Kajutans Kalkyler - Matematiklärande på Skutans Förskola

Genom användning av olika material och lekfulla uppgifter introduceras barnen till grundläggande matematiska begrepp som räkning, mätning och mönsterigenkänning. Vår målsättning är att skapa en inspirerande och engagerande lärandemiljö där varje barn uppmuntras att utforska och upptäcka matematikens spännande möjligheter.

Bakgrund och syfte

Små barn utvecklar matematiska förmågor genom en kombination av naturliga upptäckter och lekbaserat lärande. Redan innan de fyller ett år kan barn urskilja skillnader mellan små mängder, till exempel mellan en och två objekt. Vid två års ålder börjar de förstå grundläggande räkning och kan räkna till tre eller fyra på rätt sätt, även om de kanske inte alltid förstår siffrornas betydelse. Förmågan att jämföra storlekar och mängder utvecklas också tidigt; vid två-tre års ålder kan barn ofta jämföra vilken hög som är större eller mindre och kategorisera objekt baserat på attribut som färg eller form.

Spatial förståelse, som är avgörande för senare geometriska och algebraiska färdigheter, börjar utvecklas tidigt. Barn lär sig förstå och använda begrepp som "över", "under", "nära" och "långt borta" under de första fem åren, och lek med block och pussel främjar utvecklingen av dessa förmågor. Språkutvecklingen spelar också en viktig roll i matematiklärandet. Att prata om siffror, former och mätningar i vardagssituationer hjälper barn att förstå matematiska begrepp, och matematikrelaterat språk (t.ex. "mer än", "mindre än", "lika med") är särskilt viktigt för att stödja utvecklingen av matematiskt tänkande.

Lek och spel är centrala för matematiklärande i förskolan. Genom lek lär sig barn att utforska matematiska koncept på ett sätt som är både naturligt och roligt för dem. Aktiviteter som att bygga med klossar, sortera objekt och använda pedagogiska spel hjälper till att förstärka matematiska färdigheter. Grundläggande matematiska förmågor hos små barn utvecklas genom en kombination av naturliga upptäckter, lek och strukturerad undervisning. Att skapa en rik och stimulerande miljö som uppmuntrar till matematisk utforskning och lärande kan hjälpa barn att bygga en stark grund för senare matematisk förståelse och färdigheter.

Grundläggande matematiska förmågor

• En-till-en-principen: Förmågan att para ihop varje objekt med ett specifikt nummer eller ett annat objekt, vilket är grunden för att förstå räkning och mängder. Barnen lär sig att varje objekt i en grupp representerar en specifik siffra.
• Antalskonstans: Förståelsen att antalet objekt i en grupp inte förändras trots att deras arrangemang eller utseende ändras. Till exempel, att förstå att fem pärlor är fem pärlor oavsett om de ligger utspridda eller i en hög.
• Kardinalitet: Förmågan att förstå att det sista numret som nämns vid räkning av en mängd objekt representerar mängden av hela gruppen. Till exempel, när ett barn räknar upp till fem och vet att det betyder att det finns fem objekt totalt.
• Subitisering: Förmågan att snabbt och exakt identifiera antalet objekt i en liten grupp utan att behöva räkna dem en efter en. Detta är särskilt användbart för små mängder, som att känna igen att det finns tre prickar på en tärning utan att behöva räkna varje prick.
• Klassificering: Förmågan att sortera objekt i grupper baserat på gemensamma egenskaper, såsom färg, form, storlek eller antal. Detta är en viktig färdighet för att utveckla logiskt tänkande och förståelse för kategorier.
• Mönsterigenkänning: Förmågan att identifiera och skapa mönster genom att observera sekvenser och ordningar. Barnen lär sig att känna igen och förutsäga vad som kommer härnäst i en serie.
• Mätning och storlek: Förmågan att förstå och jämföra storlekar, längder, höjder, vikter och volymer. Barnen lär sig begrepp som "längre", "kortare", "större" och "mindre".
• Rumsuppfattning (geometri): Förmågan att förstå och beskriva positioner, riktningar och relationer mellan objekt i rummet, såsom "över", "under", "bredvid", "framför" och "bakom". Detta inkluderar också att känna igen och namnge geometriska former.
• Problemlösning: Förmågan att använda matematiska begrepp och strategier för att lösa problem. Detta kan inkludera att tänka kritiskt, experimentera med olika lösningar och dra slutsatser baserat på observationer.
• Ordningstal: Förståelsen av position eller rangordning i en sekvens, såsom första, andra, tredje, etc. Detta hjälper barn att förstå ordningen och positioneringen av objekt.

Innehåll

Mål

• Att barnen utvecklar förståelse för grundläggande matematiska begrepp som mängder, tal, former och mönster.
• Att barnen utvecklar sin förmåga att använda matematiskt språk.
• Att barnen utvecklar sin förmåga att lösa problem och tänka logiskt.

Metod

Vad ska vi göra?

Vi ska arbeta med aktiviteter som främjar utvecklingen av de grundläggande matematiska förmågorna, inklusive räkneramsor, sorteringslekar, bygglekar med klossar och pussel, samt matematiska samtal i vardagssituationer.

Hur ska vi göra?

• Räkneramsor och sånger: Vi sjunger räkneramsor och sånger som innehåller siffror.
• Räknelekar: Vi låter barnen räkna olika objekt som finns i deras omgivning.
• Sorteringslekar: Barnen får sortera objekt baserat på färg, form och storlek.
• Bygglekar och pussel: Vi uppmuntrar barnen att bygga med klossar och lösa enkla pussel.
• Matematiska samtal: Vi pratar om siffror, former och mätningar i olika vardagssituationer.

När, var, vem?

Alla barn och pedagoger i gruppen är delaktiga i arbetet. Aktiviteterna genomförs kontinuerligt under dagen, både inomhus och utomhus, för att skapa en rik och varierad lärmiljö.

Dokumentation

Vi dokumenterar för att kunna utvärdera utbildningen/undervisningen och synliggöra barnets utveckling och lärande. Vi observerar, tar bilder och lägger ut på Unikum det vi gör.

Utvärdering

 

• Observera varje barns framsteg och justera aktiviteterna efter deras individuella behov och utvecklingsnivå.
• Dokumentera barnens lärande och använd dessa insikter för att anpassa och förbättra undervisningen.

 

Referenser

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Hämtad från https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan

Löwing, Madeleine. (2008). Matematikundervisningens konkreta gestaltning - En studie av undervisningsverksamheter i grundskolans tidigare år. Göteborgs universitet.

Nationellt centrum för matematikutbildning. (2006). Lära och undervisa matematik: internationella perspektiv. Göteborg.

Skolverket. (2000). Analysschema i matematik för åren före skolår 6, 1. uppl. Stockholm: Liber distribution.

Sterner, Görel; Lundberg, Ingvar. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,