om vad du fick reda på.  
• när du läser, planerar och skriver fakta om en asagud.
• när du gör diagnos efter arbetsområdet.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och
• förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.
• kunskaper om religioner och andra livsåskådningar samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa,
• förmåga att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle, och
• förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.

Centralt innehåll

• Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.
• Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Grundläggande textbearbetning.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras.
• Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk, tonfall och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.
• Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter.
• Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Svenska språkets uttal i jämförelse med andra språk eleven kan.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.
• Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.
• Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i samisk religion.
• Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.

Kriterier

• Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
• Eleven läser bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kommenterar och återger delar av innehållet och visar grundläggande läsförståelse. Eleven för också enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna.
• Eleven söker information ur någon anvisad källa och återger grundläggande delar av informationen i enkla faktatexter. Texterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.
• Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har en enkel röd tråd och i huvudsak fungerande handling.
• Eleven söker information ur någon anvisad källa och återger grundläggande delar av informationen i enkla faktatexter. Texterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet blir begripligt.
• Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska och historiska förhållanden, samhällsförhållanden och religiösa traditioner. Eleven beskriver likheter och skillnader samt orsaker och konsekvenser i sammanhang som är relevanta för ämnena. Eleven samtalar om människors livsfrågor och levnadsvillkor samt om miljöfrågor och andra samhällsfrågor ur olika perspektiv.
• Eleven använder begrepp, metoder och verktyg från de samhällsorienterande ämnena.