Vem hittar språket?

Barnen på Boken och Linden arbetar med ett språkutvecklande temaarbete utifrån Stina Wirséns Vem-böcker och Skolverkets Hitta språket.

Vems kompis?  (Vi berättar och beskriver)

Nuläge/Var är vi? Höstterminen har precis börjat. Barngruppen känns trygg och sugen på att komma igång. Alla barn utom ett är färdiginskolade och arbetar aktivt för att utvecklas i sina färdigheter för lärande. Åtta barn i äldsta gruppen, sex barn i mellangruppen och fem barn i yngsta gruppen. Linden är förberedd och tillgänglig med rum i rummen, digitala verktyg och inspirerande lärmiljö. Vi är halvvägs igenom vårt språkprojekt Tollarp/Linderöd och samtliga pedagoger har insyn och arbetar aktivt för att utveckla språkutvecklande arbetssätt och miljöer.

Målbild/Vart ska vi? 1. Barnet kan berätta sammanhängande om något hen varit med om 2. Barnet kan beskriva en sak eller en företeelse så att andra förstår 3. Barnet visar intresse för vad andra säger 4. Barnet kan förstå en enkel instruktion

Tillvägagångssätt/Hur gör vi? Tydliga uppdrag, början och avslut, i form av brev. Praktiska möten, skapande och upplevelser Varje bok ca 4 veckor Arbetar tematiskt  utvärderar löpande Presenterar finplaneringen i månadsbrevet  Utgå ifrån Kvalitetsdimensionerna i undervisningen och Hitta språket i planering, uppdrag och reflektion Vi startar upp med boken "Vems kompis?". När barnen kommer till förskolan ser de att någon har lekt och lämnat Linden huller om buller. Vi upptäcker spår som leder oss till en gammal resväska. I denna finns en bok, ett brev med uppdrag för fyra veckor samt all material odyl som behövs för månaden. Vi följer det individuella barnets språkutveckling utifrån Hitta språket. Uppdragen rullar och återkommer under terminernas gång. Ansvarspedagogerna dokumenterar och lägger frekventa lärloggar på Unikum. Samtliga pedagoger planerar och packar resväskan tillsammans. Ansvaret för uppdragsbreven rullar på samtliga i arbetslaget.

Finplanering/Reflektion   Boken- 1. Barnet kan berätta sammanhängande om något hen varit med om- vi dokumenterar med film eller bild aktiviteter på förskolan. I sina grupper (grenarna, kvistarna, knopparna) kommer vi titta på dokumentationen tillsammans och barnen får med stöd av dokumentationen återberätta det de minns om händelsen. Vi har använt oss av bl a dockteater där vi dramatiserat vem figurerna och berättelserna vi läst om. Vi kan se att grenarna kan återberätta flera längre scenarion. Bland kvistarna kan några återberätta en mindre händelse, t ex "ramlade, aj". Vi pedagoger vägleder och stöttar (särskilt de yngsta, kvistarna och knopparna) genom att sätta ord på det vi talar om, samt mycket upprepning. 2. Barnet kan beskriva en sak eller en företeelse så att andra förstår- Vi använder bilder eller olika objekt och övar på att benämna och känna igen olika egenskaper. T ex former och färger.    Vi har bl a använt oss av TAKK, bildkort och lekt "kims lek".  Grenarna tar ofta fram bildkorten på eget bevåg för att titta tillsammans eller med oss pedagoger  och benämna de olika objekten. Med tiden har vi utökat beskrivningen, från t ex "apelsin" till "en orange apelsin", "en orange apelsin som är rund".  I samtal med varandra kan vi se att grenarna med ord och kroppsspråk kan beskriva en sak eller företeelse. Vi kan se att de barn som saknar talet/ordförråd använder sig av gestikulationer och minspel i sitt berättande. TAKK används i hela barngruppen. Vi pedagoger upprepar, bekräftar och benämner med både och TAKK. Vi ökar vårt användande av bildstöd i den dagliga verksamheten.  3. Barnet visar intresse för vad andra säger- Vi arbetar med böcker och känslokort, med fokus på att förstå, uttrycka och lyssna till såväl egna som andras känslor och berättelser Boken "Vem blöder" fångade barnens intressen och gav upphov till flera återkommande samtal kring olika upplevelser barnen haft. T ex av att ha ramlat, blivit ledsen och blivit tröstad. Grenarna och ett fåtal av kvistarna har med ord både berättat och lyssnat in varandra. Även här kan vi se att de som saknar tal eller ordförråd visar förståelse genom kroppsliga uttryck och minspel.    4. Barnet visar på en förmåga återberätta genom gestaltning - Estetiskt skapande genom bl a bild. Pedagogiskt material/bildstöd från vem-böckerna.    Vi har använt oss av estetiskt skapande genom bl a bild för att bearbeta och återberätta. Däremot kan vi se att barnen oftare återberättar i den fria och spontana leken. Bland grenarna har rollek i olika former tagit fart. Vi har följt barnens intressen och val av uttryck i syfte att anamma deras utveckling av återberättande genom gestaltning i leken.  Linden- 1. Barnet kan berätta sammanhängande om något hen varit med om- barnen ska filma varandra i smågrupperna och berätta om något de varit med om utomhus under sommaren. Barnen filmade varandra medans berättelserna haglade. Vi kunde se att samtliga barn kunde berätta om ett sommarminne. Alla Sniglar behövde stöd i form av frågor som drev berättelsen framåt. I Tistel- och Gnistgrupperna kunde vi se att några barn hade koll på hur en berättarstruktur såg ut och klarade av att berätta tydligt från början till slut. Andra barn hade svårt att avsluta och tog till fantasin och fyllde i. 2. Barnet kan beskriva en sak eller en företeelse så att andra förstår- Varje grupp får bildkort och kommer att lyfta fram och beskriva likheter och olikheter från bilderna. Sniglarna- Med en helt ny grupp så gick relativt mycket av tiden till att förklara syftet och hålla fokus. Efter ett tag kunde samtliga barn i gruppen beskriva likheter och olikheter. På en bild upprepades likheterna och olikheterna av alla barnen men samtliga barn kunde hitta saker som var viktiga och relevanta för dem ex traktorn som hade lampor på taket och bilen som saknade, vargen som hade vassa tänder och hunden som hade en lång tunga osv. 3. Barnet visar intresse för vad andra säger- barnen tar med en leksak hemifrån och berättar för sin halvgrupp. Vi övar på att berätta samt lyssna uppmärksamt. Härefter får de rita kompisens historia och presentera. Sniglarna- Samtliga barn kunde berätta om sin leksak. Ett barn berättade mer utbroderat än de andra. Ett barn använde rörelse och ljudeffekter istället för ord för att berätta om hur snabb bilen var. Tre av fem barn kämpade med att visa intresse genom följdfrågor och genom att titta och lyssna då kompisarna visade och berättade. Ett barn kunde berätta, lyssna, visa intresse och ställa fråga. 4. Barnet visar på en förmåga återberätta genom gestaltning -Barnen delas sedan upp i mindre grupper för att välja vilken händelse ur boken som de vill gestalta. Samtliga barn deltog i teatern i blandade åldersgrupper. Vi kunde se att samtliga barn deltog, visade intresse och kunde återge repliker och gestalta sagan. Barnen fick fria tyglar och gjorde upp sinsemellan om vilken rekvisita som skulle användas, vems som skulle gestalta de olika rollerna och var publiken skulle sitta. Vi antar att de goda resultaten bygger på det faktum att de flesta barn på Linden har arbetat med teater vid tidigare tillfällen och har i stort koll på hur bokskådespel går till. Våra nyaste barn som inte hade riktigt lika stor koll fick stöd av kompisarna och fann sig väldigt snabbt.

 

Vem är bäst?    (Vi lyssnar och samtalar)

Nuläge/Var är vi? Lindens barn är helt uppslukade av nattisarna och vill arbeta med dem varje dag nu. Samtliga barn deltar med stort engagemang och glädje. Vi ser att alla små detaljer som avviker från normalen ex glömda leksaker eller en lapp som har trillat ner väcker diskussioner om nattisarna. Varje tisdag då vi kommer till förskolan har gänget varit i farten igen och lämnar bus, överraskningar och uppdrag mm. Flera av våra äldre barn har koll på temats syfte och kan berätta att vi "ska bli bäst på att prata med varandra". Språkarbetet har även fått draghjälp av skapande. Vi fortsätter med detta då det visat sig vara ytterligare förankring och diskussionsmöjligheter för barnen.

Målbild/Vart ska vi? 1. Barnet visar intresse för högläsning 2. Barnet kan delta i samtal om text och bild 3. Barnet kan återge ett händelseförlopp

Tillvägagångssätt/Hur gör vi? Tydliga uppdrag, början och avslut, i form av brev. Praktiska möten, skapande och upplevelser Varje bok ca 4 veckor Arbetar tematiskt  utvärderar löpande Presenterar finplaneringen i månadsbrevet

Finplanering/reflektion  Boken- 1. Barnet visar intresse för högläsning - Vi läser vem-böckerna i såväl helgrupp som mindre grupper. Uppmuntrar barnen att turas om att välja bok vid andra högläsningstillfällen. Vi kan se att större delen av bokens barn visar intresse för högläsning, såväl den spontana som planerade. Det spontana intresset urskiljer vi då barnen ofta själva tar initiativ till att läsa både enskilt, tillsammans eller med oss pedagoger. I den planerade högläsningen har vi urskiljt att mindre grupper skapar större möjlighet för barnen att behålla fokus och utrymme att reflektera. 2. Barnet kan delta i samtal om text och bild -     Vi har kontinuerliga bokpromenader där barnen tolkar och reflekterar kring bilderna. Vi skapar en känsla för läsning genom att tillsammans följa textens och bildernas riktning.   3. Barnet kan återge ett händelseförlopp - Med återkoppling till högläsning av vem-böckerna får barnen, i förhållande till vart de befinner sig i sin berättande förmåga, återge delar eller hela händelseförlopp från boken vi läst. Pedagogerna ställer reflekterande frågor i syfte att både stötta och utmana barnen i deras återberättande.  Vi har läst böckerna och haft boksamtal i såväl helgrupp och som mindre grupper. En bok som varit återkommande är "vem blöder"'. Vi har även dramatiserat den med figurer. En bit som var återkommande i barnens återberättande var delen där de gör illa sig och det kommer blod och tårar. Detta ledde till att barnen sedan återberättade upplevelser de själva haft av att göra sig illa och hur det kändes.  Linden- 1. Barnet visar intresse för högläsning- Vi boksamtalar om Vem-bokens budskap- Vi läste boken i helgrupp och kunde se och höra att många av barnen är goda boksamtalare. Detta visade sig bland annat då de kopplade till sina egna erfarenheter, ställde frågor kring innehållet, kom med kommentarer kring figurernas agerande, läste bilderna och redde ut nya ord och begrepp. Här fastnade de flesta på orden fuska och skryta. Hur gör man då? Något annat som barnen diskuterade var själva budskapet. Alla är bra på något, man behöver inte fuska och tävla hela tiden. Efter läsningen av boken har flera barn använt sig av ordet skryta och vi har även hört hur de sinsemellan försökt reda ut var gränsen går mellan att berätta att jag är bra och skryt. 2. Barnet kan delta i samtal om text och bild- Vi "läser" boken digitalt utifrån bilderna Vi delade upp oss i smågrupperna och samtalade kring bilder och text utifrån tv och projektor. Vi kunde se att Sniglarna läste rörelserna i bilderna och texten förstärkte deras övertygelser. Flera gånger prövade vi på att själva återskapa rörelserna. Tex då figurerna sprang, hoppade och slog kullerbyttor så var det främst på bildernas rörelsestreck och kroppshållning som de fokuserade. En annan sak som hela tiden återkom var ansiktsuttryck. Särskilt vid upprörda känslor. Jag kan se att Sniglarna verkar komma in i en tydlighet som initialt saknats. Samtliga barn visar på ökad uthållighet för ämnet och kan fokusera lite mer för varje gång. Barngruppen kan nu även förtydliga vad det innebär att samtala. "Vi turas om att prata om samma sak" berättar de. 3. Barnet kan återge ett händelseförlopp- Barnen återger händelseförloppet med hjälp av bilder från boken. Vi använde bokens bilder och återgav händelseförloppet med egna ord. Flera barn valde att använda bokens ord medans andra förklarade vad som hände på bilderna. Innan övningen hade vi pratat om vad återge betydde. Vi kunde se att barnen vågade försöka själva och att osäkra barn tog hjälp av andra barn. Tillsammans fick vi ihop hela historian. Efter undervisningssituationen kunde vi se och höra barn som använde begreppet återge samt förklarade för vårdnadshavare och pedagoger vad begreppet innebar. Ett barn tog en bok och gav till en pedagog och gav sedan direktiv "nu ska du ge tillbaka-återge till mig".

Vem bestämmer?  (Vi kommunicerar med symboler och bokstäver)

Nuläge/Var är vi? Barngruppen i stort har koll på förmågorna att samtala och lyssna. Ett fåtal barn behöver extra stöd i ex samtalsregler såsom att när någon ställer en fråga så förväntas jag svara, att rikta uppmärksamheten mot den som pratar, att inte avbryta och prata i mun på någon annan. Intresset för språkprojektet är stort och inför varje utmaning så växer och sporrar nattisarnas mystik. Många barn är intresserade av bokstäver. Ett barn knäckte läskoden vid frukostbordet vilket har bidragit till en ökad lust att lära sig mer. Vi övar bokstäver, ordbilder, tecken, språkljud och bokstavskombinationer vid varje måltid.

Vart ska vi? 1. Barnet kan kommunicera genom att rita bilder/skriva bokstäver och symboler 2. Barnet visar intresse för bokstäver 3: Barnet kan skriva sitt eget namn 4. Barnet kan ange vad det står i vanliga ordbilder

Tillvägagångssätt/Hur gör vi?   Tydliga uppdrag, början och avslut, i form av brev. Praktiska möten, skapande och upplevelser Varje bok ca 4 veckor Arbetar tematiskt  utvärderar löpande Presenterar finplaneringen i månadsbrevet

Finplanering/reflektion Boken- 1.Barnet kan kommunicera genom att rita bilder/skriva bokstäver och symboler-  Vi övar på att identifiera och skriva/rita samt skapa olika bokstäver och symboler.  2. Barnet visar intresse för bokstäver -Identifiera och se skillnad på olika bokstäver, igenkännelse av första bokstaven i ens namn. 3: Barnet kan skriva sitt eget namn - Namnmemory, med fokus på att lära känna sitt namn och koppla ihop detta med sin bild. 4. Barnet kan ange vad det står i vanliga ordbilder - Pekböcker, ordbilder och bildstöd används i verksamhetens vardag. Barnen visar ett stort intresse för ordbilder, pekböcker och bildstöd. Dagsschemat har blivit en del av vår rutin, där barnen tillsammans med oss pedagoger går igenom dagens moment. Barnen kan numera känna igen och namnge momenten på egen hand. Ordbilder används både planerat och spontant. Vid måltider kan de ofta efterfrågas av barnen, där de turas om att namnge exempelvis djurbilderna.    Linden- 1. Barnet kan kommunicera genom att rita bilder/skriva bokstäver och symboler - Kompisarna skickar brev och ber barnen berätta något som de tycker om att göra inomhus, de kommunicerar genom att berätta, rita och skriva.-   2. Barnet kan förstå en enkel instruktion- träna lägesord. TAKK- tecken: på, under, över och i. Vi leker leken cirkusdirektören - pedagog börjar ge instruktioner sedan kan de barn som vill ta över rollen om cirkusdirektör. Cirkusdirektören ger instruktioner som inkluderar lägesorden, tex hitta en röd bil och ställ på det svarta pappret. Barnet ska då hitta en röd bil som hen sedan ska ställa på det svarta pappret. - Sniglarna visade på stort engagemang och samtliga barn deltog väldigt fokuserat. De visade sig ha koll på att placera saker enligt lägesorden, kunde ge varandra instruktioner och placera sig själva och tänka kreativt. 3. Barnen får i uppdrag att träna på bokstäverna i sitt förnamn (för de som redan kan tränas efternamnet). Barnen får i uppdrag att skriva nya namnskyltar till sina lådor.  Vi inledde med att barnen, en och en, fick leta upp bokstäverna i sitt namn från en hög med bokstäver som låg i mitten av kompismattan. Barnen visade på en otrolig förmåga att stötta och hjälpa varandra. Vi upplever att samtliga barn kände igen någon av sina bokstäver, sedan varierade det i hur mycket stöttning som behövdes av övriga barn för att finna samtliga bokstäver i sitt namn.  4. Delar upp oss i smågrupper tränar med våra ordbilder. Barnen delar upp sig i smågrupper och skapar egna ordbilder som vi laminerar och sätter upp vid borden för att ha vid våra matsituationer. - Vi började med att prata om vad en ordbild är. Jag kunde se att det var lite svårt att greppa för de yngsta barnen men det verkade bli tydligt när de fick se sina namn som en ordbild. Flera barn valde sina favoritsaker som en ordbild att öva lite extra på vid ex måltider.

Vems mormor  (Vi urskiljer ord och språkljud)

Nuläge/Var är vi? Vi börjar närma oss terminens slut. Vi utgår ifrån boken Vems mormor då det låter oss arbeta med familj och julbak. Barnen kan nu benämna syftet med nattis-arbetet. Flera barn kan förklara ingående vad de olika språkuppdragen innebär och vad som arbetet ska leda till.

Målbild/Vart ska vi? 1. Barnet kan dela upp korta meningar i ord 2 Barnet kan urskilja första språkljudet i ord 3. Barnet kan dela upp enkla ord i språkljud 4. Barnet kan koppla samman bokstäver med deras namn och språkljud

Tillvägagångssätt/Hur gör vi?     Tydliga uppdrag, början och avslut, i form av brev. Praktiska möten, skapande och upplevelser Varje bok ca 4 veckor Arbetar tematiskt  utvärderar löpande Presenterar finplaneringen i månadsbrevet

Finplanering/reflektion Boken- 1. Barnet kan dela upp korta meningar i ord-    Vi tränar på att känna igen och uttala olika ord med hjälp av bildstöd och TAKK. Exempelvis koppla ihop ordet med bilden. 2 Barnet kan urskilja första språkljudet i ord-   Vi har haft mungympa där barnen får öva på att använda olika muskler i munnen samt lära känna hur olika ljud känns.   3. Barnet kan dela upp enkla ord i språkljud-      4. Barnet kan koppla samman bokstäver med deras namn och språkljud-    Linden 1. Barnet kan dela upp korta meningar i ord-  Vi pratar om vad en mening är och vad ett ord är. Vi delar in oss i tre grupper efter bok- och brevläsning. Varje grupp får ordbilder som de använder till att bygga meningar för att skriva ett julkort till mormor eller farmor. - 2 Barnet kan urskilja första språkljudet i ord- Vi delar in oss i tre lag (blandade åldrar). Alla sitter tillsammans framför projektorn. En bild av ett ting visas och laget ska gissa initialbokstaven på detta ting. Rätt svar ger en poäng.- Vi kunde observera total anarki på Linden. Det är inte ofta vi tävlar och detta märktes. Samtliga barn från Gnistorna visade sig ha bra koll på språkljuden. De flesta Tistlar listade ut goda strategier för hur de skulle kunna språkljuden (lyssnade på Gnistorna) och alla Sniglar tjoade, tjimmade, skrek namnen på sakerna som projicerades och hade underbart roligt. Tre barn (en Gnista, en Tistel och en Snigel) undvek tävlingen och koncentrerade sig på en lek bredvid och valde att inte delta. Vid efterkommande matsituation då balunsen hade lagt sig kunde pedagog samma goda resultat med bilder från alla tre barnen. 3. Barnet kan dela upp enkla ord i språkljud- Vi samlas i storgrupp och klappar stavelserna i våra namn   4. Barnet kan koppla samman bokstäver med deras namn och språkljud- Vi erbjuder alla barnens bokstäver i ett virrvarr på kompismattan. Barnen hittar sitt namn och vi ser om vi kan byta och hitta nya ord med vad vi har.  Samtliga barn hade koll på hela eller delar av sina namn. Barnen stöttade och hjälpa varandra att hitta sina namn och även bilda nya. Det var en fröjd att se hur barnen stöttade varandra och samarbetade för att få samman bokstäverna till namn och ord. Samtliga barn visade på ett intresse för bokstäverna i sitt namn sen kunde vi se att det skiljde mellan barnen som "knäckt" läskoden och de som inte gjort detsamma när det kommer till att hålla koncentrationen. De som ännu inte knäckt koden fann en iver och en lust i alla skapa nya ord medan de övriga barnen föll efter men där klav vi pedagoger in för att stötta och vägleda.

 

Vem blöder?    (Vi lyssnar och samtalar)

Nuläge/Var är vi? Vi kan se att samtliga barn antingen visar på förmåga att kunna berätta och beskriva utifrån egna erfarenheter och upplevelser. Då vi arbetade med lyssnande och samtalande förra gången kunde vi se att samtliga Gnistor kunde lyssna och fokusera på kompisarnas historier. Vissa Tistlar påvisade detsamma och två Sniglar till sist.

Målbild/Vart ska vi? 1. Barnet visar intresse för högläsning 2. Barnet kan delta i samtal om text och bild 3. Barnet kan återge ett händelseförlopp

Tillvägagångssätt/Hur gör vi? Tydliga uppdrag, början och avslut, i form av brev. Praktiska möten, skapande och upplevelser Varje bok ca 4 veckor Arbetar tematiskt  utvärderar löpande Presenterar finplaneringen i månadsbrevet

Finplanering/reflektion   1. Barnet visar intresse för högläsning- Vi boksamtalar om Vem-bokens budskap- Barngruppen boksamtalar ivrigt och visar stort intresse för den enkla sagan. Alla barn kan göra kopplingar till egna erfarenheter av att ha ont och blöda från sår. Flertalet barn kunde läsa mellan raderna då kanin får ont och behöver pysslas om, inte av en skada utan av dåligt samvete. Många använde bilden på katten som såg misstänksamt på kanin som ledtråd. 2. Barnet kan delta i samtal om text och bild- Vi "läser" boken digitalt utifrån bilderna. Då vi inte, av olika anledningar, haft möjlighet att lägga in den aktuella boken digitalt valde vi tillsammans med barnen att återberätta något de själva upplevt. Samtliga barn berättade med stor inlevelse hur de själva blött, hur det gick till när de skadade sig samt vad som gjorde att det kändes bra igen. Barnen lyssnade uppmärksamt på varandra och ställde intresserande följdfrågor.  3. Barnet kan återge ett händelseförlopp- Barnen återger händelseförloppet med hjälp av bilder från boken. Samtliga barn är aktiva och engagerade samt har förmågan att återge ett händelseförlopp då vi arbetat mycket med den aktuella boken. De lyssnade uppmärksamt på varandra och kunde, med viss variation i de olika grupperna, hålla sig till den aktuella bilden och den faktiska handlingen.

 

 

Vem är ensam?  (Vi berättar och beskriver)

 

Vems byxor?  (Instruktioner )

Nuläge/Var är vi? Vi har nu arbetat med Nattis gänget under två terminer och är inne på sista och avslutande boken Vems byxor? Vi vill med denna bok knyta samman vårt språkarbete med de övriga tema arbetena i verksamheten samt träna på färdigheter som är relaterade till den aktuella boken.

Målbild/Vart ska vi? 1. Knäppa dragkedja 2. Knyta knut eller rosett 3. Avsluta tema

Tillvägagångssätt/Hur gör vi?     Tydliga uppdrag, början och avslut, i form av brev. Praktiska möten, skapande och upplevelser Arbetar med boken i 2 veckor Arbetar tematiskt  utvärderar löpande Presenterar finplaneringen i månadsbrevet

Finplanering/reflektion Uppdrag vecka 21 kunna knäppa dragkedja- Vi övar med våra egna kläder (främst jackor). Vi tittar på en instruktionsfilm, tar ut instruktioner i några steg och försöker själva. De barn som redan besitter färdigheten får öva på att ge instruktioner till andra. https://www.youtube.com/shorts/vXRzDGI9Qjo (eget ljud med tydligare språk och benämningar)   Uppdrag vecka 22   Kunna knyta en knut eller rosett- Nattisarna ger tydliga instruktioner för både knut och rosett (bilder och ord). Vi erbjuder band som är långa nog att knyta runt den egna magen. https://www.youtube.com/watch?app=desktop&v=wGwN8KYuWeI