Språkutveckling i hallen

Språkutveckling i hallen, vad kan det betyda? Hur använder pedagogerna hallens miljö för språkutvecklande undervisning?

Bakgrund

Pedagogens roll som språkligförebild.

Under HT 2022 har vi haft diskussionsgrupper där vi lyft vad som fungerar bra samt var vi ser brister.

Hur berikar vi barnens språk?
Vid vilka situationer har vi språket i fokus?
Vid vilka situationer/tid på dagen har vi inte språket i fokus?
Hur mycket av samtalstiden pratar den vuxna i förhållande till barnet?
Hur mycket pratar vuxna med varandra? Om vad? Och när?

Efter diskussioner kom vi fram till tre stycken utvecklingsområden.

Språkutvecklingen vid måltidssituationerna
Språkutvecklingen ute i den fria leken.
Språkutvecklingen i hallsituationen.

Under VT & HT 2023 kommer vårt gemensamma utvecklingsområde vara språkutvecklingen i hallen.

Varför gör vi detta? Syfte?

Vi har sett en brist i hallen där fokuset på barnen och dess språkutveckling inte blir den vi önskar. Det upplevs som stressigt i hallen. Vilket leder till att pedagogerna inte blir närvarande pedagoger med fokus på språkutveckling. Fokuset bli istället ett görande där fokus blir att se till att barnen får på sina kläder och kommer ut. Detta leder även till att hallen inte ses eller används i den utsträckning vi vill som en pedagogisk miljö. 

Hallen på förskolan är sällan en plats för planerad pedagogisk undervisning, däremot sker lärande och utveckling spontant i denna miljö om pedagoger använder begrepp, instruerar, talar och reflekterar med barnen. I hallen sker även mötet med barnens vuxna, där pedagoger på ett förtroendefullt sätt samarbetar tillsammans med barnens vuxna för att skapa och upprätthålla möjligheter och förutsättningar för barnets utveckling. Pedagoger har ett ansvar att kommunicera med barnets vuxna kring barnets utveckling och lärande, vilket även kan ske i dialog tillsammans med barnet i fråga (Skolverket, 2018)

I förskolan ska undervisning ske utifrån didaktisk planering (som utgår från de tre frågeställningarna vad, hur och varför när undervisningens innehåll ska specificeras) vid planerade tillfällen men även spontana tillfällen då barns lärprocesser och utveckling är konstant pågående (Skolverket, 2018). 

Vision

”Vår vision är att hallarna på Regnbågens Förskola ska vara en trygg plats för språkutveckling där det sociala samspelet är i fokus och det är en plats där barnen får öva sina olika förmågor. Barnen ska känna sig trygga med att de är en i gruppen och att de alltid möts av en förstående och trygg pedagog.”

Mål/kriterier

Genom systematiskt kvalitetsarbete ska vi hitta fler bra arbetssätt för att stimulera och stärka barnens språkutveckling i hallen.

Vår hall är utformad på ett sätt som inspirerar till samtal och socialt samspel. Hallen ses som en lärmiljö och är utformad för att skapa möten. Genom material, dokumentation, närvarande pedagoger samt små barngrupper.

Innehåll/aktiviteter

Vi har språkgrupp en gång i månaden där vi kartlägger bristerna vi ser i hallen. Reflekterar kring dessa brister utifrån olika perspektiv. Diskuterar kontinuerligt i våra arbetslag, språkgruppen samt våra matmöten hur vi går vidare. Samt vad vi behöver för att gå vidare. 

Dokumentation

I vår dokumentation kommer vi bl.a. använda oss av observationsprotokoll, foto och film. Vi använder oss av unikum som ett samlat verktyg för vårt ska- arbete. 

Gjort  

Januari

Gemensam föreläsning ”språkutveckling för toddlare” (Lena Edlund) 

Kollegialtlärande med diskussionsgrupper utifrån föreläsningen. Två uppgifter görs kopplat till föreläsningen en observationer göras där pedagogerna sedan diskuterar hur man kan göra för att utmana toddlarnas språkutveckling. Hur kan man gå in i leken för att fördjupa den? 

Alla arbetslag gör en observation där pedagogen fokuserar på barnens utforskande och upptäckande, tex. När de konstruerar, undersöker fysikaliska fenomen, undersöker växter eller småkryp. 

Efter observationen har vi kollegiala samtal  kring vad har man upptäckt i sin observationer/aktiviteter.

Februari 

Arbetslagen har gjort observationer i sin hall och diskuterat i arbetslaget kring dessa.

Vad kan vi utveckla? Vad fungerar bra i hallen? Vad funderar minder bra i hallen? Hur kan vi stötta barnen i deras språkutveckling? Hur använder vi hallen? 

Mars 

NULÄGE / ÖNSKAT LÄGE. Alla pedagoger får enskilt fundera över sin hall situation. Vilka brister, problem, utmaningar ser du i hallen? Hur jobbar du med språket i hallen idag? Vad fungerar bra? Vad fungerar mindre bra?

Tankarna skrivs ner på två papper. Nuläget i hallen samt önskat läget i hallen. Dessa lämnas in anonymt och sammanställs. 

I språkgruppen går vi igenom samanställningen Nuläge / önskat läge och tittar på punkterna utifrån förändra / hantera. 

April

Genomgång av vår gemensamma  planering "Språkutveckling i hallen"

Vi har diskussioner i arbetslagen/blocken på vårt MAT-möte kring pedagogernas tankar/känslor utifrån sammanställningen nuläge / önskat läge.

Diskussioner i språkgruppen där vi gör en tillbakablick och lyfter språket vid matsituationen. 

Maj

Gemensam föreläsning ”Stötta barn som utmanar” -David Edfelt.

Kollegialt lärande med diskussioner utifrån föreläsningen. 

Disskusioner i språkgruppen kring hur ser förutsättningarna ut nu med det nya schemat. Vad fungerar bra? Vad fungerar minerad bra? Hur påverkar det vårt arbete med barnen? 

Augusti

Mat-möte 22/8 tittar vi gemensamt på filmen "Ta på sig jackan själv". efter filmen har vi diskussioner i smågrupper utifrån tre perspektiv, Barnet, den vuxne och mötet.

September

Språkgrupp 15/9 Varje arbetslag filmar en hall situation och tar med till språkgruppen. Denna gång valde gruppen att titta på Molnets film. 

Vi tittar utifrån ett barn och pedagogperspektiv.

Vilka iakttagelser och reflektioner har ni gjort?

Vad upplever barnet/barnen?

Vad känner barnet/barnen?

Vad gör barnet/barnen

Vilka möten sker?

Vilken kommunikation/språkligutveckling sker? Mellan vem?

Vad gör pedagogen/pedagogerna?

Hur påverkar det barnet/barnen?

Vad kan förklara det ni sett?

Vad har haft avgörande betydelse?

Hur inverkar pedagogenshandlingar på barnets utveckling och lärande?

Mat-möte18/9

Vi har uppföljning av David Edfelts föreläsning "Att stötta barn som utmanar" 

Närgranskning: Fundera på vilka barn du har på avdelningen/ i förskolan med utåtagerande beteenden som kan bero på språkliga svårigheter? Eller har ni barn som är tysta/tillbakadragna? Välj ut ett eller två barn för din närgranskning( observation). På mötet under den pedagogiska timmen diskuterar arbetslagen sin närgranskning.

Språkgrupp 29/9

Fortsätter att diskutera filmerna från hallsituationerna. Denna gång valde gruppen att titta på Månens film.

Oktober

Språkgrupp 13/10

Fortsätter att diskutera filmerna från hallsituationerna. Denna gång valde gruppen att titta på stjärnans film.

 

Mat/Apt-möte 18/10

Uppföljning av David Edfelts föreläsning "Att stötta barn som utmanar"

Del 2 Du ska nu tillsammans med barnet/barnen som du närgranskat och utifrån de analyser du gjort i uppgiften tidigare jobba med en av de modeller för stöttning som David Edfelt lyft i sin föreläsning.

Välj uppgift utifrån om det rör utåtagerande beteende eller tysta barn. På mötet under den pedagogiska timmen diskuterar vi i tvärgrupper med Lokets förskola där det kollegiala lärandet får utrymme. Delger varandra vad man arbetet med samt vilken metod man valt. Diskussion i grupper med fokus på vad såg ni, gjorde och vaför tror ni att det blev som det blev för barnet? Om ni har närgranskat samma barn i ert arbetslag såg ni samma saker? Om inte vad kan det bero på? Vad fungerade bra? Blev situationen till det bättre? Vad fungerade mindre bra? Vad och i så fall hur skulle du kunna göra annorlunda? Hur tänker ni arbeta vidare med barnet?

 

November

Språkgrupp 17/11

Tittar på film från hallsituationen och diskuterar den i gruppen. Denna gången tittar vi på avdelningen Solens film.

December

Språkgrupp 1/12

Utvärdering av språkgruppen HT 2023

 

 

VT 2024

Januari

Kompetensutvecklingsdag 8/1

Visonen presenteras. ”Vår vision är att hallarna på Regnbågens Förskola ska vara en trygg plats för språkutveckling där det sociala samspelet är i fokus och det är en plats där barnen får öva sina olika förmågor. Barnen ska känna sig trygga med att de är en i gruppen och att de alltid möts av en förstående och trygg pedagog.”

Vi har sedan diskussioner i våra arbetslag kring vad betyder visionen för oss? Hur gör vi den till vår egen Vad behöver vi jobba med med i visionen just nu?

Februari

Språkgrupp 2/2

Det är en ny språkgrupp denna termin. Börjar med uppstart av gruppen genom samtal kring varför kollegialt lärande? Vilket samtalsklimat har vi i vår språkgrupp? 

Denna termin kommer vi att fokusera på hur vi arbetar vidare mot vår gemensamma vision för hallen och språkutvecklingen där.

Alla har filmat en situation i hallen på ca 5 min. Vi tittar igenom allas filmer och kommer sedan att arbeta vidare med dessa i språkgruppen. Där det kopplas till respektive avdelnings tankar kring vår vision.

Språkgrupp 16/2

Vi tittar tillsammans på Solens film från hallen. Därefter har vi diskussion/reflektion i grupp utifrån filmen. 

Mars

APT 5/3

Reflektion/analys ”språket i hallen” Hur jobbar vi vidare mot vår vision. 30min reflektion, 30min analys.

Utgå ifrån era reflektioner som ni skrev på stängningsdagen i Januari.

Vad har hänt under dessa 2 första månaderna?

Reflektion

Frågor att ta stöd i.

Hur blev det?

Vad gör barnen, hur förstår de, Vad säger de?

Vad gör pedagogerna? Hur påverkar vårt sätt att arbeta barnens lärande?

Uppfylls de förväntade effekterna?

Hur går vi vidare?

Analys

Varför blev det som det blev?

Varför har vi fått det här resultatet?

Hitta framgångsfaktorer.

Jämför/förklara skiljer sig olika:

-Pedagoger, -arbetslag, -barn, -barngrupp, -miljön, -utbildning

Vad är nästa steg?

 

Vad är lämpligt att göra för att närma oss visionen.

Språkgrupp 8/3

Vi tittar på Molnet film från hallen. Därefter har vi diskussioner/reflektioner i grupp utifrån filmen.

Språkgrupp 22/3

Vi tittar på Månen film från hallen. Därefter har vi diskussioner/reflektioner i grupp utifrån filmen.

April

APT 11/4

Alla läser utvald del i boken "Språkets alla möjligheter i förskolan" av Marie Eriksson. Texten handlar om Läsa för och med barn. Olika sätt att reflektera kring det lästa. Få berättelser att glöda. Drama som berättar form.

Vi arbetar sedan i grupp med följande reflektionsfrågor.

Hur ser variationen av litteratur ut på avdelningen? Vilka olika typer av text möter barnen hos er?

Vad tänker du kring uttrycket att läsa FÖR kontra Med barnen?

Hur används nyfikna och reflekterande frågor kring det ni läser?

Hur arbetar ni med rekvisita kopplat till sagor/berättelser för att stimulera barnens lärande och språkutveckling?.

"Ju fler sinnen som utnyttjas i en lärsituation desto bättre fastnar det." (Peter Gärdenfors Lusten att förstå och berätta- om lärande på människors villkor(2010).

Språkgrupp 12/4

Vi tittar på Stjärnans film från hallen. Därefter har vi diskussioner/reflektioner i grupp utifrån filmen.

 

Språkgrupp 26/4

Vi läser artikeln "Hallen som pedagogiskt rum" från förskoleforum. Och reflekterar kring denna. 

Vad finns det för möjligheter i vår hall?

Vad vill vi att hallen ska förmedla?

Hur tänker vi kring hallen som pedagogiskt rum?

Kan hallen användas som språklig motor i barnens språkutveckling? På vilket sätt?

 

Maj

Kompetensutvecklingsdag 8/5

Utvärdering språket i hallen och vår vision.

Har visionen känt levande under terminen? Om ja på vilket sätt? Om inte vad kan det bero på?

Hur har vi jobbat mot visionen? Titta på era tankar från i januari.

Ser vi någon förändring i barnens språkutveckling i hallen?

Hur kan hallen ha bidragit till barnens språkutveckling?

Reflektion

Hur blev det?

Gick det bra eller dåligt? Hur vet jag det?

Vilket förändrat kunnande ser vi?

Uppfylls de förväntade effekterna?

Analys

Varför blev det som det blev?

Varför har vi fått det här resultatet?

Hitta framgångsfaktorer.

 

Språkgrupp 24/5

Utvärdering av språkgruppen.

 

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?
-Val av undervisningens innehåll
-Vilket förändrat kunnande ser ni?
-Uppfylls de förväntade effekterna?

Analys:
Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen
• spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen, och
• utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.