Hållbar utveckling Tallbacken - Solen

Mål i läroplanen: ”Utbildningen ska ge varje barn möjlighet att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling”.

Mål i Tallbackens verksamhetsplan:

·       Utveckla och fördjupa arbetet med hållbar utveckling

·       Tillgängliggöra området hållbar utveckling i undervisning och lärmiljöer

·       Revidera och implementera Tallbackens grund för hållbar utveckling i utbildningen 

Förväntade effekter på Tallbacken:

·       All personal arbetar utifrån Tallbackens grund för hållbar utveckling och dokumenterar arbetet i SKA i Unikum    

·       Alla barn får ta del av undervisning kring hållbar utveckling

·       Alla barn möter lärmiljöer som tillgängliggör olika typer av lärmaterial kring hållbar utveckling

·       Varje hemvist arbetar i projekt utifrån ett av de globala målen i Tallbackens grund för hållbar utveckling

·       Pedagogerna dokumenterar barnens lärprocesser kring hållbar utveckling i Unikum 

 

God hälsa och välbefinnande – globalt mål 3

”Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande”

Mål utifrån Tallbackens grund för hållbar utveckling:

Målsättningen och genomförande på Tallbacken handlar om att lägga en bra grund hos barnen för en hälsosam livsstil genom:

• Regelbunden vistelse i natur/närmiljö
• Daglig rörelseglädje och fysisk aktivitet – både inne och ute
• Daglig återhämtning och vila för alla barn
• Matglädje för alla barn (individuellt)

Kartläggning och analys av nuläge (utifrån ovanstående mål, görs i augusti). Frågor att ta stöd av i nulägesanalysen: Hur ser arbetet ut idag när det gäller arbetet kring god hälsa och välbefinnande, vad gör ni redan och vad behöver ni vidareutveckla utifrån Tallbackens grund för hållbar utveckling? Vilka ytterligare behov ser ni i barngruppen, eller hos enskilda barn? Vad behöver ni vidareutveckla när det gäller god hälsa i undervisningen? Vad behöver ni tillföra eller förändra när det gäller god hälsa i lärmiljöerna?

Kartläggning:

Vi startar upp en ny barngrupp (5 gamla barn och 8 nya) och två nya pedagoger. 

I nuläget så genomförs inga utflykter då vi har 8 stycken inskolningar under augusti och september och vill prioritera att dem känner sig trygga på förskolan först. Framöver är vår planerade utflyktsdag torsdagar då vi har tillgång till vagnar. Vi kommer besöka tex skog och lekplatser. Vi är även ute minst en gång per dag på gården. 

Vi har ett rörelserum på avdelningen där barnen klättrar, åker ruschkana och går i lutning. Vår tanken framöver är att erbjuda miniröris efter frukost. Vid våra samlingar använder vi rörelser vid sånger tex klappa händerna mm.Utomhus så uppmuntrar vi barnen att röra sig. Vi kan även sätta på musik utomhus om barnen vill dansa och röra sig. 

Efter lunchen vilar alla barnen på madrasser. Vi har en kommunikation med föräldrar om hur länge varje barn får sova.

Vi erbjuder frukost för alla barn som kommer tidigt. Vi serverar även någon frukt eller grönsak i samband med frukost. Sedan finns det frukt till barnen vid samlingen på förmiddagen. Efter vi varit ute så serveras det lunch. Vi har maten framme på bordet och serverar till barnen. Vi lägger lite av allt för att uppmuntra barnen till varierad kost och även nya smaksensationer. Vill barnen ha mer kan de äldre barnen ta själva. När barnen ätit upp maten så väntar vi tills alla är klara innan vi går och tvättar händer. På eftermiddagen så serveras det mellanmål och även där finns det någon frukt eller grönsak. Vi ser till att matsituationen ska vara en trevlig stund för alla barn. 

Eget mål som hemvisten vill lägga till utifrån God hälsa och välbefinnande

Hemvistens eget mål:

 

Förväntade effekter: Beskriv de förväntade effekterna konkret utifrån ovanstående mål (gemensamma och egna)! Vad är det ni vill ska vara annorlunda framöver när ni arbetat mot målen?

Förväntade effekter: 

Barnen är intresserade av och tycker det är roligt med olika rörelseaktiviteter.

Barnen känner igen sig i närmiljön

Barnen har mer ork

Barnen vågar prova nya smaker

 

Undervisning, åtgärder och förhållningssätt: Beskriv hur ni konkret kommer att gå till väga för att uppnå målen och kunna se de förväntade effekterna! T.ex. undervisning, förhållningssätt, strategier etc).

Undervisning/åtgärder/förhållningssätt:

Torsdagar - utflykt i annan närmiljö. Mål och undervisning för dessa kommer variera beroende på vart vi beger oss, tex uppleva miljön och rikedomen i biblioteket, mindfulness i skogen eller hur många ben har hönan vid hönsgården

Varje dag - vara på gården för att få rörelse, fysisk aktivitet och undervisning runt hållbar utveckling

Varje dag - planerade lärsituationer där vi tar till vara på barnens rörelse glädje och tränar motorik. Även miniröris. 

Varje dag - uppmuntrar barnen till vila och återhämtning för att barnen ska förstå vikten av att återhämta sig. 

Varje dag - serverar frukt och grönt till alla måltider. Vi uppmuntrar barnen att smaka men tvingar inga barn att äta det de inte vill ha. 

 

 

Hållbar konsumtion och produktion – globalt mål 12

”Medvetenhet kring vad vi använder och konsumerar för att minska vårt ekologiska fotavtryck”

Mål utifrån Tallbackens grund för hållbar utveckling

Målsättning och genomförande på Tallbacken:

• Minska mängden avfall
•  Återanvänd papper och annat material så mycket som möjligt
• Använda naturmaterial och annat material som vi har tillgång till
• Minska matsvinnet, i samverkan med köket
• Tänk hållbart vid inköp (vad behöver vi och vad håller i längden)
• Medveten användning av vatten och pappershanddukar

Kartläggning och analys av nuläge (utifrån ovanstående mål, görs i augusti). Frågor att ta stöd av i nulägesanalysen: Hur ser arbetet ut idag när det gäller arbetet kring hållbar konsumtion och produktion, vad gör ni redan och vad behöver ni vidareutveckla utifrån Tallbackens grund för hållbar utveckling? Vad behöver ni vidareutveckla när det gäller hållbar konsumtion och produktion i undervisningen? Finns det något ni behöver tillföra eller vidareutveckla i lärmiljöerna?  

Kartläggning:

Vi upplever att vi inte alltid äter upp alla mat vi får från köket idag och har olika strategier hur vi gör med det som inte äts upp: det som varit på bordet slängs och det vi haft på vagnen ges ibland vidare. Detta är ett dilemma då vi vill ha maten på bordet dels för att barnen ska få uppleva och bli nyfikna på maten, dels för att barnen ska bli delaktiga i att ta själva, dels för att minimera spring. Dock blir vi hela tiden fler barn som fyller upp borden så problemet kanske kommer upphöra snart, annars får vi diskutera med köket hur vi kan lösa frågan. 

Barnen använder en hel del vatten och servetter när vi ska tvätta händerna före och efter maten. Det är ofta spännande att plaska och leka med vattnet och fascinerande att dra ut papper ur hållaren och trycka ner dem i papperskorgen. Vi vuxna kan ibland se mellan fingrarna med detta för att vi förstår barnens upplevelselusta, vi säger naturligtvis stopp när det tar alltför lång tid men skulle kunna göra det tidigare utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

När det gäller produktion använder vi oss ffa av material som återanvänds, tex pluppar, klossar, playdo. Många små barn ritar och målar på en liten del av pappret och känner sig nöjda med detta. Vi uppmuntrar barnen att färglägga mer av pappret men kan känna ett dilemma mellan konstnärens egen rätt att bestämma när något är klart och vår tanke om hållbar konsumtion. Här blir det en diskussion och om barnet är osäkert om verket är färdigt behåller vi pappret för att fortsätta en annan gång.

 

Eget mål som hemvisten vill lägga till utifrån Hållbar konsumtion och produktion

Hemvistens eget mål:

 

Förväntade effekter: Beskriv de förväntade effekterna konkret utifrån ovanstående mål (gemensamma och egna)! Vad är det ni vill ska vara annorlunda framöver när ni arbetat mot målen?

Förväntade effekter:

Vi slänger mindre mängd mat vid måltiderna

Barnen koncentrerar sig på att tvätta händerna vid handfatet, stänger av vattnet när de är klara och använder 1 papper vid torkning

Barnen färglägger hela pappret när de målar/ ritar

Alla hjälper till att ta hand om vår miljö inne genom att sortera materialet som använts.

 

 

Undervisning, åtgärder och förhållningssätt Beskriv hur ni konkret kommer att gå till väga för att uppnå målen och kunna se de förväntade effekterna! T.ex. undervisning, förhållningssätt, strategier etc).

Undervisning/åtgärder/förhållningssätt:

Vi frågar köket om vi kan få mindre mängd mat på fler uppläggningsfat och tar fram maten efterhand den tar slut på bordet. Genom att undervisa barnen om kostcirkeln (förenklat till kolhydrater, protein och vitaminer/mineraler) uppmuntrar vi barnen att ta och äta av allt på bordet. Till våren sår vi så vi kan skörda och äta för att barnen ska få en förståelse för var maten faktiskt kommer ifrån.

En personal hjälper barnen med att tvätta händerna och stödjer dem i att använda tvål, skölja och sedan stänga av vattnet. Kanske får vi också hjälpa till att ta 1 handduk att torka sig med och lotsa dem vidare till nästa moment. Upplever vi att barnen saknar vattenlek kan vi ordna kar med vatten där barnen upptäcker vattnets egenskaper i undervisningssyfte.

Vi uppmuntrar barnen att måla/ rita på hela pappret beroende på syfte med skapandet: vill vi att barnen ska uppleva tex vattenfärg har vi stora papper avsedda för akvarell eller melittapapper som visar hur pappret suger vatten. Om tanken är att träna öga-hand med tex tuschpennor kan vi använda mindre papper och rita på båda sidorna av pappret. Vi kan också ta in stenar och låta barnen måla på dessa med enbart vatten.

Personalen hjälper barnen att komma ihåg att städa undan efter sig när man vill gå vidare till en annan aktivitet. Vi tränar sortering i planerade lärsituationer och spontant i leken. Innan vi sätter oss för frukt hjälps vi åt att plocka upp det sista genom att sätta på Städsången som vi har som qr-kod vid födelsedagscirkeln.

 

Bekämpa klimatförändringarna – globalt mål 13

”Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Genom utbildning och efterlevnad kan vi göra nödvändiga förändringar för att skydda vår planet”.

Mål utifrån Tallbackens grund för hållbar utveckling

Målsättning och genomförande på Tallbacken 

• Sopsortering, återvinning och återanvändning ingår i den dagliga undervisningen

 

Kartläggning och analys av nuläge (utifrån ovanstående mål, görs i augusti). Frågor att ta stöd av i nulägesanalysen: Hur ser arbetet ut idag när det gäller arbetet kring att bekämpa klimatförändringarna vad gör ni redan och vad behöver ni vidareutveckla utifrån Tallbackens grund för hållbar utveckling? Vad behöver ni vidareutveckla när det gäller området i undervisningen? Finns det något ni behöver tillföra eller vidareutveckla i lärmiljöerna?  

Kartläggning:

Vi vuxna sköljer ut mjölkpaket och sorterar Solens sopor som en naturlig del av vardagen och barnen är ofta med och slänger sopor i soprummet eller i sopkorgen. Barnen är generellt också duktiga på att slänga matrester som mackor och skal i komposten när vi ber dem. Dock har vi nu en ny generation och det är inte säkert att de ser skillnad på de olika kärlen som vi använder för vår sortering. Här behövs ett omtag och vi behöver medvetandegöra hur vi sorterar våra sopor, och gärna varför

 

Eget mål som hemvisten vill lägga till utifrån bekämpa klimatförändringarna

Hemvistens eget mål:

 

Förväntade effekter: Beskriv de förväntade effekterna konkret utifrån ovanstående mål (gemensamma och egna)! Vad är det ni vill ska vara annorlunda framöver när ni arbetat mot målen?

Förväntade effekter:

Barnen sorterar självständigt i kompost, kartong, papper och plast

 

Undervisning, åtgärder och förhållningssätt Beskriv hur ni konkret kommer att gå till väga för att uppnå målen och kunna se de förväntade effekterna! T.ex. undervisning, förhållningssätt, strategier etc).

Undervisning/åtgärder/förhållningssätt:

Vi iordningställer kärl med tydliga bilder för sortering av plast, papper och kartong i Ateljen. I planerade lärsituationer koncentrerar vi oss på olika material som vi tränar på att slänga i rätt kärl, tex skillnaden mellan plast och kartong eller skillnaden mellan kartong och papper. Vi har alltid med kompostpåse i samband med frukt så att barn och pedagoger kan slänga rester direkt. Ibland kommer vi också ha med oss annan sortering för att visa på skillnaderna. 

 

Ekosystem och biologisk mångfald – globalt mål 15

”Skydda och främja våra ekosystem och hejda förlusten av biologisk mångfald”

Mål utifrån Tallbackens grund för hållbar utveckling

Målsättning och genomförande på Tallbacken:

• Undervisning kring djur och växter i vår närmiljö för att väcka barnens medvetenhet och intresse
• Sätta upp insektshotell och fågelholkar på gården 
• Så ängsblommor och annat som lockar bin, fjärilar och insekter 

 

Kartläggning och analys av nuläge (utifrån ovanstående mål, görs i augusti). Frågor att ta stöd av i nulägesanalysen: Hur ser arbetet ut idag när det gäller arbetet kring ekosystem och biologisk mångfald, vad gör ni redan och vad behöver ni vidareutveckla utifrån Tallbackens grund för hållbar utveckling? Vad behöver ni vidareutveckla i undervisningen utifrån målen? Finns det något ni behöver tillföra eller vidareutveckla i lärmiljöerna?  

Kartläggning:

Barnen har ett naturligt intresse för djuren som finns i vår närmiljö, tex spindlar, myror, gråsuggor och sniglar. Just nu börjar många djur göra sig redo för vintern och är inte lika synliga men kanske en del stannar ett tag om vi får en varmare höst. Det som annars lockat barnen på gården har varit våra äppelträd som dignat av frukt. Vi har ett fint fruktträd utanför Solens stora fönster som gett mycket lagom hård frukt i sommar och som hade fantastiska rosa blommor i våras. Kanske kan vi använda detta träd som en sorts naturruta för att se årstidernas växlingar och se hur träd och insekter är beroende av varandra? Vi hoppas det

Det kommer några skator och hälsar på oss på gården bla för att äta av äpplena. Dessa är stora och låter mycket vilket väcker barnens intresse och engagemang. Kanske kan vi ha ett projekt runt fåglar? 

 

Eget mål som hemvisten vill lägga till utifrån ekosystem och biologisk mångfald

Hemvistens eget mål:

 

Förväntade effekter: Beskriv de förväntade effekterna konkret utifrån ovanstående mål (gemensamma och egna)! Vad är det ni vill ska vara annorlunda framöver när ni arbetat mot målen?

Förväntade effekter:

ht23:Barnen har en förståelse för att ett och samma träd kan se olika ut beroende på förutsättningar; varmt= löv, frukt, i arbete; kallt= bara grenar i vila och detta växlar

Barnen kan se samband mellan blomma, pollinatör och frukt (för svårt?)

Barnen intresserar sig för fåglarna vi lockar till oss på gården och kan se skillnad på skata och någon småfågel 

 vt24: barnen känner igen sina egna namndjur och känner till något om våra vanligaste djur i skogen

Undervisning, åtgärder och förhållningssätt Beskriv hur ni konkret kommer att gå till väga för att uppnå målen och kunna se de förväntade effekterna! T.ex. undervisning, förhållningssätt, strategier etc).

Undervisning/åtgärder/förhållningssätt:

ht23: Vi tittar gemensamt på träd i allmänhet och vårt träd i synnerhet. Vi uppmärksammar barnen på trädets uppbyggnad av stam och löv (äpplena är tyvärr borta nu men kommer ju tillbaka i sommar). Vi följer sedan lövets väg från grönt till gult/ rött/ brunt som faller till marken och förmultnar. När snön kommer vilar trädet och samlar energi för att komma tillbaka till våren med nya små gröna löv i ett hav av rosa blommor som pollineras av våra vänner bina och blir till frukt för oss och djuren… Det är väldigt svårt att veta vad barnen kommer intressera sig för i detta. Om inte barnen är intresserade kan vi inte bedriva någon undervisning. Vi kommer därför börja här med trädet och löven och se vart det tar oss. Syftet är i vilket fall att barnen ska förstå att naturen och årstiderna skiftar och är beroende av varandra. Detta kommer dokumenteras genom foton och eget skapande

Rektor kontaktas för att se om vi kan sätta upp fågelholkar i olika storlekar för olika sorters fåglar. Dessa sätts upp på väggen mot köket så att vi kan se dem tydligt. Under vintern bygger vi fågelbord tillsammans med barnen så att vi kan ge fåglarna mat. Vad äter fåglar egentligen?

 

vt24: Utifrån i första hand barnens djur i hallen (men också andra intressanta djur i skogen)  väljer vi ett av dessa i taget och fördjupar oss i var de bor, vad de äter, hur de låter osv. Detta gör vi genom sånger och digitala verktyg och annat som vi kan komma på, tex lekar som björnen sover och plutos ben i olika variationer, sagor och berättelser. Syftet med undervisningen är bred; vi vill lära barnen fakta, ge dem aha-upplevelser men också främja språkutveckling, samarbete och gemenskap

Eventuellt tar vi upp arbetet runt trädet senare i år om intresse finns hos barnen. Vi har dokumenterat trädets faser under läsåret så att vi kan jämföra höst, vinter och senare vår och sommar.

 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

Uppföljning, utvärdering och analys

Veckoreflektion (görs veckovis under enskild PUT)

Vad har vi arbetat med under den här veckan när det gäller undervisning och lärmiljöer utifrån Tallbackens grund för hållbar utveckling? Vad har intresserat och lockat barnen? Vilka effekter har vi kunnat se? Hur har jag som pedagog påverkat och inspirerat till barnens lärande? Hur har vi dokumenterat barnen lärprocesser? Hur arbetar vi vidare nästa vecka utifrån Tallbackens grund för hållbar utveckling?

Reflektion:

 

Månadsanalys (görs gemensamt i arbetslaget varje månad med bakgrund i veckoreflektionerna)

Vilken måluppfyllelse ser vi: Vad har barnen lärt, utvecklat och intresserat sig för och vad är det som gör att de lärt just detta? Vilka effekter kan vi se? Vad har vi bidragit med, hur har undervisning och lärmiljöer varit gynnsamma för barnens utveckling och lärande? Vad behöver vidareutveckla och lägga fortsatt fokus på för att nå de förväntade effekterna utifrån Tallbackens grund för hållbar utveckling?

Analys:

 

Avslutande terminsanalys (görs gemensamt vid terminsskifte i dec/jan och jun)

Den avslutande terminsanalysen görs utifrån de tidigare månadsanalyserna. Vilken måluppfyllelse ser vi: Vad har barnen lärt, utvecklat och intresserat sig för och vad är det som gör att de lärt just detta? Vilka effekter kan vi se? Vad har vi bidragit med och vilka åtgärder har varit gynnsamma när det gäller undervisning och lärmiljöer kopplat till barnens utveckling och lärande?

Analys: