Ped. planering för undervisning, Emotionell utveckling och Integritet & Estetiska lärprocesser och Rörelse , vt/23, v.3-5; Svampen

På Bosgårdens pedagogiska enhet syns det att vi främjar Lärande, Lust och Framtidstro. Med temat som inspirerande grund, fokuserar vi nu på lärområderna Emotionell utveckling och Integritet & Estetiska lärprocesser och rörelse utifrån vår läroplan.

VARFÖR?

 

I förskolans läroplan står det att barnen ska få möjlighet att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Vidare står det även att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans (Skolverket, 2018).

 

VAD?

 

Vi vill rikta barns fokus dessa veckor på den kroppsliga integriteten och olika känslor. Vi kommer både i vardagliga situationer uppmärksamma hur vi är mot varandra och hur vi visar respekt för andra människors rättigheter. Genom att vi lär tillsamman om hur vi respekterar varandra kan vi utveckla en förståelse för var andras barns och vuxnas gränser går, hur andra signalerar detta och vad barnet kan göra för att visa respekt för andras integritet. Genom detta kan förutsättningar för en samtyckeskultur utvecklas. Vi kommer väva samman olika känslor till utforskandet av musik och instrument. Estetiska lärprocesser är ett sätt att kunna formulera och gestalta sitt lärande språkligt, utöver talspråket och skriftspråket. Det är ett sätt att kunna knyta ihop olika känslor, kunnande, upplevelser, erfarenheter och analys till en helhet (Wiklund 2009, s. 20)

 

Frister Lind (1999, s. 7) poängterar att det finns många delar hos barn som kan utvecklas utifrån musik och rytmik, bland annat benämner han språk, kognitiv förmåga, social förmåga, fantasi, intellekt, varseblivning och estetik. Han menar att med musik och rörelser kommer flera sinnen till användning och det ger erfarenheter och kunskaper. 

 

Rytmik finns inom individen och den startas i samband med att musiken hörs. Barn uttrycker känslan av musiken med hjälp av hela kroppen genom rörelse eller vila. I rörelse kan den sociala utvecklingen främjas genom samspel i dansen och det kan vara att få större självkänsla genom att lära känna sin egen kropp. Glädje kännetecknar musik, dans och rytmik, men det kan också vara att lära sig om puls, takt, rytm och tempo (Phillips 2014, ss.126-128).

HUR?

Vi startar upp arbetet genom att vi tar reda på barnens förförståelse genom olika frågeställningar och vad de vill lära sig mer om. Vi använder material från barnkonventionen samt från Liten. Vi läser tillsammans och har bokssamtal där vi reflekterar över innehållet. Vi lär med hela kroppen och utforskar olika instrument tillsammans där vi benämner adekvata begrepp inom lärobjektet. Karaktärerna från temasagan är med i vårt utforskande och har med sig olika material till undervisningen.

Undervisning 1- Olivia tar med barnen på en Trygghetsvandring på Svampen där barnen får berätta om hur de känner för de olika rummen i förskolan, hur en känner för vuxna, om en kan få vara ifred någonstans, toalettbesök osv. Vi läser även böcker från Barnkonventionen och Liten där vi tillsammans reflekterar över olika känslor och situationer. 

Undervisning 2- Vi utforskar tillsammans olika instrument i en liten grupp för att skapa möjlighet för alla att våga prova och samtala kring lärandet. Vi provar hur olika känslor kan uttryckas genom instrumenten. Hur skulle arg låta på en trumma? Vad heter de olika instrumenten och hur spelar en på dom? 

 

Undrvisning 3 (Ute)- Vi rör på oss genom leken som metod. En musiktjuv (Bläckfisken) har tagit alla instrument (Laminerade bilder på olika instrument) och lagt i sitt bo. Barnen får i uppdrag att samla tillbaka alla instrument till Olivia. Barnen måste dock ta sig förbi Bläckfisken och har  barnet ett instrument i handen måste hen lägga det tillbaka i boet och börja om! Innan leken går vi igenom bilderna där vi samtalar vad instrumenten heter.

Referenser:

 

• Phillips, Tove (2014). Skapande verksamhet. 1. uppl. Malmö: Gleerup
• Wiklund, Ulla (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Stockholm: Sveriges utbildningsradion
• Frister Lind, Helen (1999). Flyg lilla fjäril rytmik och rörelsesånger för de små. Mölndal:Förlaget Lutfisken AB

 

 

Dokumentation
För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

• Med barnens samtycke kommer vi ta foton, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen. Här strävar vi efter att möjliggöra inflytande och delaktighet i dokumentationen tillsammans med barnen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom lärområdet.
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer, resonemang samt observationer av barnen. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge dem möjligheten att samtala hemma kring dokumentationen tillsammans med sina barn.