Geografi Kartan och Jorden Åk7

Detta område inleds med att lära oss mer om grundläggande geografiska platser, lägen på kartan och begrepp. Vi kommer sedan att ta oss an de krafter som bidrar till jordens uppbyggnad och nedbrytning

Tidsperiod 
Vecka 34 – 37

Arbetssätt 

Vi använder oss av kapitlet i läroboken "Med kartor jorden runt" s.19-37 och vår planet jorden s.70-95” Läroboken finns inläst på Inläsningstjänst för alla som vill lyssna på texten samtidigt som man läser. I arbetsdokumentet som finns delat i teams->uppgifter finns instuderingsfrågor att besvara, samt utvalda filmer i Binogi med tillhörande quiz. Material, genomgångar och uppgifter läggs som vanligt upp i teamskanalen samhällskunskap. Med andra ord, håller du koll på Teams har du koll på det mesta i SO-undervisningen. Skriftliga examinationer genomförs i DigiExam.

Mål efter avslutat arbetsområde (följande ska du sträva efter att kunna förklara så bra som möjligt)

Kartan: Ordna följande i rätt ordning från minst till störst Globalt, lokalt, regionalt. Plats, kontinent, nation,

      Förklara orden karta och läge. Vad menas med natur och kulturgeografi? Ge exempel på småskaliga och storskaliga kartor. Vad visas i en topografisk karta?Vad är en tematisk karta? Ge exempel på tematiska kartor. Var på jorden är breddgraden 0 grader? Vad är longituder och latituder? Vad är skillnaden mellan absolut läge och relativt läge?  Vad är ett GIS? GPS? Vilken fördel och nackdel har Mercators karta? S.36

Viktiga ord och begrepp: Absolut läge, relativt läge, väderstreck, ekvatorn, GIS, GPS, Längd/breddgrad, gradnät, meridian, parallellcirkel, projektion, satellitbild, jordglob, skala, mental karta, tematisk karta, topografisk karta

 

Vår planet jorden: Hur gammal är jorden? Hur kan man veta det? Rita och förklara jordens inre och yttre kärna, manteln och jordskorpan. Var är jordskorpan som tjockast/tunnast?  Vad är inre/endogena krafter? Hur många större och mindre plattor består jordskorpan av? Vad innebär plattektonik-teorin? Varför spricker spricker jordskorpan upp i mindre plattor just på havsbotten? Vad är det som gör att plattorna rör sig? Hur mycket rör de sig på ett år? Vad är en oceanrygg och hur bildas den? Vad händer då 2 plattor krockar? B) dras isär. Vad är en djuphavsgrav och hur bildas den? Vilken är motsatsen till en spridningszon? Vad var Pangea? (bilder på s.78) I vilka områden sker de flesta jordbävningarna? Hur uppstår en jordbävning? Förklara begreppen epicentrum och seismograf Hur bildas en vulkan? Vilka olika typer av vulkaner finns och var finns de flesta aktiva vulkanerna i världen? Varför bor det mycket människor nära vulkaner? Vad kallas dom yttre krafterna med ett annat ord? Förklara de yttre krafterna och hur  de påverkar jordens yta. Vad kan ett sediment innehålla? Beskriv de olika typerna mekanisk vittring. Vad är kemisk vittring? Var eroderar/nöter vinden som mest? Hur påverkar det rinnande vattnet (tex floder) och vågor jordens yta? Vad är det för skillnad mellan ras, skred och slamströmmar? Ge exempel på landformer som inlandsisen skapat

Begrepp: jordyta/litosfär, meteorer, inre och yttre kärnan, mantel, magma, lava, inre krafter/endogena, yttre krafter/exogena, plattektonik, oceanryggar, spridningszon, djuphavsgrav, Pangea, jordbävning, epicentrum, seismograf, vulkan, sköldvulkan, kägelvulkan, vittring, erosion, transport, sedimentation, mekanisk vittring, frostsprängning, solsprängning, rotsprängning, kemisk vittring, vinderosion, delta, ras, skred, slamström, inlandsis, u-dal, morän, rullstensås 

Bedömning: Löpande bedöming under arbetets gång genom muntliga och skriftliga uppgifter. Läxförhör v.35. Prov v.37 Jordens krafter 

Detaljplanering: Se ditt arbetsdokument i teams uppgifter.

 

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen,
• kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling, och
• förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.

Centralt innehåll

• Jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet.
• Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riskerar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jordbävningar. Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sårbarhet och hur risker kan förebyggas.
• Orsaker till och konsekvenser av demografiska mönster och förändringar: befolkningsfördelning, befolkningsutveckling, migrationsmönster och urbanisering.
• Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.
• Digitala och analoga kartors uppbyggnad samt olika kartprojektioner och deras egenskaper. Geografiska informationssystem (GIS) och exempel på hur de används i samhället.
• Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enkla former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.