Lokatterna på Hallon Normer och värden ht23

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. (sid.7, lpfö-18)

Till grund för ​förskolans systematiska kvalitetsarbete ligger Läroplan för förskolan, Utbildningsnämndens verksamhetsplan och FN:s globala mål för hållbar utveckling.

 

Mål – anger inriktningen på utbildningen i förskolan och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen samt hur den bidrar till varje barns utveckling och lärande.

VAD och VARFÖR 

På vår förskola har vi många barn med flera språk, och vi behöver tydliggöra vår undervisning för att se till att alla barn kan ta till sig av den. Vi använder oss då av SKUA, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, för att ge alla barn ökade förutsättningar att ta till sig av undervisningen inom våra utvalda målområden i denna undervisningsplan. I Skolverkets publikation Greppa flerspråkigheten beskrivs flerspråkighet i relation till kunskapsutveckling så här: “Inom flerspråkighetsforskning lyfts identitets-, språk och kunskapsutveckling fram som tre faktorer med särskild betydelse för skolframgång hos den enskilda flerspråkiga individen. De tre faktorerna beskrivs ofta som inflätade i varandra och som varandras förutsättningar men också varandras utvecklingspotential.” (Skolverket, 2018, s.31). Vårt fokus inom detta målområde kommer till en början ligga på att utbilda pedagogerna inom detta arbetssätt för att allteftersom implementera det i vår undervisning med barnen.

Prioriterat mål: 

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• att utveckla förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.
  
  
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation (Lpfö, 2018, s.16) (Kopplat till SKUA)

 ​

Målkriterier – tecken på eller bevis på att utveckling pågår/målet är uppnått, det som förväntas synas i utbildningen. Det som förklarar innebörden i målet.
Målkriterier:

• Ökad delaktighet av barnen i undervisning och vardag. 
   
• Att barn får utrymme att uttrycka sina känslor och sin vilja. 
  
  
• Att den planerade stöttningen, makrostöttningen, ger önskat resultat i undervisningen.
  
  

Dokumentation – metoder för datainsamling, t.ex. lärloggar, observationer, självskattning, intervjuer. 
Metoder:

• Lärloggar och anteckningar.
  
  
• Observationer.
  
  
• Fotografier.
  
  
• Väggtidningar.  
  
  

Nuläge – barns kunnande, erfarenheter och intressen just nu utifrån kriterierna. ​Hur undervisningen ser ut just nu utifrån kriterierna.  Det första nuläget används för att senare jämföra och beskriva resultatet. ​
Första nuläget:

Gruppen är en aktiv grupp med starka viljor. De behöver plats och tid för att träna på att uttrycka sig och på att lyssna på varandra. Den stöttning vi ser ger resultat för tillfället är att ge tid till eftertanke och reflektion, att pedagogerna agerar modeller samt upprepning och repetition. Med tanke på språk- och kunskapsutveckling kan vi också behöva använda bildstöd och tecken för att ge ökade möjligheter för vissa barn att ta till sig av vår undervisning. 

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – kunskap från vetenskapliga studier, tillsammans med de professionellas erfarenheter och kunskap.
Kortfattad sammanfattning av vald relevant forskning som kopplas ihop med er undervisning:

Svensson , Gudrun (2017) Transspråkande i praktik och teori Stockholm: Gudrun Svensson och Natur & kultur:

 

Ofelia García är flerspråkighetsforskare och en företrädare för transspråkande.  

 

”García (2009) har skrivit om två övergripande undervisningsprinciper för transspråkande: social rättvisa och social praktik. Med social rättvisa menas att alla språk tillmäts lika värde och med social praktik hur transspråkande tillämpas i samvaron mellan människor. ” (sid 50)  

 

När pedagoger ska börja arbeta transspråkande är det av största vikt att synliggöra Garcías första princip – social rättvisa. Många barn och familjer har fått lära sig att deras språk inte hör till i förskolan, det är inte ett språk vi lär oss på. Detta då många förskolor medvetet och omedvetet tillämpar en mongolingvistisk verksamhet. Medvetet: barnen blir tillsagda att det är svenska som gäller på förskolan (tex ”Här på förskolan pratar vi bara svenska”) Omedvetet förmedlas detta till barn och familjer genom att deras flerspråkighet aldrig nämns, och därmed blir deras modersmål osynliggjort vid kunskapsinhämtning. I värsta fall kan detta leda till en negativ syn på andraspråk, både på sitt eget och på andras (sid 52).  

 

”Utifrån ett lärarorienterat perspektiv på transspråkande ska läraren tillämpa principen om social rättvisa genom att vara medveten om att alla språk har lika värde, vilket innebär att alla språk är en källa till kunskap och att alla språk är ett redskap för lärande. Det är läraren som genom sin egen attityd och sitt handlande ser till att det skapas ett positivt klimat av tolerans och accepterande av alla språk i klassrummet. Genom att läraren föregår som det goda exemplet, skapas den bekräftande attityd som är en förutsättning för att transspråkande ska kunna fungera i klassrummet. Det är således läraren som sätter agendan för ett sådant förhållningssätt genom sitt agerande i ord och handling” (sid 51)

 

Garcías andra princip, social praktik (2009) handlar om att planera för och arbeta med tydliga, hållbara mål i meningsfulla sammanhang. Det innebär att det kognitiva innehållet (kunskapsinnehållet) ska vara på sådan nivå att barnen lär sig något nytt utifrån sina erfarenheter och intressen oavsett sin språkliga nivå – den språkliga nivån på barnets andraspråk (i vårt fall svenska) ska höjas i takt med kunskapsutvecklingen. Höga förväntningar på barnens kognitiva nivå påverkar barnens språkliga nivå positivt. Kort sagt – höga, nåbara förväntningar ger goda resultat på både kunskapsutveckling och språkutveckling (sid 54-55). 

Arbetsprocesser – undervisningens innehåll och organisation, pedagogers förhållningsätt och undervisningsstrategier.
Beskriv hur undervisningen ska genomföras:

Pedagogerna ska få kompetensutveckling i hur man arbetar enligt SKUA - språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, inom samtliga delar av verksamheten, samt ges tillfällen för diskussion och övningar för att använda metoden i undervisningen. Nedan beskrivs delar av vad vi kommer att träna på i vår undervisning:  

 

Vi observerar barnen och barngrupperna för att se vilken stöttning de behöver i undervisningen. Vi börjar med att använda oss av nyckelord, TAKK, bildstöd och tid till reflektion och eftertanke (ge 10 sekunders väntetid efter fråga) samt modeller och repetition/upprepning. 

 
Nyckelord, TAKK, bildstöd 

Vi väljer ut nyckelord utifrån våra olika teman (vatten, kamera, ljus) och undervisningsplanen som visas på olika sätt – ordbilder på olika språk, bildstöd och takk.  

 

Tid till reflektion och eftertanke 

Reflektionsmetoder: 

• Ge barnen tid att svara, vänta ca 10 sekunder efter ställd fråga/påstående för att skapa utrymme för dem att fundera över frågan och vad de tänker om den. 

• Ställ öppna, nyfikna frågor där barn kan svara utifrån sitt perspektiv.  

• Skapande i olika former. 
  Till exempel: Lera, rita och måla. Samtala i skapandet, uppmuntra med reflekterande frågor. 

 

Modeller 
Pedagogerna är språkliga förebilder som visar nyfikenhet, positivitet och intresse för den flerspråkighet som finns tillgänglig i förskolans miljö via tex barn, personal, vårdnadshavare, böcker och media. Pedagogerna är förebilder som påvisar att alla människor har lika värde samt påvisar de mänskliga rättigheterna.  

 

Repetition/upprepning  
Repetera innehållet i undervisningen på olika sätt. Undervisningen ska vara multimodal vilket innebär att barn ska få erfara undervisningen på olika sätt samt uttrycka sin kunskap på flera olika sätt, tex via skapande, digitalisering och pedagogisk dokumentation. På så vis ökar vi möjligheterna för att alla barns utveckling och lärande.

 

Uppföljningsdatum: Vecka 41, 49-50​

 

Utvärderingsdatum: Vt23

 

______________________________________________________________________________________________

 

Uppföljning – texten nedan kopieras och klistras in i reflektionsrutan.

 

Beskriv nytt nuläge – barns kunnande, erfarenheter och intressen just nu utifrån kriterierna. ​
Hur undervisningen ser ut just nu utifrån kriterierna.
Nytt nuläge:

 

Jämför; första nuläget och det nya nuläget – vilka skillnader och/eller likheter ser vi mellan vårt första nuläge och vårt nya nuläge? Beskriv vilka resultat undervisningen hittills gett, kopplat till målkriteriet. Använd reflektioner från planeringar och lärloggar.
Jämför:  

 

Fortsatt arbete – vad har varit framgångsrikt som vi ska fortsätta att göra? Vad behöver vi göra annorlunda för att nå det önskade resultatet? Hur går vi vidare?  
Fortsatt arbete:

 

______________________________________________________________________________________________

 

Utvärdering – texten nedan kopieras och klistras in i analysrutan.

 

Målkriterier – klistra i era målkriterier från USK.

 

Resultat – beskriv resultatet. Utgå från startläget i USK och jämför med det nya nuläget.
Resultat:

 

Målanalys - tolka och förklara: Varför ser resultatet ut som det gör? Reflektera över hur vi gett förutsättningar för lärande. Hur kan resultatet förklaras utifrån vår utvalda forskning och beprövade erfarenheter?
Målanalys:

 

Åtgärder för utveckling läsåret 23/24 – Vilka framgångsfaktorer och lärdomar tar vi med oss?
Utifrån vår målanalys behöver vi utveckla följande:

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,