SAMHÄLLSKUNSKAP

Arbetsperiod: vecka 10-15, 17-21

Inledning
Under ett par veckor framöver kommer vi att arbeta med området samhällsekonomi. Vi kommer att lära oss om hur hushållen använder sina pengar, vad företagen producerar, säljer och köper samt hur samhällets ekonomi hänger samman. Vi ska även titta på hur Sveriges ekonomi påverkas av andra länder i världen.

Varför betalar vi skatt och vad går skattepengarna till? Vad finns det för nytta och skada med beskattning och varför väljer politiker att lägga högre respektive lägre skatt på vissa varor och tjänster? Hur ska pengarna fördelas? Hur mycket ska staten respektive individen ansvara för? Detta och mycket mer är frågor vi kommer att diskutera.

Kunskapsmål

Efter avslutat arbetsområde ska du kunna…

…förklara vad som menas med det ekonomiska kretsloppet (Vilka delar ingår och hur påverkas kretsloppet i goda/dåliga tider.).

…känna till några olika ekonomiska system (marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi) och vilken betydelse de har för den enskilde individen i vardagen.

...kunna förklara hur länder och regioners ekonomier hänger samman.

...känna till och kunna förklara begrepp som hänger ihop med samhällsekonomi, t.ex. konkurs, produktionsfaktorer, BNP, högkonjunktur, lågkonjunktur, inflation, konkurrens, utbud, efterfrågan.

Viktiga begrepp inom ämnesområdet

Hushållning	Budget	Bruttonational-produkt (BNP)	BNP per capita
Ekonomiska system	Marknads-ekonomi	Planekonomi	Blandekonomi
Fri konkurrens Monopol Oligopol	Efterfrågan	Utbud	Jämviktspris
Ekonomisk globalisering	Multinationella företag	Inflation	Riksbanken
Högkonjunktur	Lågkonjunktur	Penningpolitik	Finanspolitik
Produktionsfaktorer	Moms	Hållbar konsumtion	Aktörer
Marknad	Det lilla ekonomiska kretsloppet	Det ekonomiska kretsloppet

Bedömning

Du visar dina kunskaper genom att aktivt delta i diskussioner och gruppövningar, göra tilldelade uppgifter och två examinationer: en skriftlig och en muntlig.
Läxförhör skriftligt: Det ekonomiska kretsloppet, utbud och efterfrågan, låg- och högkonjunktur, produktionsfaktorer, privatekonomi
Muntlig examination i grupp: Debatt om skatter och globalisering

Material
Samhälle 9 + häften

Videogenomgångar:
Det ekonomiska kretsloppet – https://youtu.be/FxFJv9wC69g
Utbud och efterfrågan - https://www.youtube.com/watch?v=O59vod8iyiU
Låg- och högkonjunktur - https://www.youtube.com/watch?v=VgkjkZmkQuE
Produktionsfaktorer - https://www.youtube.com/watch?v=8WZl7CS0cAo
Sveriges samhällsekonomi - https://www.youtube.com/watch?v=BIhP6q1eteo
Sverige i världen – globalisering - https://www.youtube.com/watch?v=471lrE71eV0
Olika ekonomiska system - https://www.youtube.com/watch?v=g2fdg7pF-cY

PowerPoints

Övningar och frågor på Teams

Betygskriterier

Kunskap

Fakta, resonemang och samband

NIVÅ 1

Du har grundläggande kunskaper om ekonomi och kan beskriva enkla samband inom det ekonomiska kretsloppet. Du kan föra enkla resonemang om hur samhälle, ekonomi och individ påverkar varandra.

Exempel: Du förklarar men du lämnar åt läsaren att dra slutsatser om förklaringen. ”Om skatten sänks får folk mer pengar att handla för”.

NIVÅ 2

Du har goda kunskaper om ekonomi och kan beskriva förhållandevis komplexa samband inom det ekonomiska kretsloppet. Du kan föra utvecklade resonemang om hur samhälle, ekonomi och individ påverkar varandra.

Exempel: Du förklarar i något led men du lämnar åt läsaren att dra slutsatser om delar av förklaringen. Du länkar mer än en orsak till en händelse. ”Lägre skatt betyder att stat och kommun får in mindre inkomster och måste dra ner på utgifterna och det kan drabba t ex skolan. Samtidigt får människorna mer pengar kvar och det innebär att..."

NIVÅ 3

Du har mycket goda kunskaper om ekonomi och kan beskriva komplexa samband inom det ekonomiska kretsloppet. Du kan föra välutvecklade resonemang om hur samhälle, ekonomi och individ påverkar varandra.

Exempel: Du förklarar i flera led utan tankeluckor så att läsaren förstår din förklaring. Du ger också exempel på vilka orsaker dina slutsatser bygger på. ”Ibland vill de styrande stimulera ekonomin och då kan man använda sig av skattesänkningar eller bidrag av olika slag. Det kan få till följd att ... men också att...”

Information och källor

NIVÅ 1

Du för enkla resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Du granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med enkla argument.

NIVÅ 2

Du för utvecklade resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Du granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med relativt välgrundade källkritiska argument.

NIVÅ 3

Du för välutvecklade resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Du granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med välgrundade källkritiska argument.

GEOGRAFI

Arbetsperiod: vecka 16-22

Inledning
I det här arbetsområdet kommer vi att undersöka var industrier hamnar och varför de flyttar, varför handeln har ökat och vad som menas med begreppet globalisering. Ni kommer att få resonera kring hur produktion och konsumtion påverkar människors levnadsmiljöer samt vilka för- och nackdelar internationell handel medför. Det ingår även namngeografi i form av länder och orter i Asien samt floder och sjöar.

Kunskapsmål

Du kan beskriva och förklara geografiska mönster för varor och tjänster.

Du kan redogöra för olika faktorer som styr var industrier lokaliseras.

Du kan resonera om fördelar och nackdelar som finns i förändringen av handelsmönster samt hur industrier påverkar miljön lokalt och globalt.

Du kan namn och läge på länder och orter i Asien samt på sjöar och floder runt om i världen.

Bedömning
Bedömning sker av ditt muntliga deltagande och arbete under lektionstid samt genom namngeografitest och muntlig examination i grupp om globalisering och internationell handel.

Test – namngeografi – Länder och orter i Asien + Europa samt floder och sjöar: fre, 28/3

Betygskriterier (för minst E)

Förmåga	E
Begreppslig förmåga (se *begrepp*, s. 3)	Du visar grundläggande kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer.
Analysförmåga - beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar - påvisa och förklara samband - jämföra fördelar och nackdelar Kommunikativ förmåga - samtala, diskutera, motivera och presentera - redogöra, formulera, resonera och redovisa	Du för enkla resonemang om orsaker till geografiska mönster och processer samt om deras konsekvenser för människa, samhälle och natur. Du visar grundläggande kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor. Du för också enkla resonemang om åtgärder för att främja hållbar utveckling utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv.
	Du använder geografins metoder och verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera förhållanden på olika platser och i olika regioner.
Begreppslig förmåga - Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten och orter	Du visar även grundläggande kunskaper om namn och lägen på relevanta platser och regioner i olika delar av världen.

Användbara länkar

Seterra:
Asien: Länder - https://online.seterra.com/sv/vgp/3167?c=X9TUR
Asien: Huvudstäder - https://online.seterra.com/sv/vgp/3203?c=WX9CR
Europa: Länder - https://www.geoguessr.com/seterra/sv/vgp/3007
Europa: Huvudstäder: https://www.geoguessr.com/seterra/sv/vgp/3225?c=XWQS5
Floder: https://online.seterra.com/sv/vgp/3133?c=3H47B
Sjöar: https://online.seterra.com/sv/vgp/3072?c=X9GWV

Globalis: https://www.globalis.se/

Begrepp (som du ska visa att du kan använda dig av)

export lokaliseringsfaktor råvaror

frihandel marknaden sekundär sektor

globalisering multinationella företag tertiär sektor

handel näringsgren tillverkning

import näringsliv tjänster

industrialisering offentliga sektorn tjänstesamhälle

infrastruktur postindustriellt samhälle transnationella företag

internationell primär sektor transporter
kommunikation

kvartär sektor produktion varor

Samhällsekonomi och handelsgeografi - ämnesövergripande arbetsområden

Matriser i planeringen

Uppgifter