FRIHETSTIDEN OCH GUSTAVIANSKA TIDEN 1719-1809

FRIHETSTIDEN Fred, goda skördar och vetenskap! Kungens makt minskas och man kan hindra att det blir fler krig. Rådet och riksdagen styr – inte kungen! Man får skriva och säga vad man vill, nästan... (Tryckfrihetsförordningen 1766) .....................................................................................................................GUSTAVIANSKA TIDEN Statskupp, envälde, elände och mord på teater! ..................................................................................................................... Och vad har potatisen med allt det här att göra?

Du ska lära dig:

 Ur centrala innehållet

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, 1719–1809

Kampen om den politiska makten [...] i Norden.[...] och motstånd mot kungamakten. (referen­sram och begrepp)

FRIHETSTIDEN (1719 - 1772) Adelns missnöje med enväldet
Enväldet avslutas med att Karl XII blir skjuten i Norge. Enväldet ställde stora krav både på "vanliga" människor och adeln. Det är när adeln tröttnar som enväldet upphör och kungens roll blir förminskad. Frihetstiden (1719 -1772) inleds.


Gustavianska tiden (1772 - 1809) - Oblodig statskupp och mord på teater, Ny kung nya krig och Sverige blir hälften så stort
Oroligheter i Europa  och ett kungahus starkt influerad av Frankrike leder till att Gustav III tvingar till sig all makt. Den Gustavianska tiden inleds. Adeln som nu förlorar det mesta av sin makt försöker bli av med Gustav och till slut mördas kungen på en maskerad på Operan. Gustav IV tar över tronen. Den store ledaren i Europa är Napoleon. Gustav IV tar ställning mot Napoleon vilket till slut leder in Sverige i krig där halva landet (nuvarande Finland) förloras till Ryssland.  Stort missnöje med kungen leder till att han blir avsatt i en statskupp och därmed upphör den Gustavianska tiden.

Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället. (historiska linjer)

 

Färre krig, bättre skördar, potatis och vaccin
I och med att Stormaktstiden upphör blir det färre krig i Norden. Vanligt folk under både Frihetstiden och Gustaviansk tid är fattiga bönder. Det är mycket stora skillnader på hur rika och fattiga har det. År 1750 dog 4 av 10 barn men i början av 1800-talet överlevde allt fler barn och folkmängden ökade drastiskt. Man brukar säga att det är tack vare freden, potatisen och vaccinet!

1796 uppfinner Edward Jenner vaccinet och fr.o.m. 1816 vaccineras alla barn mot smittkoppor.

 

Vad historiska källor från tidsperioden [...], kan berätta om det förflutna. (Källtolkning och källkritik)

 

Partier, lagar och tryckfrihet
Under Frihetstiden förändrades många lagar. Politiska partier (Hattar och Mössor), även om de inte fungerade som dagens partier, bildades. Lagen om tryckfrihet som innebar att du fick uttrycka dina åsikter och trycka dessa i skrift utan att bli bestraffad infördes.

 

Historiebruk kopplat till tidsperioden[...] (Historiebruk)

 

Låneord och Svenska akademin

Språk förändras alltid och vi som lever idag skulle kanske ha svårt att förstå allt som människor sa under 1700-talet. Länge var det tyska ord som var den största influensen. Då kom orden från olika yrken, handelsvaror och sysselsättningar som vanligt folk höll på med men under 1700-talet får vi in många franska ord i och med att adeln och hovet ville efterlikna det franska sättet att leva på! Ord som chef, paraply och teater var inga ord som vanligt folk hade så stor nytta av men de påverkade i alla fall språket och finns kvar än idag.

1786 grundas den Svenska akademin eftersom det fanns en liknande i frankrike. Den främsta uppgiften skulle vara att arbeta på svenska språkets "renhet, styrka och höghet", dvs. dess klarhet, uttrycksfullhet och anseende. iDag består akademin av författare  och forskare som har till uppgift att skriva ned alla ord i en ordlista (SAOL) och att dela ut Nobelpriset i litteratur.

 

För att vara godkänd inom arbetsområdet ska du:

• Du ska visa kunskaper om händelser, aktörer (personer) och förändringsprocesser (saker som har ändrats i historien och varför.) under Frihetstiden och Gustavianska tiden samt om historiska begrepp.
• Du ska kunna berätta och prata om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i historien.
• Du ska kunna berätta och prata om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under historien.
• Du ska kunna ställa frågor till historiska källor och beskriva vad som kan vara en historisk källa.
• Du ska kunna ge exempel på historiebruk.

 

Du ska visa detta:

Genom att delta aktivt på lektionerna.

Gruppredovisningar

PROV

Material:

Historia 4-6 Capensis

filmer

Gemensam mindmap m.m.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

• Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
• Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också enkla resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.
• Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger något exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.
• Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i något sammanhang.