Dibber Nyköpings undervisningsplanering för Räkne-Reza

Dibber Nyköpings gemensamma undervisningsplanering för Räkne-Reza

Dibbers mall för undervisningsplanering 

 

 

Varför?	Utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem. Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. (s.5, Lpfö18)
Vad?	Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: ❑  förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar ❑  förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta ❑  förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp
Hur?	Alla vuxna på Dibber Nyköping ska skapa förutsättningar för att varje barn får utveckla så bra matematiska kunskaper som möjligt utifrån sina förutsättningar. Vi ska ge alla barn erfarenhet som utvecklar deras matematiska kompetens. Genom lek är det möjligt att utforska det mesta. Barns matematiska förståelse beror på att vi ger dem ord och begrepp. Med hjälp av aktiva vuxna kan barnen få stöttning i form av att bland annat benämna vad det är som barnen skapar, ritar, målar eller leker utifrån ett perspektiv de själva inte uppmärksammat. Vi bör därför medvetet använda matematiska ord och uttryck och begrepp tillsammans med barnen. Vi tar tillvara på barns erfarenheter och leksituationer och fångar upp hur barnen själva använder matematik i olika situationer. Barnen använder sig av leken som verktyg för att lära i alla moment. Tillsammans med barnen är det givande att utforska och ställa frågor, och leka med matematiska begrepp i olika aktiviteter. Det matematiska ämnesområdet delas upp i sex blad: - Form (Geomtetri, geometriska former, kopiering och lik- och olikheter) - Tal och mängd (Antal, siffror, talserier, volym, kopplingar och par) - Tid (Tidsangivelser, tidsuppfattning och tidsrymd) - Mått och vikt (Massa och måttenheter) - Position och placering (Ordningsföljd, prepositioner, rumsuppfattning och lokalisering) - Mönster och sortering (Kategorisering, klassificering, kvantifiering, färger, symboler och storlek)
När?	Perioden mars-april.   Till undervisningsplaneringen genomförs konkreta periodplaneringar för arbetets innehåll.   Undervisningsplaneringen med periodplaneringar utvärderas och analyseras under maj enligt årshjulet.
Ansvarig förskollärare	Förskollärare tillsammans med arbetslaget.

 

 

STÖDMATERIAL UNDERVISNINGSSTRATEGIER FRÅN RÖTTERNA I TRÄDET

Upptäcka och utforska	Aktiva vuxna	Aktivt begreppslärande
Vad är det barnen ska få upptäcka och utforska? Med utgångspunkt i vilket läroplansmål? Hur kan vi tydliggöra det för barnen?   Hur kan lärvännerna vara en del i undervisningen?   Vilken kunskap behöver vi vuxna ha för att genomföra undervisningen?	Vad krävs av oss? Hur visar vi engagemang?   Vilka handlingar ska vi genomföra?   Hur leder vi barngruppen på ett inspirerande och utmanande sätt?   Vilken förskollärare är ansvarig och följer upp det pågående arbetet?	Vilka begrepp behöver barnen för att utforska området?   Vilka begrepp vill vi introducera för barnen? Hur gör vi det?
Repetition och progression	Interaktiva samlingar och grupper	Fysisk lek- och lärmiljö
När sker undervisningen? Hur och vad dokumenterar vi? Vad ska vi repetera över tid?   Vad har barnen med sig för erfarenheter inom ämnesområdet? Vad ser vi att de behöver utveckla eller lära sig? Vilket är nästa steg? Vilken progression hos barnen förväntar vi oss inom området?    Vilka igenkännande strukturer har vi kopplat till återkommande aktiviteter - vilka rutiner och ritualer har vi för igenkänning och trygghet?	Hur planerar vi att göra barnen delaktiga i arbetet? Hur ska barnen få vara delaktiga i samlingar/gruppen?   Hur kan vi använda oss av digitala verktyg i arbetet? På vilket sätt kan vi använda oss av lärvännerna för att engagera barnen?	Hur ska vi planera vår lärmiljö för att främja arbetet? Hur introducerar vi och hur vårdar vi lärmiljön?

 

 

 

Frågor för förskollärarens löpande uppföljning - skriv löpande reflektionen i rutan nedan.

Exempel:  

•  

• Vad fungerar bra? 

• Vilka tecken på förändrat kunnande ser vi hos barnen? 

• Vad ser vi för tecken på önskade effekter som vi formulerade i undervisningsplaneringen?

• Utifrån ovanstående – vad behöver förändras/förbättras i undervisningsaktiviteten/området? 

• Vad behöver tas om hand på nästa nivå? Vad behöver rektor förändra i organisationen/förutsättningar?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,