Utveckla ditt berättande - skriva med spänning

Skriva med spänning

Vilka ingredienser bör det finnas i en berättelse för att den ska bli spännande? Vilka grepp använder författare för att skapa känsla och stämning i sina texter? Hur kan man göra en beskrivning obehaglig och spöklik, eller ljuvlig och underbar?

Vi läser och analyserar spännande texter tillsammans för att sedan skapa egna texter som väcker känslor och stämningar hos läsaren.

Som avslutningsuppgift kommer du att få skriva en egen spännande berättelse med gestaltning samt miljöbeskrivningar och på så sätt visa att du kan använda dig av de kunskaper och erfarenheter som temat har gett dig. Du kommer även att få skapa en egen bild/eget omslag till berättelsen du skriver. 

Mål/syfte

-att utveckla läsförståelsen.

-att utveckla ordförrådet.

-att utveckla förmågan att skriva berättande text.

Undervisning

• Vi läser och analyserar spännande texter tillsammans för att se hur en författare kan skriva för att bygga stämning och känsla.
• Vi övar på att beskriva och berätta i små kortskrivningsövningar. 
• Vi övar på att gestalta.
• Vi övar på att planera en berättelse.
• Slutligen skriver du en egen berättelse med gestaltningar utifrån de kunskaper och erfarenheter som temat har gett dig.
• Du kommer även att få skapa ett eget omslag till din egen berättelse. 
• Upplägget utgår till stor del från att vi först gör tillsammans i par, grupper eller - alla - innan du på egen hand utför uppgifterna.

Användbara skrivtips och skriv-exempel:

 

Mall att planera en berättelse utifrån:

Vem? Person/karaktär: ålder, kön, utseende, beteende, egenskaper. 

Var? Plats/miljö: i rymden. på jorden, på landet eller i stan? osv.

Tid? Nutid-dåtid-framtid? Årstid? Tid på dygnet? 

Vad? Problem/konflikt? ex. olycklig kärlek.

Hur? Händelser: ex. någon som inte vågar säga att hen tycker om någon.

Hur? Problemet stegrar: Karaktären försöker, men misslyckas p.g.a. exempelvis rädsla att misslyckas. 

Hur? Lösning: Problemet löser sig genom att karaktären tar modet till sig och vågar försöka visa sina känslor på något sätt.

Varför? Budskap: det är viktigt att våga satsa för att lyckas och vinna det man vill i livet!

Uppgift: Gör en plan för din berättelse - öva först: Alla-Par-Enskilt. 

Filmtips: "Text-genre - novell" (1 min). Tips att tänka på hur du skriver en novell. En novell är en kort berättelse med en tydlig handling utan för många sidospår. 

• Vad har du precis sett/hört?
• Vad kände du under tittandet/lyssnandet?
• Var det något du inte förstod? Om du vill, skriv ned dina tankar.
• Gå igenom de ord och begrepp som du inte helt förstod. Dela med dig av dina tankar och frågor i klassrummet.

Berättelsens uppbyggnad

Den typiska berättelsen är uppbyggd enligt bilden nedan, den visar den klassiska "dramaturgiska kurvan", vilken beskriver hur läsaren upplever - och hur författaren byggt upp - spänningen i en berättelse. 

                                                   

Om du vill kan du planera din egen berättelse med inspiration från den dramaturgiska kurvan. Inled med en början - där presenterar du karaktären (början ska gärna vara lite snärtig - "som fenan på en fisk" för att väcka intresse - fortsätt med en fördjupning av problem och karaktär - karaktären i berättelsen står inför en vändpunkt - konfliktupptrappning (problemet i berättelsen förvärras) - en vändpunkt sker - därefter kommer lösningen på problemet - och slutligen skriver du en kort avtoning/avrundning av berättelsen.

GESTALTNING - "Visa istället för att berätta"

Använd sinnena; beskriv vad du ser, hör, vad det finns för dofter, smaker och vad man kan känna!

En persons tankar och känslor:

Berättarnivå: ”Anna är ledsen”

Nivå 1: ”En tår faller ner för Annas kind.”

Nivå 2: ”Anna torkar ögonen med skjortärmen…”

Nivå 3: ”Anna torkar kinderna med den redan blöta skjortärmen (visar också att hon varit ledsen länge).”

Nivå 4: ”Täta, grå moln ligger som en filt över Anna, ett kraftigt regn öser ner över henne.” (metafor, liknelse och besjälning gör gestaltningen än mer poetisk).

En tid och plats:

Berättarnivå: "En sommarmorgon på landet"

Gestaltande beskrivning av tid och plats: "Solen lyser svagt genom fönstret och sakta väcks jag av det bländande ljuset. Korna råmar och fåglarna kvittrar. Det hörs ljud av klingande glas. Mamma dukar fram för frukost. Lukten av nybakat bröd sprider sig till övervåningen..."

GESTALTNING - film

Filmtips: Ur-play - Gestaltning (4 min): https://urplay.se/program/223692-skrivjouren-gestaltningar 

Andra tips till dig som vill skapa en "bladvändare"

• Använd den yttre miljön: som en förstärkning av känslor, skeenden eller som hot.
• Flera karaktärer: perspektivväxling kan hjälpa tempots upp- och nedgångar och ge läsaren information som de andra karaktärerna inte har.
• Antyd eller uttala att det finns en hemlighet: nyfikenheten och lusten att läsa vidare blir stark, när informationen långsamt avslöjas och man verkligen vill veta vad hemligheten är. 
• Cliffhanger: bryt för nytt kapitel strax innan eller mitt i ett spännande händelseförlopp eller samtal. Det går ju inte att låta bli att vända blad för att få veta vart det ska ta vägen! 
• Dra ut på en spännande scen: bland annat genom att bryta av med cliffhangers, men också att ibland låta den pågående scenen få ta tid och plats. Gå djupare in i den och istället komprimera tidsförloppet under de mer lugna partierna” i berättelsen, som ju också behövs.
• Twist/vändning: överraska med något som förändrar berättelsens riktning ordentligt, på ett sätt som läsaren inte förutsett.                          

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
• Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad, styckeindelning och olika typer av textbindning. Ordklasser och satsdelar.
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poetiska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
• Språkliga strukturer och normer. Meningsbyggnad och ordföljd på svenska i jämförelse med andra språk eleven kan. Hur orsaks-, konsekvens- och villkorssamband kan formuleras genom olika typer av bisatser. Styckeindelning och textbindning med sambandsmarkörer, referensbindning och tematisk bindning. Skiljetecken, ordklasser, kongruens, tempus, genus och satsdelar samt stavning.

Uppgifter

Skriva berättelse - hjälphäfte

Skriva berättelse hjälphäfte.pdf

Uppgiftsbeskrivning - skriva novell

Skriv novell.docx

Inspirationsbilder - teman

Skriva till bilder.docx