Igelkotten, Jungfru Lona Mälarhöjden-Västertorps förskolor - Introduktion/Grundverksamhet augusti-december 2024

Syfte med Grundverksamhet och Introduktion: Att skapa trygga grupper – trygga barn – som har förutsättningar att utvecklas och lära av varandra.

 

 

 

 

Introduktion/Grundverksamhet augusti-december-2024

 

Syfte: Att skapa trygga grupper – trygga barn – som har förutsättningar att utvecklas och lära av varandra  

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

 

(LpFö2018, kap 2.2, s13)

·       öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

·       förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

·       förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

·       respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och

·       Ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
(LpFö2018, kap 2.1, s12)

 

Artiklar från Barnkonventionen

Vi väljer att lägga extra fokus på; artikel 12 & 2.

 

12. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

Arbetslaget ska möjliggöra för barn att få visa sina känslor och få dem validerade. Delaktighet och inflytande genom miljön. Att inkludera barnen så mycket som möjligt i allt som rör dem. Inkludering i aktiviteter och delaktighet i gemensamma aktiviteter och spontana. Att diskutera inflytande och delaktighet med arbetslaget.

 

2. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Vi ska arbeta med denna artikel genom att dela upp barnen i mindre grupper så att de lättare kan komma till tals och göra sig hörda. Att materialet finns tillgängligt för alla barn.

Att arbeta inkluderande (dockor som representerar olika etniciteter), goda värderingar, självklar del av en grupp, välkomnande mottagande på morgonen. Att uppmärksamma maktstrukturer, veta vilka diskrimineringsgrunderna är och reflektera kring arbetet med dessa. Uppmärksamma skillnader, olikheter och välkomna dem. Genom att vara en god förebild. Att prata om känslor och arbeta med att skapa goda relationer och trygg barngrupp.

  

Mål med Grundverksamhet

Att ha med sig - Hur möjliggör vi ALLA barns delaktighet? 

Mål 1:           En förutsägbar, tydlig miljö som ger trygghet. Trygga barn – trygga grupper – bra förutsättning för lärande

HUR:

                -  Skapa en superstruktur (se bilaga)

       Vi har utarbetat en superstruktur som är väldigt detaljerad. Den kan användas när alla tre pedagoger är på plats. Vi har även ett enklare veckoschema som är mer flexibel att använda när vi har vikarier eller behöver omorganisera oss i huset. 

-       Medvetet arbete med gruppen genom gruppstärkande lekar och aktiviteter. Alla barn ska veta vad gruppens barn och pedagoger heter. 

      Vi ska använda oss av olika gruppstärkande lekar. De är inplanerade i grundstrukturen, dagligen och andra veckovist. Se nedan.

Varje förmiddag kommer vi att leka på förskolans gård tillsammans med samarbetsavdelningen Vargen. Vi delar upp oss i mindre grupper och pedagogerna startar olika aktiviteter och miljöer för barnen att utforska. Sandlådan är väldigt populär för de allra minsta och där jobbar vi med trygghet och utforskande. Musikstation med rörelselåtar, rörelsesånger med uppmaningar som dansa-pausa och rörelselekar inbjuder till samspel.

Nedan följer olika aktiviteter och lekar som vi använder oss av för att stärka barnet och gruppen;

- Samling är en aktivitet som är väldigt gruppstärkande. Samling i sig är en aktivitet vars utgång beror på innehållet. Den kan innehålla flera olika aktiviteter som planeras ut av pedagogen som håller i samlingen. Några tex på aktiviteter som kan ingå i samlingen; Sång med uppmaning till rörelse, språkutvecklande sånger med fokus på att ljuda, artikulera, matematik påsar med inslag av rim, ramsor och sång. Sång korgen. Vi börjar alltid samlingen med en namnsång genom vilken alla barn uppmärksammas på ett roligt sätt. Alla samlingar börjar med namnsången och slutar med mat sången som introducerar nästa aktivitet. Dvs. en tydlig början på samlingen och en tydlig avslutning.

- Sång påsar och/eller sagopåsar (under samling eller undervisning mindre grupper). Dess pedagogiska innehåll varierar och som barnen får vara delaktiga igenom att välja eller hjälpa till med rekvisitan. På så sätt arbetar vi med delaktighet och självkänsla i barngruppen.

- Sagolandet (en gång i veckan fredagar efter vilan), av pedagog styrt berättande av en saga. Pedagogen skapar en sagolik miljö med hjälp av rekvisita, ljusslinga och speldosa. Vi använder oss av en tunnel för att krypa in i sagolandet. Det är spännande och roligt att krypa tillsammans och hjälpas åt med olika berättandet. Barnen får sig en saga berättad, dramatiserad.

- Fallskärmen, (på förmiddagen eller eftermiddagen) är en aktivitet som vi använder ofta som kräver samarbete är att ta fram ett stort skynke. Alla får hjälpas åt att hålla i kanterna och göra vågor med den medan vi sjunger sången; här sitter vi och ror i vår lilla båt. För att utmana barnen att samarbeta lägger vi en boll i mitten och så får bollen snurra utan att ramla av skynket. Vi avslutar med att de barnen som vill får sitta på mattan under skynket/fallskärmen medan pedagogerna skapar vår till sången ovan. Väldigt skojig och uppskattat.

- Babblarnas språklek, (aktiviteten görs oftast på samlingen eller efter vilan) är en annan aktivitet som är språkfrämjande för de yngsta barnen och fokus ligger på att ljuda till de olika babblarnas namn och som dessutom bjuder in till stor glädje. Vi väljer ut några babblare och börjar att sakta ljuda till tex Baba genom att dra ut på benämningen sakta rör vi oss gamtidigt med fötterna för varje ljud, vi snabbar upp tempot  alltmer så att vi till slut uttalar baba snabbare och snabbare och samtidigt rör oss helt tokigt roligt.

- Gemensamma sångsamlingen, fredagar ute på förskolans gård.

- Rörelsesånger och rörelselekar med uppmaningar vars innehåll är pedagogisk och språkutvecklande som dansa-pausa, stop min kropp, där barnen får träna på både språk och integritet samtidigt som vi stärker gruppgemenskapen. 

 

-       Arbeta medvetet med normer och värden

        I leken, den planerade och initierade av barnen. Genom böcker som kompis böckerna och andra böcker som lyfter förhållningssätt, empati och värdefrågor, samt genom sagor och samlingen.

Genom att vara uppmärksam på det egna förhållningssättet till barnen och deras behov. Reflektera över rutiner och förhållningssättet vi har i olika situationer. Diskutera och reflektera med arbetslaget kring upplägg av rutiner, aktiviteter, skapandet så att gynna barngruppen och arbetslaget.

  

-       Arbeta medvetet med leken, både den som barnen själva tar initiativ till, och den vuxenledda leken.  

       Att lyssna in barnen och vara närvarande med barnen i aktiviteterna. När vi är delaktiga i barnens görande kan vi förmedla goda värden genom förhållningssättet i leken. Exempel ges genom att närvara, leka och stötta barnen i deras sociala utveckling. Planerade aktiviteter fungerar som vägledning för barnen som de kan ta vid i sina egna lekar.

Några viktiga förmågor att träna på genom leken och aktiviteter; turtagning, att få ta plats, vara med och vara omtänksam med varandra-empati.

Vi planerar att vara där barnen är, utmana med begrepp, rekvisita, idéer för utveckling av leken.

Vi ska innan lunch ha två pedagoger som är i barngruppen och stöttar aktiviteterna, den tredje pedagogen är löparen (också den som dukar och går in med sista gruppen) hen tar allt det praktiska så att aktiviteterna kan fortgå, (superstruktur).

  

Mål 2:           Barnen ska känna till vår verksamhet och veta hur vi använder våra miljöer och vårt material 

HUR?

Introduktion av miljö och material inomhus

Material och miljö presenteras för barnen i mindre grupper. Efter utevistelsen på förmiddagen är det viktigt att pedagoger placerar sig där barnen är och utforskar tillsammans med dem miljön och materialet. På det viset kan vi se vad barnen är intresserade av och vi kan möjliggöra fler lekar och skapa lärande situationer utifrån barnens intressen.

Just nu har vi ett lekrum som bjuder in till bygg och konstruktion, hemvrå och rörelse samt kök som erbjuder pyssel, skapande och en bokhörna. Vi behöver arbeta extra med miljön i höst då vi har en ganska tråkig miljö pga. vattenläckan och alla flytt. Vi planerar att skapa rum i rummen där barnen kan dra sig undan i mindre grupper.

Vi kommer att erbjuda och presentera miljön och materialet i mindre grupper så att pedagogerna kan vara med och ge stöd till barnen i mindre grupper.

Efter sovvilan då barnen vaknar i olika omgångar samlas vi i bokhörnan och läser böcker eller använder oss av Pollyglutt digitala bok appen, tills alla kompisar är uppe. Strax innan mellanmålet städar vi undan tillsammans med barnen och visar rätt plats för materialet.

  

-       Miljö och material utomhus

       Miljö och material utomhus tas fram av personalen som öppnar på morgonen. De skapar olika stationer på förskolans gård med hjälp av materialet som de tar fram till cykel hörna, hinderbana, musik/rörelse hörna, bollplanen och sandlådorna. Vi följer med barnen till leksaksförrådet när de vill hämta något eller när vi ska städa undan och visar vart sakerna ska bo.

  

-       Tydliggöra rutiner 

Rutiner och övergångar kommer att skötas i mindre grupper med 5 barn per pedagog. Vi hjälper barnen att klä på/av skor i stora hallen och visar dem deras korgar som skorna ska placeras i. Det är viktigt att korgarna är märkta med bild och text så att det blir lättare för barnen att känna igen sina egna korgar och hyllor med tiden. Vi går sedan in i hallen där vi hänger av oss ytterkläderna innan vi sköter hygienen. I skötrummet tvättar vi händerna och byter blöjor. Vi har en bok korg på golvet som barnen kan bläddra i, i väntan på sin tur. Vi pratar med barnen och förklarar alla moment under tiden vi gör dem.

  

MÅL 3          Ett tydligt lärande i vardagsrutiner

HUR?

-       Se över och tydliggöra lärande som sker i rutiner, ex toalettbesök/hygien, pedagogisk måltid, påklädning. 

Det är viktigt att vi pedagoger tar vara på alla rutiner och övergångar och pratar med barnen, visar tydligt vad som förväntas av dem i dessa situationer. Vi gör tillsammans på/avklädning och pratar/sätter ord på allt som sker annars finns en risk att vi missar lärande som finns i dessa situationer.

I hallen tex lär vi oss prepositioner, vad olika plagg heter, vi tränar på självständighet och växer i tilltron på egen förmåga. Vi hjälper varandra och uppmuntrar barnen att hjälpas åt tex att dra ner dragkedjor på jackan som kan vara roligt att lära sig bemästra genom att hjälpa kompisen, och samtidigt lär vi empati. Under rutinsituationerna sker ett språkligt lärande med begrepp, matematik med lägesord, parbildning, antal och tal, mängd blad annat.

 

Begrepp som kan lyftas är hjälpa, hjälpas åt, göra tillsammans, hylla, korg.

 

Övrigt att ta ställning till:

Introduktionssamtal görs första inskolningsdagen. Uppföljningssamtal görs 3–4 veckor efter inskolningen. Utvecklingssamtal erbjuds en gång per termin ofta i slutet av vårterminen. Det beror lite på när barnet blev inskolat i förskolan och hur länge sen det var man hade uppföljningssamtal. Språkdomäner gås igenom under samtalen, lika så uppföljning av dem.

-  Föräldramöte kommer att hållas i början av september/oktober månad.  

Högtider som uppmärksammas på Jungfru Lona  

·       Förskolans dag

 

·      Rocka sockorna- (världs dagen för Dawns syndrom)

·       Literaturveckan

·       Barnkonventionens dag

·       Luciasångsamling

·       Jul genom julkalender

 

  

Introduktionen – Första 4–6 veckorna på terminen.
Syfte: skapa trygghet för alla; barn, VH och pedagoger

 

MÅL 1          En tydlig miljö att bli sitt bästa jag i

-       Hur skapar vi en trygg, tydlig och inbjudande miljö? 

Vi arbetar aktivt med miljön och utbudet i förskolans lokaler. Vi strävar efter att göra miljön tillgänglig och spännande att utforska för barnen. Vi har skapat hörnor/stationer i rummen där vi erbjuder olika aktiviteter och vi följer barnens intresse och användning av miljön innan när vi planerar ändringar där vi tillför eller tar bort material. Vi strävar efter att miljön ska vara levande med tydliga bilder på var allt ska stå: bygg och konstruktions hörna, bilhörna, rollekshörna, hemvrå, läshörna, ateljé och skaparhörna.

 

-       Hur ska våra dagar se ut? Rutiner, rutiner i rutinerna. 

Vi följer schema och arbetar strukturerat och planerat varje dag. Det finns en övergripande utplanterad plan för hur dagarna ska se ut för barnen med olika rutiner, aktiviteter och lekar inplanerade.

 

-       Vem gör vad? Superstruktur.  

Schema för oss pedagoger med vem som gör vad och tydlig struktur med raster finns på köksskåpet. Detta ger tydlighet även när vi har vikarier som lättare kan komma in i verksamheten vid behov.

 

MÅL 2          Välplanerad verksamhet under introduktionen.

-       Med vilka aktiviteter arbetar vi ihop gruppen? 

Genom aktiviteter som samling och lässtunder, gruppstärkande aktiviteter på förskolans gård med inslag av rörelse och musik, uteaktiviteter med skapande och utforskande lekar initierade av pedagoger eller barns utforskande. Grupplekar som nämndes ovan i planeringen.

  

-       Hur introducerar vi våra miljöer och material?  

I små grupper först utomhus vid olika stationer. Inomhus i två rum på förmiddagen och två rum på eftermiddagen så att pedagoger kan ge stöd i lek och aktiviteter.

 

-       Vad vill vi presentera? I vilken ordning?  

Utomhusmiljön presenteras först, därav följer inomhusmiljön med de olika rutinmiljöerna som hallen med på/av klädning, skötrummet, lekrummet och köket.

 

MÅL 3          Ett gott samarbete med Vårdnadshavare

-       Vad behöver VH veta inför introduktionen?  

Vårdnadshavare får innan introduktionen information från oss om skolplattformen, upplägg av introduktionen med schema för de första två veckorna.

 

-       Vad förväntar vi oss av dem?   

Att de tar del av informationen, tar eget ansvar att bekanta sig med skolplattformen och aktivt introducerar förskolan för sitt barn.  

-       Hur kan vi kommunicera det tydligt?  

Under introduktionssamtalet och föräldramötet.

 

________________________________________________________________________________

 

DOKUMENTATION

• Vad vill vi ta reda på under grundverksamheten/Introduktionen? Vad är det vi vill få syn på i barngruppen?

Det är viktigt att observera barnens intressen och gruppdynamiken, för att kunna planera för det pedagogiska innehållet och i vilka situationer vi behöver ge stöd på grupp och individnivå.

• Vilka situationer behöver vi dokumentera för att få syn på detta?

Vi behöver dokumentera barnens görande både utomhus och inomhus. Vad de är intresserade av och utforskar på förskolan.

• Hur ska vi dokumentera (anteckningar, observationsprotokoll, flödesscheman, foto, film, ljud)?

Vi ska dokumentera framför allt genom foton med Ipad då vi kan använda dessa foton som underlag för uppföljningssamtalen men även genom anteckningar från observationer och reflektionen med barnen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

________________________________________________________________________________

 

 

 

_________________________________________________________________________________

 

 

 

 

 

 

 

Uppföljning, reflektion och analys:

 

Dessa frågor kan ni använda på era avdelningsreflektioner som ett sätt att komma vidare i ert arbete med grundverksamheten.

 

 

 

Arbetslagets reflektionsfrågor – att ha med sig på varje reflektion utifrån de aktiviteter som genomförts

 

• Hur gick det? Varför blev det så? – pedagogernas, aktivitetens och miljöns roll
• Hur skapade vi förutsättningar för alla barns utforskande och lärande?
• Hur skapades delaktighet för alla barn?
• Vad intresserade barnen?
• Hände något oväntat som vi kan ta med oss framåt?
• Hur hanterade vi barnens frågor och kommentarer?
• Hur utmanar vi barnen vidare?

 

 

 

Arbetslagets analysfrågor – att använda på avdelningsreflektion, utifrån de övergripande målen, ca var fjärde vecka

 

• Hur har projektet/aktiviteten bidragit till barnens förändrade kunnande?
• Vilka lärprocesser kan vi se?
• Vad behöver vi utveckla – Pedagoger, miljö, aktivitet?
• På vilket sätt var barnen delaktiga?
• Hur går vi vidare för att utveckla arbetet mot målen?