För hundra år sedan

Hur levde man för hundra år sedan? Hur var det att vara barn då?

 

ANALYS AV ELEVARNA FÖRKUNSKAPER

Vi gör detta genom ett VÖL-diagram. 

Tillbakablick till förra läsårets område om bondgården. 

 

ELEVMEDVERKAN/ELEVINFLYTANDE

Uppmuntra eleverna till att ställa frågor och vara aktiva i dialog. Bygg ordlista tillsammans. Det är rätt att fråga och det är inte okej att sitta tyst och inte förstå. Alla ska stimuleras och uppmuntras att vara aktiva. Lärande genom kooperativa övningar. 

 

 

BEGREPP

□   Stad och landsbygd (s.48-49) : boende, tätort, stad, landsbygd, tunnelbana, säd, bondgård, jordbruk

□   Hem och arbete förr (s.50-51: piga, mjölka, fabrik, anställa, hembiträde, barnflicka, springpojke, bodde trångt,

□   Kyrkan och skolan förr (s.52-53) : kyrka, präst, husförhör, Bibeln, psalm, skolbok, kristendomskunskap, teckning, gymnastik.

□   Film ”Att vara barn för hundra år sedan”:  Bygg ordlista tillsammans med eleverna

□   Dåtid, nutid, framtid.

 

UNDERVISNING

□   Luktsalt: Väska med olika gamla föremål. Ställa ja och nej frågor. Berätta vad de används till. Skapa nyfikenhet.

□   Se Madicken, Emil i Lönneberga stora taberaset, Barnen i Bullerbyn. Ställ diskussionsfrågor och jämför.

□   VÖL

□   Tillbakablick på bondgården: Begreppslista  Gå igenom stad och landsbygd. Vad kännetecknar en stad? Vad kännetecknar landsbygd?  Vad kan vi köpa som är från bondgården? Hur skiljer sig bondgården då och nu?

□   Läs s 48-49 i PULS SO-bok om stad och landsbygd

□   Film Att vara barn för hundra år sedan (16 min) SLI.se

För hundra år sedan

□   Läs s. 50-51 i PULS SO-Bok. Diskutera frågor i LH  

□   Priser förr och nu (LH)

□   Läs 52-53 i PULS SO-Bok. Vad skiljer skolan nu och då? Jämför ett klassrum. Sjung morgonpsalm.

□   Fattigstuga (Material av Karin)

□   Kläder och tvätt

□   Lek: Spela kula. Högläs spela kula (bok) , låt de spela kula inomhus, skriv en instruerande text om spela kula.

□   Väsen: Avslutar med bilduppgift (älvor), Troll (klä ut sig, skapa egna troll)

□   Programmera : trollbana till grottan (eget spel med algoritmer) , programmera i klassrummet,  programmera varandra på idrotten.

 

□   Vi besöker Hägnan där vi får lära oss om livet för 100 år sedan i rätt miljö.

□   Göra en vikbok om livet förr i stad/landsbygd, leksaker, skolan och ett venn-diagram. 

MÅL

Du ska kunna berätta några skillnader och några likheter mellan livet för hundra år sedan jämfört med idag; bostad, mat, yrken och med korrekta ämnesord.

Du ska kunna ge exempel på kristendomens roll i skolan för hundra år sedan och jämföra med nu. 

Du ska kunna berätta hur barns rättigheter och livsvillkor har förändrats/förbättrats.

Du ska känna till myter/sagoväsen från förr. 

 

Bedömning (formativ och summativ)

Du redovisar genom att delta aktivt i de olika aktiviteterna. Du svarar på frågor och deltar i diskussioner.

Vi avslutar med att göra en vikbok om livet förr i stad/landsbygd, leksaker, skolan och ett venn-diagram.

 

Vi bedömer din förmåga att berätta om några skillnader och likheter mellan då och nu. 

 

UTVÄRDERING/REFLEKTION

Vad tycker eleverna om arbetet. Känner de att de nått de konkretiserade målen?

Varför blev det som det blev? Har eleverna lärt sig det jag ville att de skulle lära sig?

Vad kunde kanske ha gjorts annorlunda? Hur skulle jag kunna göra i fortsättningen? Hur kan arbetsområdet/förmågorna utvecklas?

Vilken ny kunskap om undervisning och lärande har jag och mina elever fått?

Hade jag kunnat påverka resultatet genom t ex kommunikativ undervisning, utsträck kontra komprimerad undervisning, metakognitiva strategier ( ex hjälp att förstå hur du, eleven, kan tänka vid glosinlärning, matte osv. ), undervisning i problemlösning, samarbetsinriktat lärande i förhållande till individuellt lärande, konkreta exempel (variationsteorin?), mind map, kamrathandledning, lärarens frågor mm? Vad är viktigast/intressantast att utvärdera i just denna PP?

 Diskutera med kollegor/arbetslaget – kollegial handledning!Du redovisar genom att delta aktivt i de olika aktiviteterna. Du svarar på frågor och deltar i diskussioner.

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att skapa bilder med olika tekniker, verktyg och material,
• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

Centralt innehåll

• Olika element som bygger upp form, yta samt för- och bakgrund i en bild, till exempel linjer och färg.
• Några verktyg och material för teckning, måleri, modellering och konstruktioner samt för fotografering och annat digitalt arbete med bilder.
• Lekar och andra enkla rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus.
• Takt och rytm i enkla danser och rörelser till musik.
• Sång och spel i olika former. Unison sång, kanon, växelsång och ensemblespel.
• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.
• Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Grundläggande textbearbetning.
• Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
• Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
• Att ge och ta emot muntliga instruktioner.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer.
• Vad datorer används till och deras delar för inmatning, utmatning och lagring av information. Föremål i elevernas vardag som styrs med hjälp av programmering, till exempel hushållsmaskiner och smarta telefoner.
• Styrning av föremål med programmering.
• Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer.
• Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet där under olika tider.
• Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
• Mänskliga rättigheter inklusive alla människors lika värde och barnets rättigheter i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.