Planering Gånglåten HT. 23 - VT. 24

Beskriv kortfattat innehållet i er planering i denna ingresstext.

Denna planeringsmall är utformad av Göteborgs stads Förskoleförvaltning och ska fungera som ett underlag för att möjliggöra det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan och att arbetet följer läroplanens mål.

För att kunna utvärdera förskolans kvalitet och måluppfyllelse behöver vi följa barns lärande och utveckling samt hur utbildningens förutsättningar påverkar barnen.

Använd dig av instruktionerna i dokumentet ”underlag för Göteborgs stads kvalitetsarbete” (länk i högermarginal).

Nedanstående rubriker och underrubriker i svart färg kan du ha kvar, men hjälptext i grön färg tar du bort innan du publicerar. Texten är just hjälptext för vägledning.

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Beskriv ett nuläge. 

Använd resultat och mätningar från tidigare uppföljningar, reflektioner, analyser och andra relevanta underlag t.ex. resultat från enkäter, observationer, självskattning och synpunkter som inkommit under året.

• Var befinner vi oss just nu?
• Var är vi i det systematiska kvalitetsarbetet? Vad vill vi ta reda på, vad är vi nyfikna på och varför?
• Vilka prioriterade utvecklingsområden har vi i förskolan/barngruppen just nu?

Barnhälsomöte (BHM)

En förskola för alla barn!

och systematiskt följa, dokumentera

Ur Lpfö 18

”Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid. Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation.

 

”Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål.”

Beskrivning av barnhälsomötet 

Det huvudsakliga syftet med barnhälsomötet är att så som läroplanen föreskriver kartlägga barngruppens samlade behov och titta på hur man kan anpassa/utveckla verksamheten efter dessa. Målet är en utvecklande, kreativ, rolig och professionell lärmiljö  i vilken varje barn har förutsättningar att vara sitt bästa jag.

Ingången är ett förebyggande och hälsofrämjande arbete där vuxna utifrån ett salutogent förhållningssätt tillsammans tittar på hur man genom förhållningssätt, bemötande och utformande av miljö kan främja barns utveckling och lärande.

Vid barnhälsomötet deltar samtlig personal i arbetslaget, rektor och specialpedagog. Stödteamets psykolog och logoped deltar vid behov och om de har möjlighet.

Barnhälsomöte hålls två gånger per år och arbetslag. En gång på hösten någon gång under perioden september-december och en gång på våren februari-maj. För varje möte avsätts 1-2 h.

 

Arbetslagets förberedelser inför barnhälsomöten:

1.      Arbetslaget gör en kartläggning av barngruppen enligt riktlinjer i bilaga 1. Ta med denna till första BHT. På BHT sitter arbetslaget, rektorn och barnhälsoteam och går igenom kartläggningen och tittar på cirkeln, bilaga 3.

 

2.      Upptäcker man i kartläggningen att man har något barn som är i behov av särskilt stöd så skriver man en individuell dokumentation, en handlingsplan om det barnet. Bilaga2. Det är ett levande dokument som skall följas upp kontinuerligt tillsammans med specialpedagog, arbetslag samt vårdnadshavare. Vid behov är rektor med.

 

(Dokumentationen kring varje enskilt barn sätts under barnets flik i avdelningens barnpärm. Ifyllt dokument sätts under gruppens gemensamma flik i barnpärmen. De tas också tillfällig ut ur pärmen och tas med till barnhälsomötet som samtalsunderlag. Barnpärmen förvaras inlåst på förskolan). 

 

Stödteamets förberedelser inför barnhälsomötet

·        Specialpedagog gör verksamhetsbesök och utgår då utifrån frågor i Bilaga 1.

 

Barnhälsomötets genomförande:

Se bilaga 1, Kartläggning inför barnhälsomötet

Anteckningar görs i bilaga 1 och förvaras sedan i avdelningens barnpärm under gruppens gemensamma flik. R kopia på anteckningarna.

Rektors ansvar:

·        Sammankalla till barnhälsomötet.

·        Ge förutsättningar för alla i arbetslaget att delta på barnhälsomötet.

 

·        Leda eller utse någon ur stödteamet som leder mötet.

 

Bilaga 1

Kartläggning inför Barnhälsomötet

 

Namn på avdelning:

Närvarande:

Datum:

 

Upplägg:

·        Arbetslaget presenterar gruppen och sina reflektioner

·        Stödteamet och rektor delar med sig av sina reflektioner

·        Gemensam reflektion, slutsats och planering, utifrån nedanstående frågor och rubriker.

Nuläge:

Vilka behov ser vi för hela barngruppen? Vilka gemensamma nämnare finns? Vad är utmärkande för samspelet i gruppen?

 

 

Hur kan vi som personal arbeta utvecklingsfrämjande med gruppen som helhet? Vad ska vi fortsätta göra? Vilket förhållningssätt ska vi ha? Göra mer/mindre av? Utveckla? Hur kan vi anpassa lärmiljön så att den tillgodoser alla barns behov?

 

 

Vad behöver vi prioritera i arbetet med barngruppen? Vad hamnar överst på listan? Vad bör vi ha som fokusområde? Finns några hinder för att kunna möta alla barn och deras behov?

 

 

Plan framåt; Vem gör vad i detta och när görs det?

Arbetslaget:

 

 

Rektor:

 

 

Stödteamet:

 

 

 

Uppföljning: Vårterminen där vi följer upp ovan kartläggning, hur har det gått?

 

Bilaga 2

Handlingsplan för barn med behov av särskilt stöd

 

 Bilaga 3

Barngruppens helhet

Avdelning:

Datum:

Närvarande:

För dessa barn fungerar vår basverksamhet:

Dessa barns behov behöver vi kartlägga eller följa upp mer:

För dessa barn behöver vi sätta in särskilda stödinsatser:

 

 

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Vilket utvecklingsområde ser vi och vad är det vi vill uppnå, hur ser det ut när vi nått målen.

Prioriterat målområde: Beskriv prioriterat målområde och koppling till målformuleringar och taggar för läroplanen

Förväntat resultat: Beskriv förväntat resultat. Vilka effekter och förändringar förväntar vi oss se hos barnen som visar att vi är på rätt väg? Vad konkret vill vi uppnå?

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: Beskriv kortfattat.

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla. På vilket sätt erbjuder vi det, hur och när? 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas?

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Fysiskt, socialt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet.

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? 

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen?
• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?
• Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?