Månadens projekt: Matematik

VI har märkt att barnen tycker om att sortera och gruppera figurer, djur och olika material, detta vill vi ta vara på och forska mer kring tillsammans med barnen.

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Beskriv ett nuläge. 

Oavsett om vi leker inomhus eller utomhus ser vi att många barn tycker om att sortera material efter färg och form, men också att bygga med våra magna-tiles samt mjuka klossar som är olika geometriska former. Detta vill vi uppmuntra och utveckla vidare för att skapa en ökad förståelse för matematik hos barnen.

·       Var befinner vi oss just nu?
Just nu är vi i startfasen av vårt matematiska projekt, där vi tillsammans med barnen funderar på vad matematik är. Vi har kommit fram till att bland annat former, räkna, sortera, siffror, mandala (återkommande mönster) och sortering är en del av matematiken.

·       Var är vi i det systematiska kvalitetsarbetet? Vad vill vi ta reda på, vad är vi nyfikna på och varför?

Vi vill ta reda på vad matematik är och hur barnen resonerar kring matematik. Vi vill forska och lära oss mer kring matematiska problemlösningar och grundläggande egenskaper kring mönster, antal, ordning och tal.
I det systematiska kvalitetsarbetet kommer fokus ligga på våra prioriterade läroplansmål, där vi följer upp, analyserar och diskuterar med barn och i arbetslag vad nästa steg är och blir i vårt projekt.

·       Vilka prioriterade utvecklingsområden har vi i förskolan/barngruppen just nu?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

·       Förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar (Skolverket, 2018, s.14)

·       Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta (Skolverket, 2018, s.14).

·       Förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska Begrepp och samband mellan begrepp(Skolverket, 2018, s.14).

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Vilket utvecklingsområde ser vi och vad är det vi vill uppnå, hur ser det ut när vi nått målen.

·       Prioriterat målområde: Beskriv prioriterat målområde och koppling till målformuleringar och taggar för läroplanen
Under projektet kommer vår prioritet vara att skapa ett lustfyllt lärande inom matematik där vi sätter ord på matematiken. Att matematik inte bara är att räkna och sortera, utan att matematik mer eller mindre är allt runtomkring oss och att vi använder det mycket i vår vardag.
Vi kommer fokusera på dessa läroplansmål:
Förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar (Skolverket, 2018, s.14). Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta (Skolverket, 2018, s.14). Förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska Begrepp och samband mellan begrepp(Skolverket, 2018, s.14).

Förväntat resultat: Beskriv förväntat resultat. Vilka effekter och förändringar förväntar vi oss se hos barnen som visar att vi är på rätt väg? Vad konkret vill vi uppnå?
Vår förhoppning är att barnen efter avslutat projekt har en större förståelse och intresse för matematik, att det är mer än bara räkna. För att skapa ett intresse hos barnen är det viktigt att vi också utgår från deras förkunskaper och hittar olika sätt att utmana dem. Det är också viktigt att vi använder matematiken på olika sätt, detta för att fortsätta bidra till det lustfyllda lärandet. För oss är det viktigt att matematiken blir något lustfyllt.

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: ” När barnen utvecklar antalsuppfattningen, lär sig att jämföra, mäta och sätta ord på sina egna tankar utvidgas förståelsen för vad matematiken kan användas till. Genom samtal och laborativa aktiviteter utvecklas barnens olika matematiska förmågor. I läroplanen för förskolan framgår vikten av att tillsammans med barnen samtala om grundläggande matematiska begrepp” (Matematik förskola (spsm.se).

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde
Vi kommer bland annat ha formjakt, läsa böcker som handlar om matematik. Vi vill använda oss utav våra digitala verktyg såsom Osmo, Sphero och Bluebot för att lösa olika matematiska problem. I våra projektgrupper kommer vi arbeta med jämna och udda tal, antalsuppfattning – fem principer (ett till ett principen, abstraktionsprincipen, principen om godtycklig ordning, principen om talens stabila ordning och kardinalantalsprincipen). Vi kommer även arbeta med matematiska gåtor och det material vi har för att synliggöra matematiken för och tillsammans med barnen.

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla. På vilket sätt erbjuder vi det, hur och när? 

Vi vill att barnen ska kunna utforska matematiken tillsammans och enskilt: hur många figurer är det i den hör högen? Hur gör jag för att det ska bli lika många i båda grupperna? Vår förhoppning är att arbeta mycket med våra digitala verktyg och lösa problem tillsammans, där de digitala verktygen används ihop med annat material såsom magna-tiles. Under projektets gång vill vi arbeta med och utveckla barnens kunskaper kring jämna och udda tal, antalsuppfattning – fem principer (ett till ett principen, abstraktionsprincipen, principen om godtycklig ordning, principen om talens stabila ordning och kardinalantalsprincipen).

 

Vår förhoppning är att vi kan arbeta med matematik och sätta ord på matematiken under större delen av dagen. De som inte hann eller inte var intresserade på förmiddagen kanske känner ett större intresse på eftermiddagen i stället?

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas?

För oss är det viktigt att barnen får testa sig fram, att det inte gör något om det blir fel – att en alltid kan försöka igen eller ta hjälp av en kompis. För att alla barn ska känna sig delaktiga och kompetenta är det viktigt att vi gör matematiken lustfylld, men att vi också utgår från barnens kunskaper och tålamod. Vi behöver planera vilka barn som är i vilken grupp, för att alla barn ska gynnas av undervisningen. För en del barn är det viktigt med lugn och ro runtomkring sig, vilket vi också behöver ta i beaktning när vi arbetar i projektgrupper.

 

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Fysiskt, socialt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet.

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? 

Vi kommer inte ändra så mycket av den fysiska miljön såsom möblering. Däremot kommer vi bland annat sätta upp siffror och former på avdelningen. En del av det matematiska materialet kommer vara i ett skåp/på en vuxens höjd till en början – detta för att vi ska kunna utforska och arbeta med materialet och lära oss hur materialet kan användas. Förskollärare står för undervisning och dokumentation. Diskussioner sker i arbetslaget löpande under projektet. 

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen?
  Vi kommer arbeta med matematik under mars och april.

• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?
  Vi kommer följa upp våra mål genom vårt systematiska kvalitetsarbete på Unikum. Vi kommer ha diskussioner i arbetslaget på våra gemensamma planeringar.

• Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?
  Vi tar vara på den spontana undervisningen under framför allt eftermiddagar, när mer spontana aktiviteter, lekar och konstellationer sker.