Geografi: geologiska processer - endogena och exogena krafter år 7

Geografiämnet fokuserar på lärande om jordytan. I årskurs 7 inleder vi därför med att undersöka de processer som skapat marken vi står på. Vi kommer att studera hur berg bildas, hur vulkaner uppstår, vad en djuphavsgrav är för något och varför det kan vara problematiskt att bygga hus nära kusten. För att göra detta lite mer spännande kommer ni få lukta och känna på en riktig lavasten, se processerna bakom en ”explosiv” kägelvulkan i klassrumsmiljön och lyssna på vad en melon, en apelsin, en ballong, en borr och en skruvdragare har att göra med litosfären (jordskorpan + övre manteln).

Lärmål – vad ska vi lära?

1. Ha kunskaper om varför en plats ser ut som den gör och hur det hänger ihop med naturens processer (ex: vulkaner) och mänsklig aktivitet för formandet av jordytan

• Jag kan förklara vad teorin om plattektonik är för något.
• Jag kan förklara hur en vulkan uppstår och vad skillnaden mellan sköldvulkan och kägelvulkan är.
• Jag kan berätta något om vad Pangea var och vilka bevis vi har för att superkontinent faktiskt fanns.
• Jag kan med hjälp av en karta förklara varför jordytan ser ut som den gör på en given plats.
• Jag kan förklara på vilka tre sätt plattorna i litosfären rör sig och vad det får för konsekvenser för jordytan.
• Jag kan förklara hur vi tror jorden ser ut på insidan och varför vi tror att vi har en ganska bra uppfattning om varför den ser ut som den gör.

2. Ha förmågan att kunna analysera, utifrån geografiska frågor, varför en del av världen ser ut som den gör med hjälp av olika verktyg undervisningen kommer ge dig.

• Jag kan med hjälp av kartor svara på frågor om varför jordytan ser ut som den gör, alltså vad som orsakat något, konsekvenserna av det och hur det faktiskt gick till. Du ger exempel på en endogen och en exogen process och beskriver enkelt hur det har format jordytan.
• Jag förstår begreppen vittring och erosion och kan med hjälp av bilder använda begreppen för att förklara vad som har hänt.
• Jag ger exempel på varför en plats kan vara sårbar genom tydligt kopplade exempel till platsen. Till exempel: jordbävning och vulkanutbrott.

·       Undervisning – hur vi ska arbeta? 

• Vi kommer att utgå från en läromedelsbok, Gleerups geografi 7-9, och läsa sidorna 74-81 om de endogena krafterna. Vi kommer också läsa sidorna 82-87 om de exogena krafterna.
• Vi delar upp arbetsområdet i två tydligare delar. En om endogena krafter och en om exogena krafter. Så att skillnaden mellan dessa två geografiska processer blir tydligare.
• Efter inledningen på varje lektion kommer vi ha en sedvanlig föreläsning. Du förväntas anteckna. Med det sagt så får ni ut alla anteckningar innan arbetsområdets början, dessa hittar du i classroom.
• Varje område, det vill säga: endogena och exogena, kommer ha 16 begrepp vardera. Jag har gjort en begreppslista till er med begrepp, förklaring och tillhörande förklarande bild. Totalt 32 begrepp alltså. Dessa finns i classroom och ni får dem utdelade i pappersform.
• Vi kommer läsa i boken men för att levandegöra detta och gör det lite roligare kommer vi komplettera med intressanta bilder, kartan i klassrummet och kortare filmer.
• När vi talar om vulkaner kommer ni få känna på en riktig lavasten, se en ”explosiv” i en klassrumsdemonstration. Vi kommer också titta på några av de bergarter (mängder med olika stenar alltså!) som formas i de plattektoniska processerna.
• Till allt detta kommer vi också använda oss av en melon, en apelsin, en skruvdragare, en borr och en ballong … men vad det handlar om får ni se på lektionerna.

Bedömning – hur kommer det här att bedömas?

1.  Måndag 26/8 har vi en avstämning på de endogena krafterna på sidorna 74-81, föreläsningsanteckningarna och de 16 begreppen. Avstämningen består av 24 flervalsfrågor med fyra svarsalternativ per fråga och två kortare essäfrågor

2. Måndag 9/9 har vi en avstämning på de exogena krafterna på sidorna 82-87, föreläsningsanteckningarna och de 16 begreppen. Avstämningen består av 24 flervalsfrågor med fyra svarsalternativ per fråga och två kortare essäfrågor

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet.
• Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riskerar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jordbävningar. Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sårbarhet och hur risker kan förebyggas.
• Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.
• Digitala och analoga kartors uppbyggnad samt olika kartprojektioner och deras egenskaper. Geografiska informationssystem (GIS) och exempel på hur de används i samhället.
• Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enkla former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer. Eleven för enkla resonemang om orsaker till geografiska mönster och processer samt om deras konsekvenser för människa, samhälle och natur. Eleven visar även grundläggande kunskaper om namn och lägen på relevanta platser och regioner i olika delar av världen.
• Eleven använder geografins metoder och verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera förhållanden på olika platser och i olika regioner.
• Eleven visar goda kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer. Eleven för utvecklade resonemang om orsaker till geografiska mönster och processer samt om deras konsekvenser för människa, samhälle och natur. Eleven visar även goda kunskaper om namn och lägen på relevanta platser och regioner i olika delar av världen.
• Eleven använder geografins metoder och verktyg på ett fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera förhållanden på olika platser och i olika regioner.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer. Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till geografiska mönster och processer samt om deras konsekvenser för människa, samhälle och natur. Eleven visar även mycket goda kunskaper om namn och lägen på relevanta platser och regioner i olika delar av världen.
• Eleven använder geografins metoder och verktyg på ett väl fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera förhållanden på olika platser och i olika regioner.