Anne Frank

Vi kommer att arbeta med tema Anne Frank och uppmärksamma förintelsens minnesdag den 27/1. Vi kommer att lära oss mer om hur det var att leva som ung judinna under den nazistiska ockupationen under andra världskriget och ta del av människors livsöden. Genom detta arbete kommer vi att läsa fakta om Anne Frank, lyssna på Barnradions radiodrama om Anne Franks dagbok, lära oss mer om andra världskriget, se på avsnitt från UR:s programserie om barnens som överlevde förintelsen, lyssna på "Historien om Bodri" och diskutera vad vi kan lära oss av de berättelser om skildras i de olika livsöden som vi möter i undervisningen. Vår skolbibliotekarie kommer också att tipsa oss om böcker med kopplingar till temat. Vi ser fram emot att arbeta med dessa viktiga frågor tillsammans med klassen!

I skolans läroplan står det följande i de inledande kapitlen, däri vi tar vi vår utgångspunkt för vår nya tema Anne Frank.

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. 

Vecka	Anne Frank
4	Tisdagen den 24/1: 1. Titta på film på UR Play om andra världskriget: https://urplay.se/program/222761-sn abbkoll-pa-historien-andra-varldskriget 2. Faktatext: Anne Frank på Polylino Lyssna först tillsammans i helklass och sedan lyssnar eleverna själva och svarar på frågor enskilt.   Onsdagen den 25/1 och framåt på morgonstunderna: Läsa serieboken “Vi kommer snart hem igen” på lässtunderna på morgonen + diskuterar (Polylino) Fredagen den 27/1: Förintelsens minnesdag Vad vet vi om förintelsens minnesdag? Varför är det viktigt att minnas? Lyssna på “Historien om Bodri”, speltid 10 minuter. https://sverigesradio.se/avsnitt/historien-om-bodri Läsa om Förintelsen (prata om nya ord) https://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/forintelsen/forintelsen-och-andra-varldskriget-faktatext-pa-flera-sprak Film från UR:s programserie: Barnen som överlevde förintelsen https://urplay.se/serie/198354-barnen-som-overlevde-forintelsen
5	Anne Frank   "Anne Frank (1929-1945) var 13 år när hon i juli 1942 snabbt måste fly från sitt hem i Amsterdam och gömma sig i gårdshuset på Prinsengracht 263 tillsammans med sin familj. Redan innan familjen gick under jorden skrev Anne dagbok, vilket hon fortsatte med även i sitt gömställe. Genom dessa dagboksanteckningar kan vi läsa och leva oss in i hur det var att vara ung judinna under den nazistiska ockupationen. En fruktansvärd erfarenhet som ingen borde behöva uppleva. Men vi får också läsa och uppleva en ung flickas tankar om kärlek och relationer. Dessa funderingar och frustrationer kan många relatera till oavsett omständigheter och tidsepoker."   Lyssna avsnitt 1 och 2 och jobba med uppgifterna på Google Classroom där du skriver dina svar.   Del 1. Förutspå   Före första avsnittet: Skriv vad du tror eller vet vad berättelsen kommer att handla om.   Efter första avsnittet: 1. Varför måste Anne ha så mycket kläder på sig när hennes familj flyr till gömstället? 2. Anne berättar om hur det är för judar i Nederländerna vid den här tiden. Vad får judar inte göra som de andra holländarna får? 3. Familjen Frank ska gömma sig tills “det här” är över. Vad menar de med “det här”? 4. Avsnittet slutar med att Anne får dagboken av sin pappa. Men vi hör också sirener. Hur tror du Anne känner sig?     Del 2. Strategi: Skapa inre bilder   “Kära dagbok. Att aldrig få gå ut, att aldrig få andas frisk luft, att aldrig få skrika, springa och hoppa. Det är alltså så här det känns att gå under jorden”.   När du nu lyssnar, öva på strategin med inre bilder.  Försök nu att beskriva de inre bilderna du får med ord. Vad fick du för inre bilder när du lyssnade på avsnitt två? Beskriv!
6	Anne Frank   Lyssna avsnitt 3 och 4 och jobba med uppgifterna på Google Classroom där du skriver dina svar.   Del 3. Syfte:  Att lyssna mellan raderna och reflektera över vad vi vet – trots att det inte sägs rakt ut   ”Kära dagbok. Allt är fortfarande som vanligt. Här inne gnatar och tjatar alla på varandra – fast mest på mig. Utanför vårt gömställe rasar kriget. Vi lever ännu så länge – fast vi är judar.” Efter tredje avsnittet: 1. Anne undrar om inte dagboken känner sig som en ko. Vad menar hon?   2. Vad tycker Anne om sin familj och de andra personerna på vinden?   3. Under chanukkan händer något skrämmande, som både förtydligar det Anne tycker om personerna i huset, men händelsen förändrar också hennes syn på Peter. Hur reagerade Peter under inbrottet? Varför förändras Annes syn på honom då?     Del 4.  Syfte: Öva på att göra textkopplingar ”Kära dagbok. En förändring har i alla fall inträffat. Det är underbart, inte bara det som syns utanpå, mest det som sker inuti mig. Det känns som en ljuvlig hemlighet.” Efter att ha levt tillsammans länge så börjar Anne och Peter att prata med varandra. Men mamma Edith tycker att Anne inte ska vara så mycket hos Peter. Och inte med stängd dörr...   Textkoppling till dig själv ”Anne och Peters relation har verkligen fördjupats. I början tror Anne inte att hon är kär men något förändras.” Gör en koppling till dig själv, kanske har du varit med om samma sak, blivit kär i en kompis. Varför blir man egentligen det? Anne är rejält trött på att mamma bråkar med henne. Hon känner att hon inte förstår varför. Det är nog en känsla som många i hennes ålder kan känna igen.   1. Har du känt som Anne någon gång? Hur kändes det? Kan du beskriva känslan?   2. Har du gjort något som du inte får för dina föräldrar bara för att de tycker att de har fel? Vad gjorde du då? Vad hände? Hur reagerade dina föräldrar?     Textkoppling till text Berättelser om kärlek och föräldrar som inte förstår har nog de flesta upp- levt tidigare – oavsett om det är en berättelse de läst, lyssnat på eller sett. Kanske har några även tagit del av berättelser om andra världskriget?   3. Har du läst eller lyssnat på någon annan kärlekssaga förut där föräldrar inte förstår? Vad hände i den?   4. Har du läst eller lyssnat på någon berättelse där huvudpersonen måste gömma sig och leva med rädslan att bli upptäckt. Vad hände då?   5. Har du läst eller lyssnat på andra berättelser om judarnas öden under andra världskriget? Vad finns det för likheter mellan dessa öden? Vad finns det för olikheter?   6. Har du läst eller lyssnat på andra berättelser som handlar om andra världskriget? Vilka då? Vad finns det för likheter och olikheter mellan dessa olika berättelser?
7	Anne Frank   Lyssna avsnitt 5 och jobba med de avslutande frågorna på Google Classroom där du skriver dina svar.   Del 5. Syfte: Öva på att reflektera ”Kära dagbok. Invasion! Vänner som nalkas, befrielse. Det låter för underbart för att kunna bli verklighet, men hoppet håller oss uppe. Tänk - jag kanske är tillbaka i skolan redan till höstterminen.     Efter sista avsnittet: 1. Vad kan vi lära oss av Anne Franks dagbok? Berätta!   2. Vad berättar Anne om judarnas situation under ockupationen? Vad berättar Herr Dussel när han kommer till huset?   3. Vad berättar Anne om sitt liv som gömd?   4. Vad kan vi lära oss av dramat?     Efter att vi lyssnat klart på Anne Frank: Textkoppling till omvärlden Förintelsen under andra världskriget och Anne Franks öde är tyvärr ingen saga om ont och gott. Det händer då och det händer nu. Genom textkoppling till omvärlden kan vi försöka förstå vad som händer runt omkring oss i världen. 1. Vad kan vi lära oss av historien och vad kan vi ha för roll i vår framtida historia? Berätta.   2. Vilka går under jorden och gömmer sig idag? Varför gör de det?   3. Var i världen pågår det krig idag?   4. Har det funnits förintelseläger även efter andra världskriget? Var då? Vilka skulle då ”utrotas”? Vad är anledningen till att detta kan ske?   5. Vad behöver vi förstå och göra för att den inte ska hända igen?     Fredagen före sportlovet: Var är Anne Frank? Film på Cineasterna: https://www.cineasterna.com/sv/library/9/title/4513
8	LOV
9	Jämföra boken och filmen om Anne Frank utifrån ett källkritiskt förhållningssätt.   Faktatext: Andra världskriget (Polylino)   Lyssna och svara på frågor enskilt
10	Sammanfattning av arbetsområdet. Utvärdering av vårt arbetsområde

Läroplanskopplingar

Läroplan

• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
• Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför texten samt till den egna läsupplevelsen.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkliga strukturer och normer. Meningsbyggnad, med huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt textbindning med hjälp av sambandsord. Stavning, ords böjningsformer och ordklasser.
• Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
• Skönlitteratur för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kriterier

• Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalen. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.
• Eleven skriver olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet.
• Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet. Eleven för också enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.
• Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare.
• Eleven skriver olika slags texter med relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och relativt god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med relativt god säkerhet.
• Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med relativt god säkerhet. Eleven för också utvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.
• Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.
• Eleven skriver olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet.
• Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med god säkerhet. Eleven för också välutvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.