Till grund för förskolans systematiska kvalitetsarbete ligger Läroplan för förskolan, Utbildningsnämndens verksamhetsplan och FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Mål – anger inriktningen på utbildningen i förskolan och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen samt hur den bidrar till varje barns utveckling och lärande.

Prioriterat mål: "Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära"

Målkriterier – tecken på eller bevis på att utveckling pågår/målet är uppnått, det som förväntas synas i utbildningen. Det som förklarar innebörden i målet.

Målkriterier: Barnen har tillgång till anpassat NT material i lärmiljön. Barnen har möjlighet att förundras, undersöka, utmanas och undervisas i såväl material som processer.

Dokumentation – metoder för datainsamling, t.ex. lärloggar, observationer, självskattning, intervjuer.

Metoder: Lärloggar, observationer, foto och film.

Nuläge – barns kunnande, erfarenheter och intressen just nu utifrån kriterierna. Hur undervisningen ser ut just nu utifrån kriterierna. Det första nuläget används för att senare jämföra och beskriva resultatet. 

Första nuläget: Materialet finns inte tillgängligt. Barnen möter material när pedagoger har planerade eller spontana undervisningsstunder.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – kunskap från vetenskapliga studier, tillsammans med de professionellas erfarenheter och kunskap.

Kortfattad sammanfattning av vald relevant forskning som kopplas ihop med er undervisning:

Vi kommer att utgå från ifrån Fleer med fler(2014) forskningsstudien som lyfter betydelsen av lärarens naturvetenskapliga attityd för att skapa möjligheter för barns naturvetenskapligt utforskande i förskolemiljön.

I undervisning kommer vi att stödja oss på Siraj-Blatchfords (2001) begrepp emergent science(begynnande naturvetenskap). Forskaren bygger sitt begrepp på idéer från emergent litteracy(förmåga att kunna läsa och skriva) vilket betonar att barns förmåga att lära sig läsa och skriva kan utvecklas på olika sätt genom deras utforskande, frågor och tankar tillsammans med andra.

I undervisning kommer vi att använda oss av naturvetenskapliga verb Areljung (2016) för att sätta naturvetenskapliga fenomenet i centrum för undersökning som barn kan uppleva, utföra och vara delaktiga i. Genom att utgå från verb i undervisning positioneras barn som experter på deras erfarenheter i sin naturliga förskolemiljön.

För att konkretisera olika naturvetenskapliga fenomen kommer vi att använda oss av estetiska lärprocesser (Jeppson, 2018). I en estetisk orienterad inlärningsprocess engageras alla sinnen. Det innebär att vi minns bättre om våra känslor och sinnen engageras. Hur något kommuniceras har en stor påverkan eftersom vi har lättare att komma ihåg och förstå om det presenteras på ett spännande sätt som väcker känslor och hjälper barnen att organisera tankar. Estetiska lärprocesser ger barnen konkret grund för att förstå abstrakta begrepp. De får möjlighet att använda alla olika sätt att uttrycka sig genom språket.

Arbetsprocesser – undervisningens innehåll och organisation, pedagogers förhållningsätt och undervisningsstrategier.

Beskriv hur undervisningen ska genomföras:

Vi introducerar NT material på ett meningsfullt och lekfullt sätt i barngruppen. Pedagogerna uppmärksammar naturvetenskaps verb i olika sammanhang, (t.ex. balansera, rotera, absorbera, rulla, gro, växa, vissna, blanda)

Vi använder de uppsatta verb som finns utomhus.

Vi pedagoger introducerar olika mindre experiment som barnen sedan får tillgång till att använda själva när de är förtrogna med materialet.

Uppföljningsdatum: v.44, v.50, v.9

Utvärderingsdatum: v.22

______________________________________________________________________________________________

Uppföljning – texten nedan kopieras och klistras in i reflektionsrutan.

Beskriv nytt nuläge – barns kunnande, erfarenheter och intressen just nu utifrån kriterierna. 
Hur undervisningen ser ut just nu utifrån kriterierna.
Nytt nuläge:

Jämför; första nuläget och det nya nuläget – vilka skillnader och/eller likheter ser vi mellan vårt första nuläge och vårt nya nuläge? Beskriv vilka resultat undervisningen hittills gett, kopplat till målkriteriet. Använd reflektioner från planeringar och lärloggar.
Jämför: 

Fortsatt arbete – vad har varit framgångsrikt som vi ska fortsätta att göra? Vad behöver vi göra annorlunda för att nå det önskade resultatet? Hur går vi vidare? 
Fortsatt arbete: Introducera och erbjuda enkla experiment.

______________________________________________________________________________________________

Utvärdering – texten nedan kopieras och klistras in i analysrutan.

Målkriterier – klistra i era målkriterier från USK.

Resultat – beskriv resultatet. Utgå från startläget i USK och jämför med det nya nuläget.
Resultat:

Målanalys - tolka och förklara: Varför ser resultatet ut som det gör? Reflektera över hur vi gett förutsättningar för lärande. Hur kan resultatet förklaras utifrån vår utvalda forskning och beprövade erfarenheter?
Målanalys:

Åtgärder för utveckling läsåret 23/24 – Vilka framgångsfaktorer och lärdomar tar vi med oss?
Utifrån vår målanalys behöver vi utveckla följande:

NT Äventyrarna 23/24

Matriser i planeringen

Uppgifter