Kemi årskurs 7, VT24

Vad får man om man delar en chokladkaka tills den inte går att dela längre? Eller kan man fortsätta dela en chokladkaka i oändlighet om man har tillräckligt bra verktyg? Detta och mer kommer du lära er i kemi i årskurs 7.

Tidsperiod

Ni kommer läsa kemi till och med vecka 12. Därefter läser ni biologi. 

Vad ska jag lära mig? (Lärandemål)

Du kommer bland annat att lära dig:

• Använda sig av begreppen atom, molekyl och jon  
• Namnge och beskriva atomens beståndsdelar  
• Förstå vad atomnumret beskriver hos ett grundämne 
• Rita enklare atomer i huvudsak rätt med ledning av atomnumret (atomnummer 1-18)
• Översiktligt beskriva skillnaden i hur atomer eller molekylerna uppför sig i fast, flytande och gasform 
• Namnen på de flesta fasövergångar  
• Ge exempel på fysikaliska förändringar  
• Beskriva ämnen utifrån pH-skalans olika värden och klassificera ämnen som sura, neutrala eller basiska 
• Förstå skillnaden mellan koncentrerad och utspädd lösning 
• Beskriva hur man åstadkommer en neutralisation Beskriva konsekvenser av och orsakerna till miljöproblemet försurning 
• Föreslå någon åtgärd som görs och/eller borde göras för att komma till rätta med försurningsproblematiken 

Hur ska jag visa det? (Bedömning)

Jag kommer se era kunskaper genom 

• Aktivt deltagande på lektioner där du ställer frågor och diskuterar
• Löpande läxförhör på centrala begrepp. Tre stycken totalt.
• Laborationer där jag bedömer er laborativa förmåga och användande av laborationsmaterial 
• Skriftliga dokumentationer av laborationer. Du kommer få skriftlig feedback av mig på en av laborationsrapporterna och därefter möjlighet att förbättra din rapport som sedan bedöms.
• Ett skriftligt prov i DigiExam den sista veckan vi läser kemi 

I kemin bedömer man tre förmågor. Den första är kopplad till laborationer och bedöms främst under laboration och vid efterarbetet av dem. Den andra handlar om att använda kemins begrepp och att förklara kemiska samband. Den tredje att ta ställning i diskussioner. De två sistnämnda kan bedömas i exempelvis laborationers efterarbete, inlämningar, skriftliga prov och muntliga diskussioner. Den första har däremot en praktisk karaktär av problemlösning i stunden. 

Hur ska vi nå dit? (Planering + var material finns)

Material ligger i Teams under respektive Klassteams kanal vid namn kemi. Därefter trycker man på fliken "Filer" och hittar material som läggs upp. Där finner man exempelvis lärandemål och PowerPoints som använts. 

Gleerupsplaneringen kan nås via länken: https://gleerupsportal.se/laromedel/planering/42c2895e-356e-4724-8dd8-dde5ec645b48 

För att veta vad vi ska göra i veckor framöver, eller om man varit frånvarande från lektion, tittar man i planeringen nedan för ledning. Tveka inte att höra av er om ni vill ha läsanvisningar för en missad lektion.

Vecka	Lektionsinnehåll	Laboration
2	Moment 1. Grundläggande kemi   Rita atomer    Kunna begrepp som molekyl, kemisk förening och grundämne
3	Moment 1. Grundläggande kemi   Atom, molekyl och jon   Kemiska reaktioner vs fysikaliska förändringar	Reaktion mellan magnesium och syre
4	Moment 1. Grundläggande kemi    Periodiska systemet   Kopplingar till förra terminens biologiundervisning
5	Moment 2. Fysikalisk förändring     Vad är värme?    Värmens roll vid kemiska reaktioner   Fasövergångar	Demonstration kallt och varmt vatten och rörelsen i dem   Smälta tenn   Diameterns på kärlets påverkan på avdunstningen (hypotes + slutsats bygger en modell av verkligheten)
6	Moment 2. Fysikalisk förändring     Vad är värme?    Värmens roll vid kemiska reaktioner   Fasövergångar
7	Repetition
8	Prov
9	LOV
10	Moment 3. Surt och basiskt och miljöproblemet försurning   pH-skalan   Hur man mäter pH-värden	Mäta pH på vardagsprodukter   Tillverka rödkålsindikator   Avgöra koncentrationer av syror och baser (mer/mindre) med pH-indikator
11	Moment 3. Surt och basiskt och miljöproblemet försurning    Vad en syra respektive bas är    Exempel på svaga och starka syror	Buffertverkan    Neutralisation
12	Vad en syra respektive bas är    Exempel på svaga och starka baser
13	Moment 3. Surt och basiskt och miljöproblemet försurning Försök med olika sätt att konservera mat  -        Sänka pH -        Salta -        Sockra   Hypotes + föreslå metod för att utvärdera resultatet	Modell av försurningens effekter
14	LOV
15	Moment 3. Surt och basiskt och miljöproblemet försurning   Hur orsakas försurning, vad ger det för konsekvenser och hur hindrar vi fortsatt försurning?
16	Moment 3. Surt och basiskt och miljöproblemet försurning   Hur orsakas försurning, vad ger det för konsekvenser och hur hindrar vi fortsatt försurning?
17	Repetition
18	Prov
19	Laborativt arbete kring med analytisk kemi
20	Laborativt arbete kring med analytisk kemi
21	Laborativt arbete kring med analytisk kemi
22
23	Sista skolveckan med undervisning

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Separations- och analysmetoder, till exempel filtrering, fällning, pH-mätning och identifikation av ämnen.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
• Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Kolhydrater, proteiner och fetter samt deras funktioner i människokroppen.
• Några produkters livscykler och påverkan på miljön.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

Kriterier

• Eleven använder information som rör kemi för att med viss naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör kemi och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra välutvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.

Uppgifter

Test

Test