Frihetstiden och Gustavianska tiden åk 6

Vi ska arbeta med området kring frihetstiden och den Gustavianska tiden. Frihetstiden varade mellan åren 1719 och 1772 och kallas så för att folket fick mer frihet, medan kungens makt minskade alltmer. Gustavianska tiden varade mellan 1772 och 1809 och kallas så efter regenterna Gustav III och hans son Gustav IV Adolf.

Mål med undervisningen:

Eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om historiska sammanhang, hur det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen av framtiden, historiska förhållanden, historiska begrepp samt bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar.  

Det här kommer vi att göra:

-Ha lärarledda genomgångar där vi skriver, pratar om begrepp och gör tidslinjer över tidsperioden tillsammans. 

-Läsa i Puls SO, besvara frågor till texterna. 

-Kolla på filmer och klipp och diskutera innehållet tillsammans.

-Träna på tillhörande begrepp med hjälp av olika KL övningar.

-Bygga upp en gemensam kunskapsvägg.

-Läsa passande skönlitteratur.

 

Detta kommer bedömas:

Dina kunskaper om:
-Historiska personer, förhållanden och skeenden under tidsperioden. 
-Hur makten i Sverige förändrades under tidsperioden och hur det har påverkat dagens samhälle. 
-Orsaker och konsekvenser av samhällsförändringar och människors olika levnadsvillkor,
till exempel vilka som fick vara med och bestämma i riksdagen. 
-Olika historiska källor och deras användbarhet. 

Bedömning sker via skriftligt test och under varje SO lektion. 

 

Begreppslista:
reform, borgare, importera, exportera, arrendera, bruk, skifte, nyodling, växelbruk, församling, fattigbricka, tryckfrihet, industrialisering, yttrandefrihet, regera, revolution, riksråd, hattar, mössor, skifte, regeringsform, upplysningen.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också enkla resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.
• Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger något exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.

Uppgifter

Bergsmän och nybyggare, s 146-147

1. Avsluta följande meningar: Välj bland dessa orden: SAMER, NYBYGGARE, BERGSMÄN, JÄRNBRUK

-Bönder som ägde gruvor kallades..........................

-Det framställdes tusentals ton i järn i svenska...................................

-De som sökte sig till Norrlands inland blev.......................................

-Sedan lång tid tillbaka hade Norrland befolkats.................................................

2. Bergsmän ägde sedan medeltiden gruvor i vissa delar av Sverige: I vilka delar av landet fanns också gruvor.

3. Bergsmännen tjänade bra på att sälja järnet. Vad använde de pengarna till. Ge tre exempel:

4. Staten uppmuntrade jordlösa människor att flytta till Norrlands inland. Varför?

5, På vilket sätt lockades nybyggarna norrut?

6. Marknaderna i Norrland var en viktig mötesplats. Vad hände där. Berätta!

På Landsbygden 144-145.

1, Berätta om "fakta om livet för bondfamiljen på 1700-talet: Berätta t ex hur man sov, åt, drack vad hade man för kläder, varför var åkrarna uppdelade i smala remsor?

2, Befolkningen ökade under 1700-talet. Vilka var orsakerna till detta? Blev det några konsekvenser för folket på landsbygden?

3, Bondfamiljerna var till största del självhushållande. Beskriv vad det innebar, jämför det sättet att leva med hur det svenska samhället ser ut idag. Försök att hitta fördelar och nackdelar med båda sätten att leva.

Frihetstiden och Gustavianska tiden. sid 136-137

1. Förklara följande begrepp: Riksråd, kanslipresident, kronprins, uppror , korruption.
2. VAd hände med makten i Sverige efter att kung Karl XII dött?
3. Sverige styrdes nu av riksdagen och riksrådet. a, Vilka bestod riksdagen av? b, Vad var unikt med den svenska riksdagen? c, Vilket stånd hade störts inflytande? d, Vilka bestod riksrådet av?
4. Två åsikter som var olika, om hur landet skulle styras blev tydligare och tydligare. Två grupper, nästan som partier - vad kallades de och vad hade de för åsikter?

I städerna. Frihetstiden och gustavianska tiden. (Puls so 6, s. 142-143)

1. Förklara följande ord: gesäll, lärling, mästare, skrån

2. Det fanns 2 storstäder under 1700-talet i Sverige. Skriv deras namn och invånarantal.

3. Vilka bodde i städerna? (grupper)

4. Berätta om borgarnas bakgrund. Vilket ursprung hade många av dem?

5. Köpmän blev rika på utrikeshandel under 1700-talet. Vad sålde de till andra länder och vad köpte de? Ge några exempel.

6. Vad är en manufaktur? Förklara!

7. Jämför borgarfamiljens hem med din familjs hem. Vilka likheter finns? Vilka är de tydligaste skillnadera?

Upplysningen i Sverige Frihetstiden och gustavianska tiden. (Puls so 6, s. 138-141).

1. Vila åsikter hade upplysningstidens filosofer? Skriv klart meningarna:

-Vi tycker att adeln.........................................

-Vi tycker att prästerna....................................................

-Vi tycker att man ska satsa på..................................................

2. Lovisa Ulrika genomförde ett kuppförsök. Beskriv orsaken till och en konsekvens till detta.

3, Yttrandefrihets- och tryckfrihetslagarana medförde stora förändringar för befolkningen i Sverige. Vad blev nu möjligt att göra?

4, Skriv fakta om någon av de här personerna:

• Voltaire
• Anna-Maria Lenngren
• Eva Ekeblad
• Carl von Linné

5, Arvid Horn och andra politiker påverkades av ideér från upplysningen. De ville att Sverige skulle växa sig starkt genom andra sätt än krig. Hur och vad gjorde de för att lyckas med detta? Gjorde de rätt? Vad tycker du? Motivera!