Åk 7 Grundläggande kemi kap 1 v. 34-39

Tänk så smart naturen är! Den använder bara ungefär 100 olika sorters byggstenar, som vi kallar atomer. Atomerna kan sättas ihop på en massa olika sätt, så därför finns det miljontals olika ämnen, som skapar hela den värld vi lever i. Ämnena kan dessutom byggas om och förvandlas till andra ämnen. Det är det som kemi handlar om.

Arbetsområde: Kemins grunder under v.34-38

Vad:

• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och 
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. 
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor miljö

Centralt innehåll: 

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. 
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. 
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark. 
• Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt. 
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. 
• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. 

Begrepp: 

Atom, atomslag, proton, neutron, elektron, molekyl, grundämne, kemisk förening, kemiskt tecken, periodiska systemet, kemiskförening, väte, syre, kol, kvävejärn, svavel, klor, fosfor, resurshållning, fast ,flytande, gas, fysikalisk omvandling, smältpunkt, fryspunkt, kokpunkt, stelning, smältning, kondenseras, förångas, avdunstar, kemisk formel, molekylformel, reaktionsformel, jon, jonförening, jonbindning, blandning, lösning, emulsion, uppslamning, mättad lösning, omättad lösning, dekantering, filtrering, centrifugering, indunstning, destillera. 

Förklaring till begreppen finns längst ner

Arbetssätt: 

Genomgångar, gruppdiskussioner, eget arbete, demonstrationer, filmer 

Bedömning:  

Sker på lektioner och vid prov.  

 

Vecka	Innehåll	Sidor och länkar
v.34	Naturvetenskapligt arbetssätt   De vanligaste farosymbolerna   Hur en atom är uppbyggd med protoner, elektroner och neutroner	Naturvetenskapligt arbetssätt: s.11 Vetenskaplig metod – kemi (binogi.se) Kemi - Vetenskap och pseudovetenskap (binogi.se)   Farosymboler: s.247 (44) farosymboler - YouTube   Atomens uppbyggnad: s.25-28 https://www.youtube.com/watch?v=0DmWj0cFPbI  https://www.youtube.com/watch?v=WPoohHPuT4o  https://app.binogi.se/l/atomens-delar?subject=64335 https://app.binogi.se/l/elektronskal?subject=64337
	Känna till de vanligaste atomerna och dess kemiska beteckning   Veta vad en molekyl är, och att denna kan vara både ett grundämne och kemisk förening. Grundämne (endast ett atomslag, här två syreatomer) Kemisk förening (minst två olika atomslag, här syre och väte)   Skillnaden mellan en atom och en jon. Veta vad en jonförening är.   a) Atom, b) positiv jon, c) negativ jon	Vanligaste atomerna s.33   Molekyl s.29–30 Atomer kan sitta ihop (binogi.se)   Jon och jonförening s.43 https://www.youtube.com/watch?v=oFkSTspGqag  https://app.binogi.se/l/atomen-blir-en-jon
v.35	Kemiska reaktionsformler Fysikalisk omvandling	Kemiska reaktionsformler s.36–37 https://www.youtube.com/watch?v=FJmzPucmFDg https://www.youtube.com/watch?v=WPoohHPuT4o&t=229   fysikalisk omvandling https://www.youtube.com/watch?v=rtBoKgRriuo https://www.youtube.com/watch?v=oaCVDOrvZ-g https://app.binogi.se/l/vaerme-och-fasoevergaangar?subject=65317
	Kemisk reaktioner och fysiskalisk omvandling   Blandningar, lösning emulsion   Mättad omättad lösning	Blandningar, lösning emulsion s.47–49 https://www.youtube.com/watch?v=UFIqPAOrjV4  https://www.youtube.com/watch?v=rpV2rbOgag8    mättad omättade lösningar Kemi - Homogena och heterogena blandningar (binogi.se)
v.36	Blandningar, lösningar, emulsion	Blandningar lösningar, emulsion: https://www.youtube.com/watch?v=UFIqPAOrjV4  https://www.youtube.com/watch?v=rpV2rbOgag8
	Separationsmetoder Dekantering Filtrering Centrifugering Destillering	(44) Kemi_kemins grunder - Separationsmetoder - YouTube https://www.youtube.com/watch?v=-VGpzf5kbu4 https://app.binogi.se/l/separation-av-blandningar
v.37	Separationsmetoder Labb
v.38	Repetera
	repetera
v.39	Prov

 

Provet kommer att vara skriftligt och bestå av alternativfrågor samt resonerande och förklarande frågor.

Exempel: 

-Vilken kemisk beteckning har väte.  

·       H 

·       O 

·       N  

·       K  

 När ett ämne går från fast form till flytande form kallas det att ämnet:  

·       Smälter 

·       Kondenseras 

·       Stelnat 

·       Förångats

-Vad finns det för skillnader och likheter mellan en kemisk förening och molekyl? 

-Mira lägger en isbit på ett fat. Dagen efter är den borta. Förklara med korrekta begrepp vad som har hänt.  

 

Begrepp till Kemins grunder kap 1.

·       Atom

Atomerna är byggstenarna som bygger upp världen och allt levande som finns i den.

·       Atomslag

Precis som det finns olika sorters legoklossar finns det olika sorters atomer. Varje sådan sort kallas för ett atomslag. Några exempel på atomslag är kolatomer, väteatomer och syreatomer

·       Molekyl

 I en molekyl är det två eller flera atomer som sitter ihop i en grupp.

·       Vattenmolekyl

En vattenmolekyl är en molekyl med två väteatomer och en syreatom.

·       Molekylmodell

Molekylmodeller är modeller som hjälper oss att förstå hur molekyler fungerar.

·       Molekylbindning

En molekylbindning håller ihop två atomer i en molekyl.

·       Grundämne

Ett grundämne är ett ämne som bara innehåller en enda sorts atomer. Några exempel på grundämnen är väte och syre, men inte vatten.

·       Metall

Metaller är en grupp av grundämnen med likadana egenskaper. Metallerna är bland annat blanka och leder elektricitet och värme.

·       Icke-metall

Icke-metaller är en grupp av grundämnen med väldigt olika egenskaper. Det gemensamma för dem är att de inte har samma egenskaper som metaller.

·       Kemiskt tecken

Kemiska tecken är internationella förkortningar för namnen på alla de olika atomslagen.

·       Periodiska systemet

Periodiska systemet är en tabell där grundämnena är sorterade efter sina egenskaper.

·       Kemisk förening

En kemisk förening är ett ämne som är sammansatt av olika atomslag

·       Knallgas

Knallgas är en blandning av vätgas och syrgas. Om man tänder eld på blandningen blir det en explosion (en knall) och så bildas det vatten.

·        Kemisk reaktion

 En kemisk reaktion är det som händer när kemiska ämnen byggs om till andra ämnen. Molekylerna tas isär och sätts ihop på nya sätt.

·       Resurshushållning

Resurshushållning innebär att man sparar på jordens resurser och gör det lättare att använda atomerna igen, till exempel genom att lämna förpackningar och trasiga saker till återvinning.

·       Fast form

När ett ämne är i fast form har varje molekyl i ämnet en bestämd plats. Det finns svaga bindningar mellan molekylerna som håller kvar dem på deras platser.

 

 

 

·       Flytande form

När ett ämne är i flytande form glider molekylerna runt varandra. Bindningarna kan inte hålla kvar molekylerna på deras bestämda platser, men molekylerna stannar ändå tillsammans.

·       Gasform

När ett ämne är i gasform är varje molekyl ensam, eftersom bindningarna mellan molekylerna inte alls kan hålla ihop dem längre.

·       Fysikalisk omvandling

När det är temperaturen och inte en kemisk reaktion som gör att ett ämne förändras är det en fysikalisk omvandling. Vid en fysikalisk omvandling byggs inte molekylerna om. När vatten fryser och blir is, eller när vatten kokar och blir vattenånga, är det fysikaliska omvandlingar.

·       Smälta

När ett fast ämne blir vätska smälter ämnet.

·       Koka

När ett ämne kokar omvandlas det från vätska till gas. • förångas När en vätska blir gas förångas ämnet.

·       Kondensera

När en gas blir vätska kondenserar ämnet.

·       Stelna

När en vätska blir ett fast ämne stelnar ämnet.

·       Smältpunkt

Smältpunkt är den temperatur när ett fast ämne blir vätska.

·       Kokpunkt

Kokpunkt är den temperatur när en vätska blir gas.

·       Avdunsta

När en vätska blir gas utan att den kokar avdunstar ämnet.

·       Molekylformel

Med en molekylformel kan vi visa vilka atomslag som finns i en molekyl, och hur många atomer det finns av varje atomslag.

·       Reaktionsformel

Med en reaktionsformel kan vi visa vad som händer i en kemisk reaktion. Vi använder reaktionsformler för att tala om vilka ämnen som fanns före reaktionen och vilka ämnen som bildades i reaktionen.

·       Atomkärna

Atomkärna kallas det som finns mitt inne i en atom.

·       Proton

En proton är en partikel som finns i atomkärnan.

·       Elektron

En elektron är en partikel som rör sig runt atomkärnan.

·       Elektrisk laddning

Partiklar kan ha elektrisk laddning. Om de har likadana laddningar stöter de bort varandra. Om de har olika laddningar dras de till varandra.

 

·       Positivt laddad

En positivt laddad partikel har plusladdning. Protoner har positiv laddning.

 

·       Negativt laddad

En negativt laddad partikel har minusladdning. Elektroner har negativ laddning.

·       Oladdad

När de positiva och negativa laddningarna tar ut varandra blir en byggsten oladdad. neutral Neutral innebär samma sak som ”oladdad”.

·       Jon

En jon är en byggsten som har elektrisk laddning, därför att den har olika många elektroner och protoner.

·       Sammansatt jon

En sammansatt jon är en jon som bildas genom att en hel molekyl tar upp eller lämnar ifrån sig elektroner.

·       Enkel jon

En enkel jon är en jon som bildas genom att en enda atom tar upp eller lämnar ifrån sig elektroner.

·       Jonförening

En jonförening är en kemisk förening som bildas när negativa och positiva joner dras till varandra.

·       Jonbindning

Bindningen mellan positiva och negativa joner i en jonförening kallas för jonbindning.

·       Koksalt

Saltet som vi saltar maten med kallas för koksalt. Det kemiska namnet är natriumklorid.

·       Rent ämne

Ett rent ämne är ett ämne som består av ett grundämne eller en enda kemisk förening.

·       Uppslamning

·       En uppslamning är en blandning av bitar av ett fast ämne och en vätska, där det fasta ämnet faller till botten efter en stund. Sandkorn som rörts om med vatten är ett exempel på en uppslamning.

·       Emulsion

En emulsion är en blandning av två vätskor där den ena vätskan lägger sig ovanpå den andra efter en stund. En hopvispad blandning av matolja och vatten är ett exempel på en emulsion. Hudkrämer och smink är ofta emulsioner.

·       Lösning

En lösning är en blandning där de lösta småbitarna är enstaka molekyler eller joner. Det lösta ämnet kan vara ett fast ämne, en vätska eller en gas.

·       Mättad lösning

När det inte går att lösa mer av ett ämne är lösningen mättad.

·       Omättad lösning

När det går att lösa mer av ett ämne är lösningen omättad.

·       Löslighet

Löslighet är ett mått på hur mycket man kan lösa av ett ämne.

 

 

·       Lösningsmedel

Lösningsmedel är det ämne – ofta en vätska – som man kan lösa upp ämnen i. Vatten är ett vanligt lösningsmedel, men det kan inte lösa alla ämnen.

·       Organiskt lösningsmedel

Organiska lösningsmedel är bra på att lösa feta ämnen, som vatten inte kan lösa.

·       Separation

När ämnen i blandningar skiljs från varandra kallas det för separation.

·       Dekantering

Dekantering är att låta bitarna av ett fast ämne i en uppslamning sjunka till botten och sedan hälla av vätskan.

·       Filtrering

Filtrering är att hälla en uppslamning genom ett material som fungerar som en sil. Det fasta ämnet stannar kvar i silen.

·       Filtrerpapper

Filtrerpapper är en speciell sorts papper som man kan använda när man filtrerar till exempel en vattenlösning. Det har så små öppningar att bara vattenmolekylerna går igenom.

·       Centrifugering

Centrifugering är ett sätt att separera ämnena i en uppslamning. Det är enklast att förklara hur det går till med ett exempel. Man kan säga att tvätten i en tvättmaskin är en uppslamning av tvättkläder (fast ämne) i vatten. När vi centrifugerar den blöta tvätten snurrar den runda trumman i tvättmaskinen väldigt snabbt. Då pressas tvätten mot trummans kanter. Samtidigt kastas vattendropparna ut ur trumman genom de små hålen. När centrifugeringen är klar har vi separerat det fasta ämnet (tvätten) från vätskan (vattnet).

·       Centrifug

Apparaten som man använder när man centrifugerar kallas för centrifug.

·       Separator

Separator är en sorts centrifug som mejerierna använder när de separerar grädden från mjölken.

·       Destillation

Destillation är en metod att separera lösningar. Man kokar lösningen tills lösningsmedlet blir gas. Sedan kyler man gasen. Då kondenserar den till vätska. I vätskan finns bara molekylerna i lösningsmedlet, eftersom det lösta ämnet stannar kvar i behållaren där vätskan kokar. När man destillerar vätskor som är lösta i varandra utnyttjar man att de har olika kokpunkt. (Se bilden på sidan 37.)

·       Destillerat vatten

Vatten som bara är vattenmolekyler, utan några lösta salter, kallas för destillerat vatten.

·       Kromatografi

Kromatografi är en metod som bygger på att en blandning får vandra genom ett stillastående material. Ämnena separeras, för de vandrar olika snabbt genom materialet.

 

 

 

·       Papperskromatografi

Papperskromatografi är en kromatografimetod där det stillastående materialet är papper. Metoden kan till exempel användas för att skilja färgämnena i en färgpenna åt. (Se bilden på sidan 38.)

·       Alkemist

En alkemist är en person som levde för länge sedan och som gjorde kemiska experiment.

·       Element

De fyra elementen är det som alkemisterna trodde att hela världen var byggd av, det vill säga jord, vatten, luft och eld.

·       Vetenskap

För att något ska räknas som vetenskap måste man kunna bevisa det, det vill säga ta reda på om det är sant eller falskt.

 

 

 

 

Bedömningsmatris	E	C	A
Kunskaper   Förmågan att använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen.	Grundläggande Ge exempel på och beskriver Viss användning av begrepp	Goda  Förklara och visar på samband Relativt god användning av begrepp	Mycket goda Förklara och visar på samband Generella drag God användning av begrepp
Förmågan att genomföra systematiska undersökningar i kemin.	Bidrar till att formulera och ger förslag på förbättringar I huvudsak fungerande Enkla slutsatser Enkla dokumentationer	Formulerar och ger förslag på förbättringar Ändamålsenligt Utvecklade slutsatser Utvecklade dokumentationer	Formulerar och ger förslag på förbättringar Ändamålsenligt och effektivt Välutvecklade slutsatser Visar nya tänkbara frågeställningar att undersöka Välutvecklade dokumentationer
Förmågan att använda kunskaper i kemin för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.	I huvudsak, skapar enkla texter, viss anpassning till syfte För diskussionerna till viss del framåt Enkla motiveringar	Relativt väl, utvecklade texter, relativt god anpassning till syfte För diskussionerna framåt Utvecklade motiveringar	Väl, välutvecklade texter, god anpassning till syfte För diskussionerna framåt och fördjupar och breddar dem Välutvecklade motiveringar

Uppgifter

Sammanfattning av vad man ska kunna

Sammanfattning på grundläggande kemi senaste.docx

Arbetsblad v.35.docx