Projektsplanering - bygga broar

Med hjälp av återvunnet material som vi samlat in tillsammans med sopsamlarmonstren kommer barnen att få utforska olika tekniker för att konstruera hållbara broar.

komm1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Generativ fråga: Hur konstruerar man en hållbar bro utifrån återvunnet material?

Syfte: Barnen ska med hjälp av återvunnet material utforska tekniker för att konstruera olika typer av broar. Fokus kommer att ligga på att konstruera så hållbara broar som möjligt så att dessa kan användas till lek och dramatisering i vår undervisning och lärmiljöer. I bygg - och konstruktion av broarna utmanas barnen i att omsätta tankar och idéer till praktik. Det är barnens tankar och idéer som står i fokus, men med stöttning av pedagogerna. Barnen berättar och visar hur det tänkt, och prövar. Pedagogerna utmanar genom att ställa frågor. 

1b: MÅL ur Lpfö 18

Teknik - Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att bygga, skapa och konstruerar med hjälp av olika tekniker, material och redskap. 

Skapande - Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att uttrycka och kommunicera uppleverlser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer så bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. 

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intressen, initiativ och behov:

Barnen har tidigare visat ett stort intresse för bygg - och konstruktion med det färdiga materialet som erbjuds på avdelningen, så som duplo och klossar. Något som vi i arbetslaget har reflekterat kring i dessa leksituationer är att barnen berättar om vad som ska byggas och tillför material, medans det är pedagogen som bygger upp. I sin bygg - och konstruktionslek visar barnen även ett stort intresse för att tillföra rekvisita, exempelvis bilar, babblarna och yrkesfigurer. I undervisningen har barnen kommit i kontakt med begreppet bro när vi läst och dramatiserat sagan om bockarna bruse. Här har vi reflekterat kring att barnen uppskattat att få styra de olika bockarna när de går över bron. 

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Förståelse:

- Under projektets gång vill vi att barnen ska få möjlighet att utveckla förståelse för att vissa material kan återanvändas, t.ex i leken. 

- Vidare vill vi att barnen ska utveckla förståelse för att broar kan ha olika konstruktion. 

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Förmågor: 

- Under projektet vill vi att barnen använder sin fantasi och föreställningsförmåga för att skapa och konstruera broar. 

- Vidare vill vi att barnen ska våga att göra och göra fel, pröva olika strategier, material och konstruktioner. 

1f: BARNENS BEGREPP

Begrepp: 

- Bro

- Hållfast

 

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Arbetslagets förhållningssätt: Under projektet är det viktigt att pedagogerna visar en öppenhet gentemot barnens tankar och idéer. Oavsett om pedagogerna är medvetna om att barnets sätt att konstruera inte är det allra bästa, ska barnet fortsatt uppmuntras till att våga pröva. Det är projektets arbetsgång som står i fokus i undervisningen, och inte den slutliga produkten. För att barnet ska utveckla en förståelse och medvetenhet kring hur en hållbar bro kan byggas är det pedagogernas ansvar att stötta och komma med förslag genom frågor. T.ex Vad händer om du sätter dit en till toarulle som ben? Om vi gör så här istället? Vad kan vi använda mer för material för att stabilisera bron? Var kan vi placera materialet för att bron ska bli hållbar? 

Vetenskaplig grund:  Under projektet kommer vi pedagoger att utgå från det som forskning och litteratur beskriver som "det kompetenta barnet", där pedagogernas syn på barn innebär att de inte fötts som tomma ark, utan att vi pedagoger ser barnen som kompetenta och med en vilja att lära. Det är av yttersta vikt att barnen känner sig lyssnade på när de framför sina tankar, åsikter och idéer. Men för att en utveckling och lärande ska ske hos barnet är det viktigt att en pedagog finns närvarande för att utmana barnet ytterligare, det vill säga att vi hamnar i den proximala utvecklingszonen. Vygotskij bygger upp sin teori på följande sätt: det första steget innebär att barnet befinner sig på en nivå där den med sin nuvarande kunskap kan utföra uppgiften på egen hand. Andra nivån kan barnet inte på egen hand nå upp till utan behöver stöttning av en pedagog för att erövra ny kunskap. 

 

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Finns det någon ytterligare kunskap förskollärare och barnskötare behöver tillägna sig för att kunna bidra med stimulans och utmaningar?

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när projektet är avslutat?

2a: KRITERIER

Kriterier: Hänvisning till matris. 

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Utvärderingssätt: För att följa barnens lärande kommer vi att använda oss av två olika metoder av dokumentation, filminspelning och observationer. Filminspelning kommer främst att användas i planerade och vuxenstyrda aktiviteter. Pedagogen använder sedan filmen för att analysera barnens lärande under aktiviteten och för att få syn på förbättringsområden. Observationer kommer främst att användas i den fria leken för att se om barnen tar med kunskapen från de planerade aktiviteterna till leken, men också för att få syn på vad som fångat deras intresse inom projektet. 

2c: UTVÄRDERING

Syftet med projektet var från början att barnen skulle få upptäcka och utforska begreppet bro genom att skapa egna broar med hjälp av återvunnet material från vårt arbete med kvalitetsmålet kring hållbar utveckling. Något vi snabbt observerade var att barnen inte hade någon större förståelse kring broar och deras användningsområde. Även om barnen uppskattade aktiviteter där de fick bygga - och konstruera med hjälp av återvunnet material, såsom mjölkkartonger, äggkartonger, smörpaket osv, upplevde vi att vi behövde backa i projektet för att skapa en grundförståelse hos barnen kring vad en bro är, hur den ser ut och vad den kan användas till. 

 

I projektet har vi utgått från sagan om Bockarna Bruse för att synliggöra för barnen vad en bro kan användas till. Här kan vi se att barnen utvecklat en förståelse för att bron i sagan används till att transportera bockarna över vattnet, från ena sidan till den andra. Barnen ger uttryck för att bron behövs för att bockarna inte ska ramla i vattnet, vilket visar på att de utvecklat en form av konsekvenstänk. Efter några veckors arbete med sagan kopplat till begreppet bron märkte vi att barnens samtal och tankar kring broar alltid tog sin utgångspunkt i sagan, något som vi ville utveckla och utmana dem i för att få en bredare kunskap kring begreppet. 

 

Barnen har fått se bilder av broar som är konstruerade på olika sätt, någon är gjord av sten och någon av trä. Utifrån vårt kvalitetsmål kring hållbar utveckling kan vi se att barnen känner igen de olika typerna av material som används för att bygga broar. Barnen har utvecklat sin kunskap kring vad en bro är. De visar på förståelse kring att saker kan gå under en bro, t.ex vatten, järnväg och bilväg. Utifrån detta gör de kopplingen att brons användningsområde är till för att bland annat vi människor ska kunna ta oss över vattnet, bilvägen och järnvägen. För att förstärka barnens upplevelser och erfarenheter av broar har vi gjort promenader i samhället där vi besökt olika broar. Under promenaden gick vi på en bro som hade en järnväg under sig, här upptäckte barnen att vi människor och bilar tillsammans kunde använda bron för att ta oss över järnvägen. Vi gick även under en bro där bilvägen gick uppe på bron, här reflekterade barnen kring att det inte bara var bilar som kunde åka på bron utan även andra fordon som bussar och lastbilar. 

 

Sammanfattningsvis kan vi se att arbetet med projektet har väckt ett intresse hos barnen kring broar. Vi kan nu se hur barnen har börjat bygga och konstruera broar i sin lek. I vår innemiljö bygger de ofta broar med våra olika klossar som erbjuds i lärmiljöer, även ute skapas broar i sandlådan där bilar kan köra. Med hjälp av plankor som finns i vår utemiljö konstruerar barnen broar som de själva kan gå över, de utforskar och undersöker här hur plankorna ska läggas och fästas för att hålla när de går över dem.

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Aktiviteter: För att introducera barnet till projektet kommer vi att läsa sagan om bockarna bruse, både genom högläsning, flanosaga och dramatisering. När alla barn blivit bekanta med sagan kommer barnen själva att få dramatisera sagan med rekvisita. Dramatiseringen kommer även utgå från att vi tillsammans bygger en bro med de stora klossarna som finns på avdelningen och sedan får barnen och pedagogerna vara bockarna och trollet. På så sätt blir barnen medvetna om att en bro är något man kan gå över. 

Nästa steg blir att låta barnen utforska flera broar men som är gjorda av olika material, dessa har pedagogerna skapat i förväg. Vi dramatiserar sagan om bockarna bruse, vad händer när bockarna går över bron som är gjord av plast? Eller när de går över den som är gjord av kartong? 

Barnen kommer vidare att få skapa sina egna broar utifrån det återvunna materialet som tilltalar dem mest. De får sedan använda broarna i sin lek för att utforska och undersöka vilka föremål som kan ta sig över bron utan att den går sönder. 

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Formativ uppföljning: För att få fatt i barnens lärande under projektets gång kommer vi att använda olika former av dokumentation. Vi kommer bland annat genomför observationer för att bland annat se att projektet bidrar till ett lärande men också för att synliggöra vilken del i lärandet som fångar barnens intresse. Filma med iPaden är också något som vi kommer göra vid de tillfällen som barnen själva får dramatisera sagan, hur förhåller sig barnen till den bro som utgör en stor del av sagans innehåll? Slutligen kommer vi att genomföra mindre samtal med ett par frågor kring just begreppet bro, främst med de barn som har ett utvecklat talspråk (vi har en spridd ålder på barnen i gruppen och behöver därför anpassa både undervisning och dokumentation utifrån detta). 

 

3c: LÄRMILJÖ

- Sammanhang (kontext)
- Material och teknik
- Samverka, samarbeta och samlärande

Vilken lärmiljö vill ni skapa för att bidra med så bra möjligheter som möjligt till barnens utforskande och lärande? Vilken är den optimala miljön för det lärande ni avser? Är miljön autentisk, verklighetsnära? Skapar miljön social trygghet och kognitiva utmaningar? Vilket material tillför barnen spännande utmaningar utifrån målen? Hur skapar ni möjlighet för barnen att utforska samma sak på många sätt? Vilka gruppstorlekar och gruppsammansättningar gynnar utforskandet och lärandet? Hur behöver möblering/placeringen vara för att lärandet ska underlättas? Hur bidrar miljön till dialog, samverkan, samarbete och samlärande mellan barnen? (Läs mer sid 173 - 179)

Lärmiljö:

Bygg - och konstruktion: En lärmiljö som vi redan har på avdelningen är en bygg - och konstruktionsmiljö. Denna vill vi fortsatt ha kvar då barnen ges möjlighet till att själva ta initiativ till att utforska broar. Det som vi däremot vill utveckla är att tillföra återvunnet material. 

Språkhörna: Vi har som ambition att skapa en språkhörna utifrån sagan om Bockarna Bruse. I denna lärmiljö vill vi ge barnen möjlighet att själva dramatisera sagan med hjälp av rekvisita, på så sätt kan de utforska den bro som finns med i sagan utifrån sina egna preferenser. 

Ateljén: Under de aktiviteter där barnen uppmuntras till att både själva och i samspel med andra konstruera broar av olika material  kommer vi att använda oss av ateljén, detta för att skapa en tydlighet kring aktivitetens fokus. 

Ambitionen är att barnen ska ges möjlighet att utforska och undersöka konstruktion och användning av broar i både spontana och planerade aktiviteter, detta då barn lär på olika sätt. Vi har erfarenhet kring och många barn väljer att visa sin kunskap i leken istället för under de planerade aktiviteterna vilket gör det extra viktigt att erbjuda lärandet på olika sätt. Under de planerade aktiviteterna kommer barnen att delas in i mindre grupper, på så sätt vill vi öka barnens trygghet till att våga komma till tals, men också utforska och undersöka materialet som används för att skapa de olika broarna.