FÖPP - FÖrskolePedagogisk Planering - VT23

Används för den pedagogiska planeringen för de olika målområdena i läroplanen.

1. Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå, förstå?

Syfte - varför ska barnen lära sig detta?
Vi hoppas att detta innehåll och denna konstellation kan leda till en bättre gruppdynamik. Att barnen kan finna gemensamma intressen, med stöttning, vägledning och förundran i undervisningssituationerna.

Några mål från läroplanen som kommer genomsyra teamarbetet:
- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära.
- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.
- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, tal, mätning och förändring, samt resonera matematiskt om detta.

(Alla läroplansmål är kopplade till planeringen Vatten som är tilldelat varje barn på Aspen).

Vilka av barnens intressen, initiativ och behov kan integreras i målområdet? Vilka tema ska presenteras för barnen?
Under vecka 5 kommer tema Vatten presenteras för kompisarna på Aspen. Under introduktionen av temat kommer vi mötas av vattnets kretslopp och dess tre olika former. Vi kommer kategorisera bilder på vatten i olika former och placera dessa under flytande, fast eller gasform. Kompisarna kommer få lägga varsin ballong med vatten i, i frysen. Därefter kommer vi samtala om olika hypoteser.

Kommande vecka kommer vi följa upp och reflektera kring vad vi gjorde föregående vecka. Vi kommer ta fram våra ballonger, vad hände? Därefter kommer vi forma undervisningen utefter barnens tankar och funderingar.

Förståelse - vad ska barngruppen förstå efteråt?
Kompisarna kommer ges möjlighet till att förstå vattnets tre olika former, vattnets kretslopp, vad gör vatten? vad kommer det ifrån?

Förmågor - vilka förmågor ska barngruppen utveckla?
Nyfikenhet och lust att lära samt upptäcka och utforska nya saker.

Vilka förhållningssätt behöver pedagogerna ha i aktiviteten för att lärande ska ske i barngruppen? 
För att ett lärande ska kunna ges behöver pedagogerna ha ett förhållningssätt där vi ser att barnet är fullt av möjligheter. För att det kompetenta barnet ska kunna komma fram krävs det att pedagogerna vägleder, är stöttande, ger tid, fokuserar, ser och lyssnar till varje enskilt barn samt gruppen i helhet. Vi utforskar, upptäcker och lär tillsammans med barnen. 

2. Utvärdering: Hur vet vi att barnen lärt sig kring målområdet vi valt?

Kriterier - vad ska utvärderas? Riktas mot den pedagogiska processen.

Utvärderingen riktas mot den pedagogiska processen, vi utgår till stor del från barnens intresse och vad de uppfattar som intressant, roligt och meningsfullt. Vi utgår från ett helhetsperspektiv på gruppen såväl som utifrån individerna.

Förutsättningar: Vi har delat vår stora grupp i tre mindre grupper. Genom kunskap kring hur den enskilda individen lär sig samt genom hänsyn till de barn som av olika anledningar är i behov av extra stöd, har vi skapat grupper som ger varje individ möjlighet till ett lustfyllt lärande.

Vi tar hänsyn till barnens tidigare erfarenheter och kunskaper och har valt ett tema som utgår från något som samtliga barn känner till. Arbetet grundar sig till stor del kring material som finns tillgängligt på förskolan.

Tid och miljö: På avdelningen har vi skapat ett projektrum och varje grupp ges möjlighet till en projekttid i veckan. Det är barnens intresse, nyfikenhet och lust att lära som kontinuerligt styr oss genom processen. Det gör att tiden för projektet kan se olika ut beroende på de individer som finns i de olika grupperna. Utöver projekttiden följer vi kontinuerligt upp projektet under veckans gång.

Introduktion: Projektet introduceras i de mindre grupperna. Vi har en gemensam grundtanke kring hur, varför och vad vi ska genomföra, det är däremot upp till den enskilda pedagogen att leda den mindre gruppen utifrån såväl gruppen som individernas behov.

Dokumentation: Vi strävar efter att erhålla ett processinriktat lärande där vi tillsammans med barnens tankar, idéer och åsikter för arbetet framåt. Vi är flexibla och föränderliga i processen och vill skapa en öppen miljö där barnen ges möjlighet till tillit till sin egen förmåga.

Vi dokumenterar kontinuerligt processen genom bilder på det vi gör/skapar och för anteckningar om barnens tankar, idéer, förslag och åsikter. Genom gruppdokumentation kan vi synliggöra vilka förutsättningar vi möjliggör för barnens utveckling och lärande.

För att kunna följa individernas utveckling och lärande dokumenterar vi ytterligare på individnivå. Gruppdokumentationen agerar utgångspunkt, men analyseras genom vilka möjligheter det enskilda barnet ges för att kunna utvecklas och lära. Vi dokumenterar kontinuerligt och systematiskt för att följa hur utbildningen stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande. Genom att synliggöra varje barns utveckling kan vi utvärdera hur vi arbetar mot läroplansmålen.

 

Utvärderingssätt - hur (och när) ska utvärderingen genomföras?

Fortlöpande – För att förbättra och utveckla kvaliteten på undervisningen bör utvärdering av processen ske fortlöpande under processens gång.

Systematiskt kvalitetsarbete - Genom ett systematiskt kvalitetsarbete kan vi synliggöra vårt arbete och således utvärdera hur, varför och vad vi gör samt vad det leder till. Det är av stor vikt att kvalitetsarbetet sker kontinuerligt så att vi kan skapa möjligheter för barnens utveckling och lärande. Genom att planera, följa upp, analysera och dokumentera kan vi utveckla verksamheten och skapa kunskap om hur vi på bästa sätt kan främja barnens utveckling och lärande.

Följa lärandeprogression - Genom dokumentation på såväl gruppnivå som individnivå skapas kännedom kring hur, varför och vad som bör utvecklas. Dokumentationen är betydande då den synliggör processens kvalitet över tid. Det blir således ett underlag för det vi gjort under vårt projektarbete.

Det kompensatoriska uppdraget – För att samtliga individer ska ges likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande för att nå sin fulla potential samt för att lyckas behöver vi synliggöra individernas olika erfarenheter och behov. Genom dokumentation, kartläggning och analys av barnens erfarenheter är vi kompetenta i vårt arbete och anpassar verksamheten. Det möjliggör en verksamhet som verkar meningsfull och skapar möjligheter där barnens utveckling och lärande påverkas på barnens egna villkor.

3. Aktivitetsplan: Hur ska vi genomföra detta?

Aktiviteter - vilka aktiviteter genomförs?

Mål och syfte - Syftet med vårt projektarbete är att barnen ska ges möjlighet till kunskaper om vattnets kretslopp samt om vattnets tre olika former, flytande, is och gasform. Barnen kommer att ges möjlighet till kunskapande om vatten genom lekar, experiment, skapande, samarbete, motorik och språk, vilka är utformade i enlighet med läroplanens strävansmål. Det processinriktade lärandet innebär att det är barnens tankar, idéer och åsikter som för arbetet framåt.

Vi inleder temat genom att titta på en film om vattnets kretslopp och belyser vattnets tre olika former. Därefter fyller vi ballonger med vatten, fryser in dem och för tillsammans med barnen hypoteser kring vad som kommer att hända. Genom det lustfyllda och lekfulla experimentet ges barnens möjlighet att uppleva och upptäcka olika fenomen. Vi undersöker ballongerna fortlöpande under veckans gång och kan på så vis skapa en uppfattning och vad barnen är intresserade av.

Aktiviteter – Det processinriktade lärandet för oss kontinuerligt framåt i processen, däremot krävs det didaktiska strategier och förkunskaper för att stimulera barnens utveckling och lärande. Vi har förberett aktiviteter som riktar sig mot temat samt mot dess mål och syfte, däremot vilken ordning eller när dessa planerade aktiviteter tar plats är det processen som styr. Vi värnar om vikten av att stimulera barnens eget utforskande och hjälper till att sätta ord på de fenomen som de upptäcker, därutöver är det barnens eget utforskande som för projektet framåt.

 

 

Formativ uppföljning - hur följs barnens idéer, hypoteser, tankar och teorier upp för att påverka fortsatt undervisning/tema? (observation, dokumentation)

På avdelningen har vi en reflektionsvägg över olika steg av barnens utforskande och upptäckande. Det är en formativ process som har som uppgift att möjliggöra en förståelse för utvecklingsprocessen och således stärker barnens lärande.

Genom kontinuerlig uppföljning av veckans aktivitet och dokumentationsväggen kan vi synliggöra barnens kunskaper och intressen och således planera inför kommande veckas aktivitet. Den formativa uppföljningen ger oss ytterligare möjligheter att följa varje barns enskilda progression vilket svarar för det kompensatoriska uppdraget som förskolan bör erhålla.

Lärandemiljö - (kontext, material och tekniker, samverkan och samlärande mellan barnen) Vilka material och tekniker används? Hur kommer barnen att uppmuntras till att samverka, samarbeta i lärande, lära av varandra?

Samverkan och samlärande: Samverkan och samlärande har en betydande roll för det processinriktade lärandet som vi strävar efter att erhålla. Syftet är att det är barnens tankar, idéer och åsikter som för projektarbetet framåt. Genom en tillåtande miljö där vi lekfullt arbetar med material som är välkänt för barnen stimulerar vi en lustfylld lärandemiljö.

Det sociala samspelet är en viktig byggsten för processen och för barnens utveckling och lärande. Genom samverkan och samlärande ges barnen goda möjligheter att utveckla sina mentala förmågor och funktioner. Kommunikation och imitation bidrar till en lärandemiljö där barnen ges möjlighet att lära tillsammans.

Lärandemiljön präglas av öppenhet och solidaritet där barnen är engagerade i dialoger tillsammans med varandra och med oss pedagoger, samlärandet bidrar till att barnen introduceras till nya tankesätt. I sin tur medför detta att barnen erbjuds ett utbyte av idéer, planering och strategier. Barnens skilda sätt att tänka kan således leda till att de gemensamt utvecklar strategier för en aktivitet eller en uppgift. Genom kollektiv och ömsesidig problemlösning och genom att pröva/ompröva barnens hypoteser leder det oss fram till ett slutresultat.

Pedagogernas roll: För att stimulera samverkan och samlärande mellan barnen är det vår uppgift att skapa en stimulerande fysisk och psykisk lärandemiljö. Ur ett lärandeperspektiv är förskolans miljö viktig då det är genom den som vi har möjlighet att påverka barnen. Genom miljön kan vi förmedla kunskap, erfarenheter, känslor och förväntningar.

Vår uppgift är att skapa organisera en stimulerande miljö där barnen ges goda möjligheter att vara aktiva, delaktiga och engagerade i sin utveckling. Vi utgår från barnens erfarenheter och intresse och skapar, genom detta, aktiviteter och utmaningar där lärande sker i samspel med andra barn. Miljön ska möjliggöra interaktion och samspel och bjuda in till spännande aktiviteter och tillgängligt material under processens gång. Genom en tillåtande och utforskande miljö kan vi ge barnen möjlighet och tillgång till utveckling genom kreativitet och genom samspel och samverkan.

Genom interaktion mellan barn och mellan barn och pedagoger kan vi bidra till intellektuell och social utveckling. Språkutveckling genomsyrar all verksamhet med barnen och är en viktig funktion för kommunikation, samlärande och inre tänkande. Tillsammans med barnen skapar vi gemensamma mål för vår verksamhet och med hjälp av fantasi och kreativitet skapar vi meningsfullhet och lust att lära. Genom generalisering då barnen tillämpar sina kunskaper eller det vi lärt tillsammans skapar vi möjligheter till eget ansvar. Genom eget ansvar kan vi utvecklas i sociala sammanhang, i samspel mellan barn och vuxna.