Dibber Nyköpings undervisningsplanering för Lek-Levi

Dibber Nyköpings gemensamma undervisningsplanering för Lek-Levi

Dibbers mall för undervisningsplanering 

 

 

Varför?	För barn är det lek i sig som är viktigt. I lek får barnen möjlighet att imitera, fantisera och bearbeta intryck. På så sätt kan de bilda sig en uppfattning om sig själva och andra människor.Lek stimulerar fantasi och inlevelse. Lek kan också utmana och stimulera barnens motorik, kommunikation, samarbete och problemlösning samt förmåga att tänka i bilder och symboler. Därför är det viktigt att ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva. Lek ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. Barnen ska ges förutsättningar både för lek som de själva tar initiativ till och som någon i arbetslaget introducerar. Alla barn ska ges möjlighet att delta i gemensamma lekar utifrån sina förutsättningar och sin förmåga. När någon i arbetslaget följer eller leder lek på lämpligt sätt, antingen utanför leken eller genom att själva delta, kan faktorer som begränsar leken uppmärksammas samt arbetssätt och miljöer som främjar lek utvecklas. Genom en aktiv närvaro är det möjligt att stödja kommunikationen mellan barnen samt förebygga och hantera konflikter. (s. 4 Lpfö18)
Vad?	Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: ❑ nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära, ❑ förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler, ❑ förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
Hur?	På Dibber ska vi använda oss av lek tillsammans med glädje och flyt – det ger oss förutsättningar för att "inlärningsdörren" hos barnen står öppen. Det märks på atmosfären i förskolan när barn är uppslukade av lek och leken drivs vidare av glädje och fördjupning. Lek kan antingen vara på eget initiativ eller något andra bjuder in till.  En målsättning är att skapa ro och ge tid för varierad lek. Detta gör vi genom att växla mellan fri lek, organiserad lek och lek där de vuxna kan delta på barnens premisser. De olika formerna av lek överlappar lätt varandra och barn byter snabbt från en typ av lek till en annan. Vid övergångar ska vuxna strukturera sig för att veta vem som gör vad – vem följer, vem stöttar vid övergången, vem tar emot och startar nästa aktivitet. Undvik att barn behöver vänta utan vuxenstöd inför start av ny aktivitet. I situationer där barn kan behöva vänta på varandra är det bra att som vuxen ge väntstöd och hjälp genom att till exempel ha ramsor, sånger eller dylikt till hands. Vi planerar för att göra övergångarna från en aktivitet till en annan på ett lekfullt sätt, till exempel åla sig fram som en orm, marschera på rad, krypa genom dörrarna eller hoppa över trösklarna. En trygg och inkluderande atmosfär i förskolan är grundläggande för att barn ska få möjlighet att utveckla sig i lek. Som vuxna i Dibber ska vi ha kompetens kring lek, ha kunskap om hur barn leker, skapa förutsättningar för och till att barn kan leka i olika konstellationer. Som vuxen har vi som uppdrag att samspela med barnen och bjuda in till lekfulla situationer. Som vuxen behöver vi vara medvetna om att barn observerar, tolkar och imiterar vuxnas kroppsspråk och beteende. Därför är det viktigt att vi funderar över vår egen roll, samtidigt som vi tolkar barnens signaler. Vi ska skapa förutsättningar för och låta barnen utvecklas med varierade motoriska utmaningar i en trygg och stimulerande miljö. Om vi visar glädje vid lek smittar det av sig på barnen. Lek och lärande uppstår inte av sig själv, det kräver att vi är medvetna och medforskande vuxna med inlevelse, fantasi och att vi bjuder på oss själva.   Leken delas in två blad: - Glädje (Fördjupad lek, utforskat lärande och roller) - Flyt (Engagemang, koncentration och inbjudande lärmiljöer)
När?	Perioden oktober-november.   Till undervisningsplaneringen genomförs konkreta periodplaneringar för arbetets innehåll.   Undervisningsplaneringen med periodplaneringar utvärderas och analyseras under december enligt årshjulet.
Ansvarig förskollärare	Förskollärare tillsammans med arbetslaget.

 

 

STÖDMATERIAL UNDERVISNINGSSTRATEGIER FRÅN RÖTTERNA I TRÄDET

Upptäcka och utforska	Aktiva vuxna	Aktivt begreppslärande
Vad är det barnen ska få upptäcka och utforska? Med utgångspunkt i vilket läroplansmål? Hur kan vi tydliggöra det för barnen?   Hur kan lärvännerna vara en del i undervisningen?   Vilken kunskap behöver vi vuxna ha för att genomföra undervisningen?	Vad krävs av oss? Hur visar vi engagemang?   Vilka handlingar ska vi genomföra?   Hur leder vi barngruppen på ett inspirerande och utmanande sätt?   Vilken förskollärare är ansvarig och följer upp det pågående arbetet?	Vilka begrepp behöver barnen för att utforska området?   Vilka begrepp vill vi introducera för barnen? Hur gör vi det?
Repetition och progression	Interaktiva samlingar och grupper	Fysisk lek- och lärmiljö
När sker undervisningen? Hur och vad dokumenterar vi? Vad ska vi repetera över tid?   Vad har barnen med sig för erfarenheter inom ämnesområdet? Vad ser vi att de behöver utveckla eller lära sig? Vilket är nästa steg? Vilken progression hos barnen förväntar vi oss inom området?    Vilka igenkännande strukturer har vi kopplat till återkommande aktiviteter - vilka rutiner och ritualer har vi för igenkänning och trygghet?	Hur planerar vi att göra barnen delaktiga i arbetet? Hur ska barnen få vara delaktiga i samlingar/gruppen?   Hur kan vi använda oss av digitala verktyg i arbetet? På vilket sätt kan vi använda oss av lärvännerna för att engagera barnen?	Hur ska vi planera vår lärmiljö för att främja arbetet? Hur introducerar vi och hur vårdar vi lärmiljön?

 

 

 

Frågor för förskollärarens löpande uppföljning - skriv löpande reflektionen i rutan nedan.

Exempel:  

•  

• Vad fungerar bra? 

• Vilka tecken på förändrat kunnande ser vi hos barnen? 

• Vad ser vi för tecken på önskade effekter som vi formulerade i undervisningsplaneringen?

• Utifrån ovanstående – vad behöver förändras/förbättras i undervisningsaktiviteten/området? 

• Vad behöver tas om hand på nästa nivå? Vad behöver rektor förändra i organisationen/förutsättningar?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,