SKUA- Språk och kommunikation HT23

Genom språk och kommunikation lär vi eleverna att kunna uttrycka tankar, känslor, åsikter och argument. Det ger eleverna en insikt i att förstå andra och sätta sig in i andras situationer. Genom att träna och uppmuntra till språk och kommunikation ges eleverna en möjlighet att utvecklas och stimuleras samt skapar ett större ordförråd som gynnar och underlättar för elevernas kommunikationsförmåga och möjlighet att uttrycka sig.

Avdelning/fritidshem:

 Skraken

 

Datum/period:

Ht2023

Konkreta mål:
Vi vill se att eleverna:

* Ökar sina ordförråd. 
* Lyssnar in andras åsikter samt uttalar sina egna efter sin egna förmåga.
* Kan uttrycka sina önskemål med en anledning till varför.
* Läser av ansiktsuttryck och kroppsspråk.
* Våga visa sina känslor och förklara varför.                                                            
* Kan återberätta något man sett, hört eller själv varit med om. 

Varför?

Syftet är att ge alla elever verktyg till att kunna uttrycka sig genom språk och kroppsspråk och kunna göra sig förstådd samt förstå andra. Kommunikation och språk ligger till grunden för allt lärande, vilket gör denna del extremt viktig för att underlätta för en elevs förståelse och möjlighet till utveckling.

 

Vad? 

* Gissa vem/vad någon tänker på genom att ställa ja/nej frågor.

* Beskriv någon med ord och resten får gissa vem. 

* Arbeta kring känslor, 4-hörn frågor, blir du ex arg/ledsen/ glad när någon kramar dig.

* Kompisbingo: Eleverna får själva komma på frågor utifrån en bild att fråga en kompis.

* Efter vi tittat på film/avsnitt av olika program diskuterar vi vad vi kommer ihåg, vad var bra, vad var inte bra, varför hände det, hur kunde man ha gjort det bättre. Vi analyserar tillsammans.
* Prova att spela olika spel och leka lekar.
* Prata om regler och förhållningssätt vi har och använder oss av i skolan samt pratar om varför dom finns. 
* Högläsning där eleverna får lyssna och sedan prova att återberätta vad som hände. 

* Gåtor där eleverna får gissa på svaren, vissa med ledtrådar och andra inte.

* Massagesagor där vi lyssnar och gör rörelser på kompisens rygg samtidigt. Både färdiga sagor samt hittar på egna. 

 

Hur?

Vissa aktiviteter kan göras i helklass i klassrummet.

Vissa kan vi göra utomhus tillsammans med båda klasserna.

Vissa kan vi göra i mindre förindelade grupper.

Några aktiviteter behöver vi förbereda material för medan andra saker kan vi göra utan material. 

Hur dokumenterar/utvärderar vi aktiviteten/temat? :

Vi dokumenterar genom att ta bilder på själva aktiviteten samt materialet som använts. Vi reflekterar genom att samtala med eleverna om aktiviteterna efter aktiviteten i både helklass och mindre grupper samt samtalen under genomförandet av aktivitet. Vi kan använda oss av ex kahoot för att se över elevernas kunskaper och se om det vi fokuserat på tagits in av eleverna. Vi vuxna reflekterar sedan hur vi kan utveckla samt ändra aktiviteten till något bättre utifrån elevernas åsikter.

Resultat, analys och utvärdering.

Problemlösningshjulet: Vi visar upp ett hjul med olika lösningar för hur man kan lösa bråk och problem på olika sätt. Barnens reflektioner: Man kan gå dit om man bråkar. Bra hjul. Man kan lösa grejer så man inte bråkar. Bra att det finns bilder och text. Våra reflektioner: Barnen lyssnar in och frågar för att förstå. Vi tränar på alla olika lösningar och ser hur dom kan användas. Vi ser att eleverna lyssnar in och provar att spela upp scenarier själva. Vi ser att hjulet kan användas för att stötta eleverna vilket var målet. Att barnen ska kunna uttrycka och förmedla sina åsikter och tankar.

Konflikthanteringsteater: Vi spelar upp olika situationer med hjälp av handdockor. Barnens reflektioner: Bra. Man fick se och inte bara lyssna. Roligt för dom kunde prata med varandra. Och för att vi fick se en teater. Roligt att vi fick säga hur dockorna skulle göra. Dom var söta. Våra reflektioner: Barnen lyssnade bättre när de fick lyssna och se samtidigt. De använder problemlösningshjulet för att ge lösningar till dockorna. Vi lyckades ge eleverna sätt och olika lösningar vilket var målet.

Röstning: Vi röstar ofta när vi vill låta barnen vara med och bestämma något. Ex vilken bok vi ska läsa, vilken lek vi ska välja. Vi pratar om att det finns både öppen och stängd röstning. Barnens reflektioner: Det är roligt att rösta. Då får man välja vilket man vill helst. Man får bara rösta på en. Om det är öppen röstning kan alla se vad man röstar på. Om det är stängd röstning blundar vi och tittar ner i marken, sen får man räcka upp handen när man vill rösta. Våra reflektioner: Vi ser att barnen tycker om att vara med och påverka genom sin röst. De förstår att alla inte får som man vill, utan att de flest röstar på vinner. Vi brukar dock göra eller läsa alla förslag, men röstningen väljer vilken vi tar först. De är med och väljer om vi ska rösta öppet eller stängt i olika frågor, så vi ser att de förstår varför man ibland röstar på olika sätt. De uttrycker att de vill rösta utan att någon ska kunna veta ibland och det respekterar vi. Vi fortsätter prata om demokrati och berättar att det betyder att alla får vara med och bestämma genom exempelvis röstning. 

Känslor: Vi pratar om känslor och tittar på olika känslor och pratar om hur dom känns, vart dom sitter och om att alls känslor är ok att känna. Även att alla kan känna olika. Barnens reflektioner: Vi fick veta hur andra känner. Många tänkte bra. Vi lär av varandra, jag vet inte allt. Jag kunde se känslorna på bamsekorten. Det var roligt med olika kort. Det var enkelt att se känslorna. Våra reflektioner: Vi ser att barnen förstår de olika känslorna, och kan sätta ord på dom. De förklarar varför dom känner så, och tycker om att höra hur andra tänker. När barnen skulle färglägga vart en känsla satt i kroppen⁰ märkte vi att det blev svårt för vissa att både välja färg, känsla och sedan måla in vart den sitter. Nästa gång kan vi behöva ta en känsla i taget så att alla hänger med. Vi är väldigt glada över att se att barnen tar till sig av aktiviteterna och övningarna gör att vi kan se barnens förståelse.

Gissa vem? Vi beskriver någon i klassen med hjälp av ord. Barnen lyssnar in och försöker lista ut vem som beskrivs. Barnens reflektioner: Roligt! Jag tycker om när det är jag som får säga varsågoda. Ibland kan det vara flera. (som stämmet in på beskrivningen) Då måste man lyssna på nästa ledtråd. Man måste lyssna för att veta om man ska ssäga.Ibland kommer jag inte ihåg ledtrådarna, men då hjälper mina kompisar mig. Våra reflektioner: Vi ser att barnen lyssnar och aktivt tittar på andra för att kunna lista ut vem som beskrivs. De hjälper varandra och utesluter varandra efter varje ledtråd som kommer. Målet med att få in hur ledtrådar uppfattas och kunna komma ihåg vad som sagt och utesluta utefter informationen går bra och vi ser att vi lyckats få barnen intresserade.

Pippi Långstrump: Vi tittar på avsnitt av Pippi Långstrump på smartboarden. Efteråt diskuterar vi vad vi sett. Vad kommer vi ihåg, vad var bra/snällt? Vad hände som inte var bra/snällt, varför tror vi att det hände? Barnens reflektioner: Jag tycker om att titta på Pippi. Hon gör lite konstiga saker. Det ser lite gammalt ut. Jag undrar varför dom alltid har samma kläder på sig. Jag tycker synd om pippi som inte har en mamma. Jag tror Pippis pappa lever. Våra reflektioner: Vi ser att barnen lyssnar in vad som händer i avsnitten. De pratar gärna och berättar vad de kommer ihåg. Många vill dela med sig av vad de kommer ihåg och berättar gärna sina åsikter. Vi uppmanar till att olika barn får berätta och svara, och de barn som inte än velat prata i gruppen pratar vi med utanför helgruppen för att få fram deras åsikter. Vi fortsätter med att titta på alla 13 avsnitten och diskutera efteråt. Vi kommer utvärdera igen när alla avsnitten är tittade på, vilket kommer vara strax innan jul. 

 

 

Högläsning: Vi har högläsning ur olika böcker under mellanmålet som vi har i klassrummet. Vi började med korta böcker med många bilder som vi läste under ett mellanmål. Vi har nu utökat till längre kapitelböcker med mer text och färre bilder. Vi skriver upp alla böcker och hur många sidor vi läst för att i slutet av vårterminen se hur många sidor vi läst under förskoleklass. Barnens reflektioner: Jag tycker om att lyssna på saga. Jag tycker om att gissa vem av dom misstänka som gjort brottet. Jag tycker om att vi röstar om vilken bok vi ska läsa. Det är ibland lite pratigt. Det är spännande. Ibland är det jobbigt att vänta till nästa dag när man vill höra mera. Våra reflektioner: Vi ser att barnen får ett lugn under mellanmålet. De lyssnar aktivt och svarar på frågor och kommer med idéer. Några har svårt att vara tysta, men vi märker en förbättring från tidigare och tills nu. De är engagerade i bokvalen, och de tycker om att utmanas. Vi stannar upp i boken ibland och förklarar vad vissa ord och begrepp betyder. Vissa lyssnar aktivt varje bok, andra är inte lika engagerade, men vi märker ändå av fördelarna med att lyssna på bok under mellanmålet. Vi kommer fortsätta läsa då vi anser att högläsning är bra för alla barns språkutveckling och minne. Samtidigt som vi får en lugn stund under mellanmålet. 

 

Lekkompisar: Vi delar in barnen med kompisar vi lottat ut. Kompisen är bestämd och leken är fri. Vi lär oss att leka med alla. Barnens reflektioner: Det är superroligt med lekkompisar. Jag leker med kompisar jag aldrig lekt med förut. Man måste komma överens om vad man ska göra, det är svårt när man kanske inte lekt förut. Man får lära känna lite nya barn bättre. Om man inte vill leka samma sak kan man turas om. Våra reflektioner: Vi ser att flera barn vågar leka och prata med nya kompisar när det är bestämt att de ska leka. Vi ser att barnen anpassar sig efter varandra och försöker läsa av varandra. Flera barn berättar att de tycker om att få prova att leka med kompisar de annars inte väljer att leka med. Vi kommer fortsätta detta då vi ser att det stärker både hela gruppens sammanhållning och på individnivå. Vi ser till att stötta och vara närvarande vid de barn som kan behöva ha en vuxen närvarande i den nya leken med nya kompisen. 

Barnkonventionen: Vi läser bok och samtalar om Barnkonventionen. Om alla barns rättigheter. Vi diskuterar varför dom är viktiga, och barnen får berätta vilka dom kan. Barnens reflektioner: Vi har rättigheter som barn. Vi måste få läsa oss. Vi måste få mat och vatten. Man får inte sätta barn i fängelse. Eller slå barn. Om ett barn flyr från ett krig måste dom vuxna hjälpa till. Någon måste ta hand om barnen. Och man får gå till en doktor när man är sjuk. Våra reflektioner: Vi hör och ser att barnen är väldigt intresserade och nyfikna på att höra vad vi har att berätta. De ställer många frågor, och berättar sina funderingar och de som oroar dom. Vi ser att dessa diskussioner är extremt viktiga, och ju mer fakta och information vi ger, desto mer förståelse och tankar kommer upp. Vi ser barnkonventionen som något väldigt viktigt och kommer fortsätta prata om detta kontinuerligt. 

Lyssna på en avslappningsövning: Vi lyssnar på en avslappningsövning. Där vi behöver lyssna för att veta hur vi ska göra. Vi behöver vara tysta och koncentrera oss för att kunna hänga med. Barnens reflektioner: Det var inte svårt. Jag förstod allt vad hon sa. Hon pratade lite konstigt. Jag gjorde några saker, men inte alla. Jag tyckte om hur hon pratade. Våra reflektioner: Vi såg att instruktionerna var tillräckligt tydliga så att barnen förstod och kunde hänga med. Några hade svårt med koncentrationen, men gjorde flera delar av avslappningen  vissa lyssnade och gjorde rörelserna på ett eget sätt så som de toljat dem vilket var helt ok det med. Målet var att försöka förstå och hänga med och det tyckte vi att barnen lyckades bra med. 

Gissa vem/vad genom ja och nej frågor: Barnen har fått  ställa ja och nej frågor, för att genom svaren lista ut vad/vem någon tänker på. Ex är det ett djur, finns den inomhus, går det att äta. Det har varit en vuxen som tänkt på något då vi gjort detta under mellanmålet så barnen har kunnat äta under tiden. Barnens reflektioner: Det är jättekul. Man måste komma ihåg svaren som varit. Det är svårt i början. Man måste ställa en fråga som man kan svara ja eller nej på. Man får räcka upp handen när man vill fråga. Jag vill göra de här för gånger! Våra reflektioner: Vi märker att barnen får mer förståelse för hur man kan ställa frågor som ger bra ledtrådar till vad som tänks på. De utvecklar sina frågor, och tänker lite längre än de gjorde i början. De diskuterar tillsammans och bollar för att komma på svaret. Vi kommer fortsätta detta. Vi kommer också utveckla det och låta barnen tänka på något, men vi väntar till efter jul, då kommer vi görs detta på vår fritidstid som aktivitet och inte under mellanmålet. 

En tomtenisse flyttar in: En tomtenisse har flyttat in hos oss i skolan. Det uppmuntrar till att prata om vad vi tror, vi ställer frågor, vi pratar sannolikhet. Vi får även brev vi behöver förstå, samt samtalar och skriver ner frågor till nissen som vi undrar över. Barnens reflektioner: Jag vill se nissen, jag undrar om den finns på riktigt. Jag skrev en lapp till nissen, och den svarade! Nissen kommer på saker vi kan göra. Nissen skriver lite roliga saker. Jag tror att nissen kommer busa. Vi gör fint till nissen. Våra reflektioner: Vi märker att barnen pratar med varandra om nissen, berättar vad de tror och undrar hur kompisen tror. Vi får igång diskussioner och intresse för att ställa frågor och vara skeptisk. Vi fortsätter skriva brev från nissen 2 ggr i veckan, på måndagar kommer nissen med idéer på vad vi kan göra på fritids under veckan. Samt fredagar då nissen kommer göra bus. Nissen kommer även ge barnen en gåta att lista ut. Hen kan även svara på frågor under veckan, men vi försöker hålla det till måndagar och fredagar. 

Julkort i papper: Vi erbjuder barnen att skapa olika julkort. Vi tar fram material och kan inspirera med bilder på förslag, sedan får barnen själva skapa antingen efter en inspiration eller efter eget huvud. Här klippet vi, klistrar, ritar och skriver. Vi pratar om vad man kan skriva i ett julkort, och de som kan får prova att ljuda och själv höra vilka bokstäver som ska skrivas i kortet. De som behöver hjälp får möjlighet att se texten som ska skrivas och sedan prova att skriva lika. Barnens reflektioner: Det var roligt att färglägga och skriva. Man fick göra korten till vem man ville. Jag tittade på bokstäverna och skrev lika. Jag provade att skriva själv. Våra reflektioner: Vi ser att barnen tycker om att skriva och detta var en skapandeuppgift som även kunde använda sig av bokstäver. Det uppskattades att barnen och var en bra övning för både språk ock skapande. 

Konkreta mål:
Vi vill se att eleverna:

* Ökar sina ordförråd.                                                                                                                                    - Ja, vi ser att eleverna har lärt sig fler ord som de kan använda i vardagen. Vi ger medvetet eleverna nya ord som de kanske inte tidigare hört. Även uttryck som inte används så ofta. Vi gör det genom diskussioner och när vi berättar saker. Vi förklarar även alltid ordens betydelse och när orden kan användas.

* Lyssnar in andras åsikter samt uttalar sina egna efter sin egna förmåga.                                                  - Ja, det ser vi att eleverna gör. Vi har gått igenom olika uttryckssätt, hur man kan uttrycka sig med ord och tonläge. Vi stöttar i kommunikationen och vägleder vid behov. Vi ser att eleverna lyssnar på vad andra säger och sedan svarar utifrån sin egna sida. 

* Kan uttrycka sina önskemål med en anledning till varför.                                                                           - Ja, det kan dom. De beskriver vart och vad de vill göra, med vem samt varför. Superbra!

* Läser av ansiktsuttryck och kroppsspråk.                                                                                                   - Ja. Vi ser att eleverna tittar på vad kompisarna uttrycker med både ansiktsuttryck och kroppsspråk. Flera kommer och berättar för oss vuxna när kompisar är ledsna eller när något hänt, vilket de sett genom att läsa av kropps samt ansiktsuttryck. De ser att kompisarna är ledsna eller arga.

* Våga visa sina känslor och förklara varför.                                                                                                  - Ja, de gör dem. De både berättar och visar sina känslor. De berättar varför de är ledsna, arga, glada mm. De berättar både för oss vuxna men även för varandra.
                                      
* Kan återberätta något man sett, hört eller själv varit med om.                                                                    - Ja. De har vi tränat på varje vecka genom aktiviteter och diskussioner. Alla har vid något tillfälle fått återberätta något för antingen oss eller klassen. Både om vad vi läst, sett, gjort på rasten, gjort under helgen, en film de har sett m.m.

Namn personal 

Rosanna 

Ida

Läroplanskopplingar

Syfte

• pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling
• skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt
• kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften

Centralt innehåll

• Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra
• Digitala verktyg och medier för kommunikation
• Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
  
• Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang