SKA - systematiskt kvalitetsarbete delaktighet & inflytande

En del i vårt SKA-arbete är fortsatt utveckla barnens förståelse för att de har möjlighet att påverka sin situation. Vi kommer fortsatt fokusera på val av saga under dagen, där ett barn varje dag får välja den bok som ska läsas. Barnet får även välja hur boken ska synliggöras, högläsning av pedagog, polyglutt, flanosaga dramatisering osv. Vi pedagoger för dokumentation kring vilken bok som blir vald, när varje barn flertalet gånger fått välja bok kommer vi att sammanställa vilken bok som blev vald flest gånger och utifrån den skapa en lärmiljö.

Måldokument

Förskola: Björkliden avd Rönnen                                               Datum: HT22/VT23

Läroplansmål	Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation
Nulägesbeskrivning	På avdelning Rönnen går förskolans yngsta barn. Vi upplever att det ibland kan vara svårt att sätt ord på vad delaktighet och inflytande kan vara hos just de yngsta barnen. Då de inte har förmåga att uttrycka sin tankar och åsikter genom talspråk har vi reflekterat över att delaktigheten och inflytandet till största del förekommer genom att vi pedagoger på olika sätt utgår från barnens intressen, genom observationer, när vi planerar vår utbildning och undervisning.  Något som vi pedagoger känner att vi vill utveckla när det kommer till delaktighet och inflytande i arbetet med de yngsta barnen är att låta dem aktivt vara med och påverka delar av utbildningen och undervisningens innehåll. Det här läsåret kommer barnen att få möta litteratur och böcker i samband med våra fruktstunder, men istället för att det är vi pedagoger som varje gång bestämmer bok kommer det vara ett barn som får möjlighet att göra det.  Till en början kommer vi göra det det mer lättbegriplig för barnen genom att vi pedagoger väljer ut några böcker utifrån deras intresse och utbildningens innehåll som barnen får välja mellan. Syftet med detta är att utveckla barnens förståelse för att de har möjlighet att vara med och påverka sin situation.
Forskning/teori/ litteratur	I boken “Små barns delaktighet och inflytande - några perspektiv” lyfter Johannesen och Sandvik (2015) upp att det alltid förekommit stora diskussioner kring delaktighet och inflytande kopplat till barn. Denna diskussion har handlat om huruvida delaktighet och inflytande handlar om att barnen ska tillåtas vara självbestämmande eller medbestämmande. Vidare beskrivs hur Johannesen och Sandvik har kunnat se hur barnets självbestämmande och att få sin vilja igenom har påverkat gemenskapen i gruppen negativt. De liknar begreppen delaktighet och inflytande vid begreppet deltagande, och menar på att lagformuleringen ligger i ordet deltagare.  Slutligen argumenterar författarna om att begreppet delaktighet handlar om att barnen ska få känna och vara en del av gemenskapen.  Att barnen har rätt till delaktighet och inflytande betyder enligt Johannesen och Sandvik inte att de har rätt att bestämma, utan att det handlar om något större. Det handlar om att barnen har rätt att vara en del av en gemenskap där de ska känna sig respekterade och inkluderade, oavsett åsikt och inställning. Delaktighet och inflytande handlar inte om något som varje individ utövar för sig själv, utan det fokuserar istället på hur människor samspelar, lyssnar till och respekterar varandra i en gemenskap.  Johannesen och Sandvik ser på människor, oavsett ålder, som fullvärdiga medlemmar i en demokratisk värld, där alla får delta som de är. När de kommer till de yngre barnen som är under tre år finns det stora utmaningar i arbetet med delaktighet och inflytande. Då många av dessa barn ännu inte utvecklat sin förmåga att verbalt, genom talspråk förmedla sina tankar blir det av yttersta vikt att de vuxna ser och förstår de uttryck som barnen använder för att ge dem möjlighet att påverka sin egen vardag. Avslutningsvis poängterar dem att det med de yngsta barnen handlar om att vuxna ska kunna läsa av barns kroppsspråk och genom det få dem att känna sig sedda och förstådda.  I Skolverkets artikeln “Undervisning tillsammans med de yngsta förskolebarnen” skriver Hildén (2018) att delaktighet och inflytande med de yngsta barnen handlar mycket om att ta tillvara på barnens intresse och att utifrån det planera undervisningen så att den utmanar barnen vidare. Att observera och reflektera över vad det faktiskt är som fångar barnen i en planerad aktivitet eller i en framdukad lärmiljö genom att ställa fråga: vad är det som faktiskt fångar barnens/barnets intresse i den specifika situationen? När en aktivitet genomförs är det viktigt att komma ihåg att alla barn är olika och därför även deltar och lär på olika sätt. Det kan handla om att något barn deltar genom att vara aktiv, någon kanske istället sitter bredvid och observerar medans en tredje pysslar med något annat. Trots detta kan alla tre barn ha tagit del av undervisningens innehåll, det blir här upp till arbetslaget att känna barnen och kunna avgöra om de visar intresse eller inte. Det är inte alltid lätt att veta om ett barn är intresserade eller inte, därför spelar upprepning en central roll för att kunna skapa en förståelse kring vad som faktiskt fångar barnens intresse.  I boken “Med sikte på förskolan - barn i behov av stöd” beskriver Eriksson (2009) att begreppet delaktighet innebär att ge barnen möjlighet till att få känna sig sedda och hörda. Det handlar om att barnen ska ges möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter samtidigt som de får uppleva att någon annan, vuxen eller barn, intresserar sig för det man uttrycker genom att lyssna. Genom att få barnet att känna sig delaktig hjälper man barnet att bygga upp sin självkänsla, något som i sin tur kan leda till att barnet utvecklar en känsla av att vara kompetent. Fortsättningsvis lyfter Eriksson fram att det är genom att låta barnen få uppleva delaktighet som de även kan få inflytande och ge möjlighet att påverka sin situation Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) väljer i sin bok “Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet” att framställa begreppet delaktighet som att barnen tillsammans med pedagogerna ska ges möjlighet att planera utbildning och undervisning. De menar på att barnen bör bli delaktiga på olika sätt, däribland att påverka förskolans miljö men också genom att få möjlighet att vara med och påverka utbildning och undervisningens innehåll och aktiviteter. Något som Sheridan och Pramling Samuelsson lägger extra vikt vid i sin text är att små barns delaktighet handlar om mer än att bara lyssna på barnen och låta dem bestämma. Det handlar istället om att tolka deras agerande och utifrån det försöka förstå vad barnet uttrycker och vad som är meningsfullt för barnet.  Nytomt (2020) skriver i tidningen Förskoletidningen del 2 att vi pedagoger behöver vara nyfikna på på barnens tankar och bjuda in barnen till reflektion för att skapa en hållbar utbildning. Vidare beskrivs hur reflektioner och diskussioner stannar mellan de vuxna och inte når barnen, något som ofta beror på att pedagogerna anser sig utgå ifrån barnens intressen i sin planering utan att egentligen prata med barnen om det. Vikten av att genom samtal göra barnen delaktiga i arbetet är något som lyfts fram.  Arnér (2006) har i sin Licentiatavhandling studerat pedagoger i förskolans miljö i förhållande till barns delaktighet och inflytande. Hon beskriver hur förskolans uppdrag kring just delaktighet och inflytande under de senaste åren har tagit en större plats i de styrdokument som förskolan vilar på. I studien framgår det att pedagogerna har ett mål med att ändra sitt förhållningssätt i att låta barnen bli mer delaktiga och få mer inflytande, något som många pedagoger vill göra genom att i större utsträckning säga ja istället för nej. Däremot poängterar dem att det har varit svårt då de upplevde att det fanns regler på förskolan som funnit en längre tid och gått i arv, något som gjort det svårt att ändra på. I resultatet framgår det att pedagogerna kunnat se en positiv utveckling, både hos barnen och utbildningen, efter att de ändrat sitt förhållningssätt. Barnens samspel och interaktion med varandra i leken ökade när pedagogerna började bli mer tillåtande i tillförandet av material. Barnens intresse och engagemang för att delta i planerade aktiviteter ökade när de tilläts få vara delaktiga och få inflytande över utbildningen och undervisningens innehåll, samt att de tilläts att agera och hjälpa till under den pågående aktiviteten.  Mattson och Zetterholm (2017) har genomfört en studie om pedagogers arbete med barns delaktighet och inflytande på små - och storbarnsavdelningar i förskolan. I arbetets med att göra de allra yngsta barnen delaktig beskriver pedagogerna hur de arbetar med kartläggning. Genom kartläggning kan pedagogerna synliggöra barnens intresse och behov som de sedan kan använda för att utforma och utmana verksamheten. En annan viktig del i arbetet med delaktighet och inflytande med de yngsta barnen är pedagogernas förhållningssätt. Många av pedagogerna beskriver hur det handlar om att vara närvarande samtidigt som man intar ett didaktiskt förhållningssätt. Det lyfts också fram hur många förskolor valt att arbeta med AKK, alternativ och kompletterande kommunikation, för att möjliggöra att alla barn har förmåga att kunna uttrycka sina tankar och åsikter. Att placera material lättillgängligt i lärmiljöer påverkas också barnens möjlighet till att bli delaktiga och få inflytande genom att de i större utsträckning själva kan hämta materialet. Det sista arbetssättet som lyfts fram i studien är att barnen tillåts att göra små val. Dessa val kan handla om att barnet får möjlighet att välja sång i samling eller att det får välja vilken aktivitet de vill delta i och även påverka dess innehåll.  https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1174505/FULLTEXT01.pdf
Egna mål	Vid terminens slut har varje enskild barn fått flera möjligheter att påverka undervisningens innehåll under våra fruktstunder.
Insatser	Pedagogerna väljer ut några böcker som barnen ges möjlighet att välja mellan under fruktstunden, böckerna som barnen väljer mellan är böcker som barnen fått möta i tidigare undervisning samt att de har visat intresse för dessa.  Vi tar kort på respektive bok och laminerar, sedan uppmuntras ett barn att välja bok genom att peka på någon av bilderna som pedagog placerat framför barnet. Här är det viktigt att pedagogen tydliggör att det är det specifika barnet som fått välja och att det synliggör inför de andra barnen.  Till en början är böckerna som barnen väljer mellan välkända för att de ska ha förståelse för vilken bok de väljer och att det utgår från deras egen vilja och intresse. Vartefter kommer böckerna att bytas ut eller utvecklas med fler.  Vi sätter upp QR-koder på böckerna i lärmiljön, på så sätt ges barnen möjlighet att även under leken välja att lyssna till böckerna.
Metoder för att följa  arbetet med insatserna	Vi för loggbok över vilka barn som getts möjlighet att välja bok, på det sättet ser vi hur mång gånger alla barn fått välja samt vilka böcker som valts.
Analys – beskrivning av resultat Dela upp i delar och undersök	I början av vårt systematiska kvalitetsarbete där varje enskild barn gavs möjlighet att göra val kring vilken bok som skulle vara utgångspunkten i undervisningen blev det tydligt att detta var en ovan metod för barnen. Många av barnen hade svårt att acceptera när ett annat barn gjorde valet. Det resulterade i att barnen visade motstånd genom att inte delta i högläsningen eller dramatiseringen av boken. Utifrån våra anteckningar i loggboken ser vi en utveckling där barnen blivit medvetna om att alla inte kan vara med och påverka valet varje gång. Barnen har utvecklat förmågan att respektera varandras val, något som vi ser genom att de nu deltar i högläsning och dramatisering av böcker som andra barn valt och med en mer positiv inställning. Barnen visar intresse, nyfikenhet och engagemang genom att komma med reflektioner, tankar och idéer kring sagans innehåll, oavsett vem som gjort valet av boken. Sammanfattningsvis ser vi att barnen med glädje vill genomföra val av bok inför fruktstunden. Att delta i aktiviteter med högläsning och dramatisering, oavsett om man själv valt boken, är en uppskattad aktivitet för samtliga barn.  För att utveckla barnens förståelse och medvetenhet kring att göra egna val innebär att man påverkar sin situation, en viktig del i arbetet har varit att tydliggöra vem som har valt boken inför dagens fruktstund. Vissa barn har utvecklat medvetenhet och förståelse kring att de är dem själva som gjort ett val för att påverka undervisningen, något som blivit synligt genom att de tar eget initiativ till att själva berättar inför de andra barnen att de valt boken. Utifrån vår loggbok kan vi se att barnen använder sig av olika strategier för att berätta. Det kan se ut på ett sådant sätt att de ger uttryck för "Idag har jag valt bok”, eller att de visar den laminerade bilden på boken för de övriga barnen. Vi kan se att det finns de barn som ännu inte är bekväma med att framställa att de har gjort ett val, för att stötta dessa barn i att synliggöra sitt val har vi pedagoger i samråd med barnen berättat inför de andra vem som valt bok och vilken.  Efter att vi pedagoger gjorde en sammanställning kring vilken bok som valts flest gånger av barnen kunde vi se att resultatet visade på att sagan om den lilla lilla gumman var den bok som tilltal barnen mest. Barnen gjordes delaktig i sammanställningen genom att vi tillsammans med barnen synliggjorde resultatet  genom att lägga klossar framför varje bok. Tillsammans räknade vi antalet klossar och jämförde raderna med klossar för att avgöra hur många gånger varje bok valts. Utifrån boken byggde vi tillsammans med barnen upp en mindre lärmiljö av innehållet. I den här lärmiljön kan barnen med hjälp av rekvisita dramatisera och återberätta sagan. Barnen har även tillgång till flanosaga där de kan utforska handlingens gång. För att göra alla barn delaktig i lärmiljön finns sagans bärande begrepp synliggjorda med bildstöd och tecken. Vi har sett att det systematiska kvalitetsarbetet har lett till att barnen allt oftare tar egna initiativ till högläsning och att titta i böcker under spontana aktiviteter. Utifrån observationer av den fria leken kan vi se att barnen i sin lek har blivit inspirerade av de böcker som vi använt i det systematiska kvalitetsarbetet. Det här är något som vi kunnat se genom att barnen på eget initiativ skapar rekvisita till de olika sagorna genom de material som erbjuds i lärmiljöerna. Barnen använder sedan rekvisitan som de byggt upp för att dramatisera och återberätta sagan. I vår bygg och konstruktionsmiljö använder barnen klossar för att bygga en bro. Ibland bygger de med stora klossar och ibland med små. När barnen bygger bron med stora klossar är det dem själva som dramatiserar bockarna och trollet. Barnen går över bron samtidigt som de låter som de olika bockarna, när den lilla bocken går över bron låter det tyst för att sedan låta högt när den stora bocken kommer. När de bygger upp sagan med hjälp av de små klossarna använder de annat material som finns på avdelningen för att gestalta bockarna, till exempel djur, legogubbar eller babblarna.  I Hemvrån är det istället sagan om den lilla lilla gumman som står i fokus. Barnen använder sig av det material som finns i miljön för att skapa rekvisita, såsom bord, stolar och skål. Det är barnen själva som går in i rollen som de olika rollfigurerna, gumman, katten och kon.
Analys – varför har det blivit så här Sätta samman till en helhet=ny kunskap	Att placera läromaterialet lättillgängligt för barnen är något som Mattson och Zetterholm menar kan vara ett arbetssätt för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande. De syftar till att barnen kan ta del av materialet när nyfikenhet faller in, oavsett om aktiviteten är spontan eller planerad. Vi har upplevt det svårt att hitta en balansgång gällande materialet som används i undervisningen. Oftast har man kanske en uppsättning av rekvisita vilket gör att pedagogerna blir mer återhållsamma med materialet och att det därför enbart används i planerade aktiviteter, och inte placeras lättillgängligt för barnen i spontana aktiviteter. Mattson och Zetterholm lyfter också fram att kartläggning kan användas som metod för att få fatt i barnens intresse och utifrån det skapa rum för lärande. I vårt arbete gjorde vi en kartläggning där vi förde anteckningar kring vilken bok som valdes av varje enskild barn. Denna dokumentation använde vi sedan för att skapa en lärmiljö utifrån den saga som flest barn valt. I lärmiljön som byggdes upp gavs barnen möjlighet att möta allt det material som pedagogerna använder i de planerade aktiviteterna. Vi kunde snabbt se att barnen började visa intresse för den nya lärmiljön. De barn som upplevts tillbakadragna i den planerade aktiviteten började nu utforska materialet. Genom att bygga upp den här lärmiljön kan vi se att alla barn har blivit delaktiga i undervisningen, men på olika sätt. Några tog del av den i planerade aktiviteter och andra i spontana aktiviteter. Slutsatsen vi kan dra utifrån vårt resultat är att vi lyckats fånga upp och ta tillvara på barnens intressen genom olika uttrycksformer, även Hildén lyfter fram att en stor del i arbetet med delaktighet och inflytande handlar om att ta tillvara på barnens intressen.  När vi pedagoger gjort en sammanställning av den bok som valts flest gånger av barnen låter vi barnen bli en del av arbetsgången. Tillsammans lade vi fram bilder på de böcker som barnet fått möjlighet att välja mellan, sedan placerade vi klossar framför varje bok för att tydliggöra hur många gånger den valts av ett barn. I det här arbetssättet blir barnen delaktiga genom att de tillåts att vara med när klossarna placeras, men också genom att pedagogerna synliggör och tydliggör de olika val som barnen har gjort under läsåret. Resultatet styrks genom det som Nytomt beskriver angående vikten av att låta barnen reflektera kring och utbyta tankar för att utbildningen och undervisningen ska utvecklas. Vidare gavs barnen möjlighet att vara med under processen där bokens innehåll byggdes upp som en lärmiljö. Barnen var med och satte upp bilder på väggen, byggde upp bokens innehåll med hjälp av rekvisita osv. Även här poängterar Nytomt vikten av att göra barnen delaktiga i arbetet genom att låta dem föra samtal och agera. Att barnen i vår barngrupp visat ett stort intresse för den nya lärmiljön anser vi inte bara beror på nyhetens behag utan att den största anledningen är för att de getts möjlighet att vara delaktiga under uppbyggnaden.  En stor och viktig del i vårt arbete har varit att synliggöra och tydliggöra vem som gjort valet av bok inför varje aktivitet. I början blev det tydligt att barnen inte själva gav uttryck för att de hade gjort ett val, utan de överlät det till oss pedagoger. Det här är något som vi anser beror på att barnen hade mindre erfarenhet av att aktivt få vara med att bestämma. Vi tolkade det som att barnen upplevde det som en ovan situation där de ännu hade skapat förståelse och blivit medvetna kring att de hade påverkat sin situation och att de därför inte kunde ge uttryck för det. Ju mer erfarenhet barnen fick av denna situation desto mer började de öppna upp sig genom att dela med sig av sina tankar och idéer. Resultatet visar att barnen först började berätta att det var dem som valde boken. Berättandet utvecklades vidare till att de började berätta vilken bok de valt och delar av innehållet. Att barnen slutligen själva började ta initiativ till att berätta grundar vi i pedagogernas arbete med att ge barnen förutsättningar att känna sig sedda och lyssnade till. Eriksson menar att delaktighet handlar om att ge barnen möjlighet att få känna sig sedda och hörda. Barnen ska ges förutsättningar att uttrycka tankar och åsikter samtidigt som de får uppleva att någon annan, vuxen eller barn, intresserar sig för det man uttrycker genom att lyssna. Genom att få barnet att känna sig delaktig hjälper man barnet att bygga upp sin självkänsla, något som i sin tur kan leda till att barnet utvecklar en känsla av att vara kompetent. Inför arbetet med delaktighet och inflytande beslutade vi pedagoger att barnen skulle ges möjlighet att välja bland böcker där innehållet redan var känt för dem. Vi grundade vårt beslut i uppfattningen kring att för att barnen ska utveckla en förståelse för att de gör ett val bör de vara medvetna om vad det är de väljer mellan. Hade barnen inte haft en förförståelse anser vi att risken hade kunnat bli att de bara valde en bok ur tomma intet och att deras egen uppfattning eller åsikt hade uteblivit. Vi kopplar vår ståndpunkt till det som Hildén beskriver om att det inte alltid är lätt att veta om barnen är medvetna och intresserade eller inte, därför spelar upprepning en central roll för att kunna skapa en förståelse kring vad som faktiskt fångar barnens intresse. Vi valde därför att använda böcker som barnen fått möta i andra undervisningssituationer på förskolan, detta för att säkerställa att barnen hade samma erfarenhet. Som pedagog kan man inte ta för givet att barnen haft möjlighet att möta samma böcker i deras hem.  En del i vårt resultat av det systematiska kvalitetsarbetet visar på att barnen har utvecklat sin förmåga att respektera andras val. I början hade barnen svårt att acceptera andras val, något som bidrog till en negativ inställning att delta i aktiviteten. Efter avslutat arbete ser vi att barnens deltagande i planerade aktiviteter har ökat och att de respekterar varandras val. Det resultatet som vi har fått fram visar på motsatsen av det som Johannesen och Sandvik har kunnat se i sin studie kring hur barn självbestämmande och att få sin vilja igenom har påverkat gemenskapen i gruppen negativt. Genom att barnen fått möjlighet att påverka aktivitetens innehåll och hur detta ska visas för de övriga barnen anser vi är en anledning till att intresset för aktiviteten har ökat. Ytterligare en anledning till det ökade intresset uppfattar vi kan bero på att barnen efter avslutad aktivitet gavs möjlighet att utforska aktivitetens innehåll genom att pedagogerna lät rekvisitan ligga kvar. Barnen använde då materialet för att bearbeta och återberätta det innehåll och lärande som de precis tagit del av. Vår uppfattning styrks av det som Arnér i sin studie har uppmärksammat kring att barn tenderar att visa större intresse och engagemang för att delta i aktiviteter när de gavs möjlighet att bli delaktiga och hade inflytande över utbildningen och undervisningen. Att låta barnen få agera genom att hjälpa till i aktiviteten gjorde också att deras intresse växte.
Kvalitetsutveckling av utbildningen	Barnen kommer i större utsträckning få delta i aktiviteter där de uppmuntras att rösta kring beslut samt ges möjlighet att delta i utformning och uppbyggnad av lärmiljöer.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,