Språk - Baronbackarnas förskolor

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Baronbackarnas förskolor ska därför stimulera barnens språkutveckling i svenska. Barnens nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt ska uppmuntras och utvecklas. Det sker genom att barnen erbjuds en stimulerande språkmiljö där de utmanas att tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang. Barnen ska ges rika möjligheter att uppleva, utforska, beskriva och reflektera omkring det som sker i deras omvärld och i samhället.

Gemensamma ställningstaganden i Baronbackarnas förskolor:

 

Lyssna, samtala, berätta och beskriva.  

• All personal ska utmana och utvidga barnens dialoger genom att använda många olika ord för det barnen ser, hör och upplever. Det ska ske naturligt i vardagen, i omsorgsrutiner, måltider, planerad och spontan undervisning samt lek ute och inne.  
• All personal uppmuntrar och utmanar barnen i att berätta och beskriva vad de ser, upplever och vill förmedla.  
• All personal tränar barnen i kommunikationens turtagning, lyssna in det som sägs, hålla tråden i samtalen och respondera samt utvidga dialogen. 
• Lärmiljöerna är tydliga och all personal vet vilka ord som är i fokus i de olika lärmiljöerna samt i olika aktiviteter och omsorgsrutiner.

 

Symboler och bokstäver 

• Personalen uppmärksammar barnen på skriftspråket i vardagen.
• Barnens namn och bokstäverna i namnet uppmärksammas.
• Skyltar och bildstöd uppmärksammas och används medvetet och vi pratar om deras betydelse. Bildstöd skapas i Widget online där det finns tydliga bilder och TAKK-tecken. 
• Barnen får vara med och dokumentera det som sker i förskolan. Barnen ritar/skapar och personalen skriver i text det de berättar, de som kan skriver själva.  
• Alfabet och ordbilder finns uppsatta i barnens höjd på varje avdelning. 

 

Högläsning  

• Alla barn får lyssna till minst en bok som en personal läser för dem varje dag. 
• Böcker finns i flera lärmiljöer på avdelningen
• Barnen möter olika typer av texter/böcker - bilderböcker, faktaböcker, digitala böcker, tidningar och kapitelböcker. 
• Polyglutt används som ett komplement för att arbeta med flerspråkighet. 
• Biblioteket – vi besöker och lånar kontinuerligt nya böcker på biblioteket. Språklaboratoriet används för de äldsta barnen. 

 

 

Språklig medvetenhet – urskilja ord och språkljud

• Före Bornholmsmodellen – materialet används systematiskt och kontinuerligt under hela läsåret med barn från 2.5 år.  
• För de yngre barnen 1 – 2.5 år använder vi rörelsesånger, flanosagor, rim och ramsor, handdockor, babblarna samt tränar barnen att använda och känna igen olika ljud.  

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,

Uppgifter

Lotusschema språk

Lotusschema - Språk.pdf

Uppstart v.32

Planera för olika typer av språkaktiviteter.

Högläsning: När läser vi olika typer av böcker? Organisera för att alla barn blir lästa för varje dag.

Samtal och dialog: Hur arbetar vi med svenska språket i våra rutinsituationer? Finns det bildstöd i hallen, skötrummet/toaletten, vid lek och lärstationer, ute på gården (förråd, vid entren, vid odlingslådor/andra lek- och lärstationer).

Planerade dialogstunder: Språkaktiviteter i samlingar, språkaktivitet runt olika spel/pussel eller liknande, dialog i barnens lekar inne och ute.

Före Bornholmssamlingar/språksamlingar ska ske varje vecka. Planera in när och hur ni gör detta.

Det här språkaktiviteterna startar vi med:

Skriv in språkaktiviteterna i era veckodokumentationer och vem som ansvarar för dem. Förbered material för att kunna dokumentera barnens språk i aktiviteten. Använd dokumentationen både till barnens lärloggs-inlägg om språk och lek samt för att få syn på gruppens nuvarande kunnande så att ni kan planera

Dokumentation kan ske genom filmning, ljudupptagningar samt i skriven text. Lyssna noga på barnens språk och hur de använder språket. De yngsta som ej använder verbalt språk lika mycket kommunicerar med kroppen och ljud. Dokumentera barnens kroppsspråk som är en stor del av kommunikationen.

Analys/nuläge v. 34 Lyssna, samtala, berätta och beskriva

Analysera delen - Lyssna, samtala, berätta och beskriva.

Beskriv nuläget omkring:

• Hur arbetar vi pedagoger för att utvidga barnens dialoger, finns det tillfällen under dagen där ni behöver utveckla arbetssättet?
• Hur kommunicerar barnen? Hur berättar och beskriver barnen vad de ser och vill förmedla (på gruppnivå)?
• Hur tränar vi pedagoger barnen i kommunikationens turtagning samt att lyssna på varandra? Vad behöver vi utveckla?
• I vilka lärmiljöer det är tydligt dokumenterat vilka ord som är i fokus? Vad behöver ni utveckla?

1. Förskolans värdegrund och uppdrag - Kommunikation och skapande

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring.

Analys v. 42 Högläsning + Språklig medvetenhet – urskilja ord och språkljud

Analysera utifrån gemensamma ställningstaganden i Språkplaneringen:

Högläsning

• Vad har vi arbetat med och vilket resultat kan vi se nu?
• Vilka anpassningar har vi gjort?
• Vad är nästa steg?

Språklig medvetenhet – urskilja ord och språkljud

• Hur har vi organiserat våra samlingar?
• Vilka anpassningar har vi gjort för att samlingarna ska fungera bra för alla barn?
• Hur har vi arbetat med Före Bornholmsmodellen? Vi har kommit till samling...? Så här har barnen reagerat, visat intresse eller ointresse för samlingarna? Vad kan det bero på?
• Vilka andra språkstödjande material har vi använt i samlingarna? Hur har barnen tagit till sig arbetet?
• Vad är nästa steg?

Analys v. 44, Lyssna berätta och beskriva + Symboler och bokstäver

Analysera utifrån gemensamma ställningstaganden i Språkplaneringen:

Lyssna, samtala, berätta och beskriva.  

• Vad har vi arbetat med och vilket resultat kan vi se nu?
• Vilka anpassningar har vi gjort?
• Vad är nästa steg?

Symboler och bokstäver

• Vad har vi arbetat med och vilket resultat kan vi se nu?
• Vilka anpassningar har vi gjort?
• Vad är nästa steg?

Analys v. 50-51 Hela planeringen

Analysera samtliga kategorier utifrån gemensamma ställningstaganden i Språkplaneringen:

Lyssna, samtala, berätta och beskriva.

• Vad har vi arbetat med och vilket resultat kan vi se nu?
• Hur har vi utvecklat arbetet utifrån processerna?
• Vad är nästa steg?

Symboler och bokstäver

• Vad har vi arbetat med och vilket resultat kan vi se nu?
• Hur har vi utvecklat arbetet utifrån processerna?
• Vad är nästa steg?

Högläsning

• Vad har vi arbetat med och vilket resultat kan vi se nu?
• Hur har vi utvecklat arbetet utifrån processerna?
• Vad är nästa steg?

Språklig medvetenhet – urskilja ord och språkljud

• Vad har vi arbetat med och vilket resultat kan vi se nu?
• Hur har vi utvecklat arbetet utifrån processerna?
• Vad är nästa steg?

v. 19-20 Kvalitetsrapport

Nu ska hela läsårets arbete summeras och analyseras. Utgå från de analyser ni gjort under året för att synliggöra vad som varit framgångsfaktorer samt vad som behöver vidareutvecklas.

Hur rapporten ska skrivas går vi igenom under vårterminen.