Kroppen

Vi vill ge barnen en större förståelse för kroppen och dess funktioner på ett lärorikt och lekfullt sätt.

Innehåll

1. Syfte

(Barnens intresse? Varför är detta en viktig kunskap?)

Vi bemöter varje barn på ett positivt och uppmuntrande sätt. Vi gör barnen delaktiga i vår verksamhet genom dialogiska samtal i olika situationer och undervisningsaktiviteter. Genom en välplanerad undervisning erbjuder vi utmanande lärande för barnen. Det skall vara roligt, lustfyllt och inspirerande att lära tillsammans.

Vi vill skapa en större medvetenhet hos barnen om kroppen, dess funktion och vad vi kan göra för att må bra.

Vår utgångspunkt när vi valt temat kroppen  är att alla människor har lika värde. Vi vill ge barnen möjlighet att få mer kunskap om sin kropp. Att utgå från jaget och barnets nyfikenhet och upptäckarglädje och att göra barnet medvetet om sig själv och sin kropp.

Vi vill också göra barnen medvetna om vad vår kropp mår bra av. t. ex. sömn, vatten, rörelse, lek, frukt och grönsaker, hygien. Behovet av att  få vara tillsammans, känna sig delaktig och trygg på förskolan främjar kunskaper som empati och social kompetens.

2. Generativ fråga

Hur fungerar vår kropp och vad mår vi bra av?

Vad har olika kroppsdelar för funktioner och syften?

 

3. Läroplansmål (se nedan)

Bryt ner läroplansmålen i kriterier, vad vill se för kunskapsutveckling hos barnen?

Exempelvis:

- Förståelse för delar och helhet (Kroppen, kroppsdelar, antal)

- Förståelse för kroppsdelarnas olika funktioner

- Förståelse för hur mat blir till energi och gör att vi orkar (vad är bra mat)

- Förståelse för vikten av rörelse för att må bra

- Förståelse för hur man är en bra kompis (känslor)

 

4. Kartläggning

Vad kan barnen? Förförståelse, erfarenheter...

 

Vi inleder temat med att göra en tankekarta. Vad vet barnen i nuläget om människokroppen?

Under matsituationerna för vi en genomtänkt dialog med barnen för att lyssna in vad barnen kan om t.ex. mat , energi och muskler. Vi uppfattar att barnen har en förståelse att mat ger energi så att man orkar leka. Några barn säger när de har ätit upp sin mat - Känn på mina muskler nu!

Nu när vi arbetat i läraktiviteten med barnens ansikten uppmärksammade vi t.ex. ögonbryn och ögonfransar, vilket det inte var många barn som hade kunskap om tidigare.

När vi jobbat med kroppsdelarna under samlingarna har vi uppfattat att barnen inte kunde benämna alla kroppsdelarna, detta kommer vi jobba vidare med och använda oss av bilder för att tydliggöra lärandet. 

När det gäller inälvorna tänker vi att vi ska fokusera på vart maten tar vägen, bland annat magsäcken och tunntarmen, vilket blir ny kunskap för barnen. 

5. Genomförande

Vad? Hur?

• Vi kommer pratar om vad de olika kroppsdelarna heter och har för funktioner.
• Barnen får klistra ögon, näsa, mun och öron på ett tomt ansikte.
• Barnen får göra handavtryck till två olika estetiska aktiviteter. Alla barn trycker sin hand i ett hjärta och vi pratar om hur man är en bra kompis lagom till ”alla hjärtans dag”. Barnen gör handavtryck genom att skapa figurer t.ex. humla, enhörning el. hund med hjälp av handavtrycket.
• Alla barnen kommer att få gör självporträtt.
• Vi vill ge barnen många möjligheter att utveckla sitt språk, öka sitt ordförråd och befästa sina begrepp. Detta gör vi genom att läsa böcker, se på film och diskutera och föra dialoger utifrån ett visst material eller ämne.
• Vi  arbetar med de matematiska begreppen såsom antal, ordning, mätning, läge, storlek, former, mönster och tid.
• Vi kommer att utforska närmiljön t.ex. skogen och havet. Där arbetar vi med utomhusmatematik och använder oss av naturmaterial. 

 

• Vi rör på oss genom rörelse-lekar, rörelse-sånger och hinderbanor inne och ute. 

6. Uppföljning

Vad har vi gjort? Hur har det gått? Hur arbetar vi vidare? 

Vi ska tillsammans med barnen reflektera över arbetet och prata om det vi har gjort, var och en efter sin egen förmåga. 

Under våra planeringar utvärderar vi och planerar arbetet.

Ansiktet

Vi har tillsammans med barnen utforskat ansiktet. Barnen har fått klistra två ögon, en näsa, en mun och två öron på ett ansikte. Under den här aktiviteten har barnen utifrån sin egna uppfattning placerat ut och limmat fast ögon, näsa, mun och öron på ett papper i form av ett ansikte. Barnen fick börja med att ta ett foto av sitt ansikte med Ipaden. Sedan fick det skriva ut det och använda bilden som stöd. Barnen visade ett stort intresse och uttryckte med ord att de tyckte läraktiviteten var rolig. Det var en lagom svår aktivitet. Vi har också uppmärksammat barnen på vad man har för nytta av att se, höra, känna lukt och smak.

Höger och vänster 

Vi har under flera olika aktiviteter jobbat med höger och vänster, i samlingen med olika ramsor och rörelsesånger. När barnen hjälper till att duka bordet, gaffeln till vänster och kniven till höger. När vi går till skogen och ska gå över vägen benämner vi att vi tittar åt höger och vänster för att göra barnen uppmärksamma på bilar eller andra faror i trafiken.

Handavtryck 

Vi har använt oss av estetiska lärprocesser, där barnen på olika sätt fått skapa genom att använda handavtryck. Den ena aktiviteten var att skapa figurer t.ex. humla, enhörning el. hund m.m. med hjälp av handavtryck. Barnen visade på fantasi och delaktighet då uppgiften var att välja en figur de ville skapa. De fick sedan välja färger och försökt avbilda figuren utifrån sin egna föreställning och förutsättning. 

Under alla hjärtans dag passade vi på att prata om hur man är en bra kompis. Vi gjorde ett kompishjärta tillsammans där alla barn fick trycka sitt handavtryck som vi satte upp på väggen tillsammans med barnens kommentarer om hur en bra kompis är. Dessa tankar som barnen kom med kunde vi prata om och återupprepa vid fler tillfällen, som tillexempel i barnens lekar för att skapa möjlighet att tillämpa dem i vardagen. 

Fingrarna 

Under samlingen har vi lärt oss vad fingrarna har för namn och hur många de är. Vi sjunga fingersånger och ramsar. Räknar med fingrarna och har lärt oss hur man tecknar de olika siffrorna med TAKK.

Kroppsdelarna 

Under samlingarna de senaste veckorna har vi arbetat med kroppsdelarna i form av bilder. Vi har på olika sätt använt oss av bilderna. Barnen har fått beskriva med ord eller peka på vad bilden föreställer och kompisarna får svara. De har också fått lägga ärtpåsar på den kroppsdelen bilden visar. Vår upplevelse är att alla barn har lärt sig att benämna några kroppsdelar de inte tidigare kunde.

Skelettet 

Vi har presenterat ett skelett som är ungefär samma storlek som barnen ca. 70 cm långt. Det här var en ny bekantskap och lärandet bestod av att vi benämnde skelettdelarna med deras faktiska namn, t.ex. nyckelben, revben, ryggrad o.s.v. Vi upplevde att detta var nytt för de flesta barnen, men att de fick en förståelse för hur vi ser ut.

 

I samband med att vår vän Betty Ben (en modell av ett skelett ungefär i barnens stolek) kom på besök fick barnen sätta ihop sitt eget skelett med hjälp av påsklämmor. Dessa skulle fästas i skelettets böjbara delar såsom knän och armbågar. Barnen gavs chans till förståelse kring hur skelettet är uppbyggt och fungerar, hur vi kan röra oss som vi gör och varför vi kan böja på vissa ställen men inte på andra. 

 

 

Tarmarna

 

Vi har pratat om vart maten tar vägen efter att vi svalt den och att den så småningom kommer ner till tarmarna. Vi tog reda på att hela tarmen hos ett barn är ungefär tre meter lång. Barnen fick välja ett garn som vi tillsammans mätte ut tre meter av. Barnen fick sedan lägga garnet ovanpå magen eller hålla det framför, precis som tarmen. Därefter fick barnen limma fast garnet på ett papper med en barnkropp och placera det där tarmen sitter. Vi har märkt att barnen ofta kommenterar att maten åker ner till tarmarna när vi sitter och äter. 

 

 

Skapa en gubbe av geometriska former

 

Vi har vid flera tillfällen märkt av ett intresse hos barnen gällande geometriska former. Vi valde därför att föra samman detta med vårt tema kroppen och erbjuda barnen en aktivitet där de får skapa en kropp med olika former. Exempelvis kunde en cirkel föreställa huvudet, två rektanglar blev ben och så vidare. Dessa former limmades på ett papper som bildade en figur. Vår upplevelse är att barnen lärt sig benämna de vanligaste formerna och kan urskilja dessa från varandra. 

 

Limma fast kroppsdelar på rätt plats

 

Barnen har erbjudits en aktivitet där olika kroppsdelar ska först klippas ut, för att därefter limmas fast i rätt ruta som hör till respektive kroppsdel. Barnen övar sin finmotorik genom att klippa och limma och samtligt som de får träna på de kroppsdelarnas namn och rätta placering. Kroppsdelarna är något vi arbetat mycket med i vårt tema och denna aktivitet blev ytterligare ett lärandetillfälle kring det. 

 

Självporträtt

 

Under uppstarten av vårt temaarbete låg vårt fokus kring ansiktets olika delar och dess namn. Vi pratade om och benämnde delar som tillexempel ögonfransar och ögonbryn som vi upplevde var nytt för många av barnen. I samband med detta gjorde vi en skapande aktivitet där barnen fick måla ett självporträtt. De fick en spegel framför sig och uppmärksammades på vart ögonen sitter i förhållande till näsan, munnen och så vidare. Sedan fick de måla av sig själva på ett papper. Det verkade vara en uppskattad aktivitet och porträtten blev fantastiska! 

 

Favoritbok 

 

Barnet väljer själv ut sin favoritbok hemma för att ta med till förskolan. På förskolan berättar barnet varför de valt just den boken. Sedan läser vi boken tillsammans med en grupp barn. Syftet med det här är att ge barnet inflytande och att genom läsning och berättande stimulera språkutvecklingen.

 

Skogen

Vi har en egen liten glänta som vi besöker varje vecka. Först har vi samling. Vid varje tillfälle hittills har vi använt oss av en tärning för att göra olika uppdrag t.ex. samla 4 kottar när barnet har slått en fyra på tärningen. Vi tränar matematik, samarbete genom att de hjälper varandra. Vi har också en kulle som de leker vid. Vid de första tillfällena var vissa barn lite tveksamma, men ju fler gånger vi har varit där blir det tryggare och tryggare. Leken har utvecklats till att de kanar ner för slänten, för att sedan komma upp igen.  Hjälper varandra och drar upp kompisarna med hjälp av olika långa pinnar.

 

Under terminens gång har vi arbetat med matematik i skogen i olika former. Vi har utgått från barnens intresse, vilket varit pinnar. Därför har många av aktiviteterna innefattat pinnar. Vi har bland annat använt pinnar för att mäta och jämföra längder. Barnen har fått uppdrag i form av att tillexempel hitta en pinne som är lika lång som sin arm, eller hitta antalet pinnar som tärningen visar. Vi har sorterat pinnar från kortast till längst och vi har även haft med oss måttband till skogen för att kunna prata om hur många centimeter olika pinnar är. Det finns så mycket att göra med så enkelt naturmaterial, och som dessutom är roligt och lärorikt eller att bara leka med som de är. 

 

•  

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,