SKA - Lärandeidentitet

Underlag för SKA

Varför har vi valt att arbeta med lärandeidentitet på Blommans förskola?
Utifrån vårt kvalitetsarbete sattes det ett utvecklingsområde för alla som verkar på Blommans förskola. Vi valde Lärandeidentitet eftersom vi ville synliggöra och få en större kompetens i barnens individuella lärloggar på Unikum. Vi vill fokusera på lärandet och inte görandet. Lärandeidentiteten är grunden för identitets - och den sociala utvecklingen hos barn

Var är vi? 

Var befinner sig gruppen i förhållande till lärandeidentitetsutvecklingen:

Ann Pihlgren (Forskare och forskningsledare) beskriver att barnens syn på sig själva som lärande varelser skapar möjligheter för dem att stärka deras lärandeidentitet och utveckling. Lärandeidentitet handlar om tilltron till den egna förmågan (Lpfö 18). Med just beskrivna resonemang i beaktning om lärandeidentitet så tolkar vi att barngruppen befinner sig i ett första stadie för lärandeidentitets utvecklingen. Pihlgren beskriver tre kategorier som är av vikt att arbeta med för att stärka lärandeidentiteten hos barnen.

• Tilltro till sin egna förmåga: Här beskrivs barnets motivation, nyfikenhet och öppenhet till nya och utmanande undervisningssituationer. Att barnet kan ta motgångar i de allra flesta fall.
• Lärandestrategier: Att barnet med stöd kan avgöra vilket material som behövs för att genomföra en process. Att barnet kan arbeta uthålligt och noggrant med uppgifter som stimulerar och främjar självständigheten. Samarbetar och samspelar med andra barn och vuxna för att lära sig mer. Att barnet uttrycker egna åsikter och tankar och med stöd kan lyssna och ta in andras idéer och tankar som inspiration.
• Kreativitet och problemlösning: Att barnet med stöd experimenterar, undersöker och prövar nya lösningar. Att barnet tillsammans med andra reflekterar och analyserar samt ställer frågor för att hitta nya sätt att lösa problem på. Med stöd kan barnet se syftet med lärandeaktiviteten och vad nästa steg kan vara.

Vilka behov och undervisningsbehov som vi kan se finns i gruppen?

• Tilltro till sin egna förmåga: Generellt behöver barn få en ökad motivation till att lära sig. I nuläget är motivationen både hög och låg men där finns ett generellt behov av att lära sig mer än just det man själv vill. Förskolan är ju För-skolan vilket innebär att vår roll som pedagoger blir att försöka skapa motivation att vilja lära sig både här och nu men också för framtidens skull. Det finns också ett behov i barngruppen av att bli stärkt och bibehålla sin tro på sig själv även i motgångar. Att vi pedagoger försöker främja barnens tilltro till sin egna förmåga även i dessa situationer. Du kan hantera det här, vi kommer hjälpa dig, hur kan vi gå vidare?!
  
  
• Lärandestrategier: Vi arbetar aktivt med att utveckla barnens självständighetsförmåga och att de ska finna glädje i den: Jag kan, jag vill, jag får och jag vågar prova! Detta gör vi genom strategin positiv feedback (Guro Øiestad). Barngruppens utmaning och behov ligger också i att dela kunna sysselsätta sig med något och stanna kvar i den aktiviteten (uthållighet) samt att kunna lyssna in andras tankar och idéer för att få inspiration och utveckla sina egna. Våra undervisningsstrategier är att vi genom planerat samspel och samarbete försöker tydliggöra glädjen och nyttan vi kan ha av varandra och delad kunskap. Sett till att kunna sysselsätta sig med diverse aktiviteter på ett uthålligt sätt är våra undervisningsstrategier att vi arbetar i mindre grupper för att minska intryck, ljudnivån och störmoment samt en medveten och strategiskt planerad lärmiljö.
  
  
• Kreativitet och problemlösning: Inom denna kategorin ser vi ett behov av att främja dialogen med andra för att se/få nya möjligheter till att lösa ett problem samt att skapa möjligheter för barnen att se helheten i en lärandeaktivitet och vad nästa steg är. Våra undervisningsstrategier är att i dialogen med barnen uppmuntra dem att fråga en kompis, prova lösa det tillsammans med en kompis och att våga ta hjälp av en kompis. För att utveckla barnens förmåga till att se helheten i en lärandeaktivitet samt vad nästa steg är använder vi oss av reflektion med barnen samt de didaktiska frågorna: Vad händer sen? Vad tror ni är nästa steg?

Vart ska vi?

Vilka mål ska vi arbeta mot?
Lpfö18, Förskolan ska ge varje barn förutsättningarna att utveckla:

• självständighet och tillit till sin egen förmåga

• nyfikenhet, kreativitet och lust till sin egen förmåga

• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningarna samt reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar

Vilka målkriterier ska vi ha för de mål vi har valt ut? Målkriterier = så här är det när vi nått vårt mål
• Följa upp att vi berört målen i de enskilda barnens lärloggar. Gemensamt ansvar i arbetslaget att vara observanta i de spontana undervisningssituationerna och dokumentera under våra tidsintervallen inför barnens lärloggar i Unikum.

Vilka indikatorer ska vi ha för de mål vi har valt ut? Indikator = detta visar att vi är på väg mot målet
• Inför att dokumentationen görs i unikum dokumenterar vi pedagoger lärandeidentitets processer som skett under tidsperspektiven.

Hur gör vi?

• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen (hur och när ska vi stämma av indikatorerna och målkriterierna)?
På vardera avdelningsplaneringarna, APT och i reflektion i barnens lek.

* När ska det genomföras?
Arbetet med att stärka barnens lärandeidentitet kräver ett medvetet förhållningssätt hos alla pedagoger. Detta innebär att vi genomför detta arbetet varje dag i det vardagliga som sker på förskolan som exempel: rutinsituationer, undervisningssituationer, i den fria leken och allt där emellan. Lärandeidentitet sker i varje enskilt möte och kantas av en medvetenhet hos oss pedagoger och där mötet med varje barn blir ett etiskt möte: vad behöver just du i mötet för att stärka din lärarande identitet?

• När ska dokumentationen genomföras? 
Januari, mars, maj, september, november. Arbetslaget ansvarar för genomförandet av dokumentationen.

* Vem ska genomföra dem?
Alla som jobbar på Blommans förskola praktiserar och förhåller sig till denna planering & SKA för arbetet med lärandeidentitet.

•Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?
Genom pedagogernas förhållningssätt som är en närvarande och nyfiken pedagog i barngruppen. Samt uppdatera sig om vad som står här i vårt SKA och i vår planering om lärandeidentitet.

•Hur ska vi dokumentera undervisningen? Vad ska dokumenteras? Vem ska dokumentera?
I den spontana undervisningen genom att vara närvarande pedagog, den pedagog som observerar lärandeidentiteten dokumentera i gemensamt bestämt dokumentations formulär. Lärandeidentitet fångas inte på bild utan det handlar om en känsla som vi enklast beskriver i text.

•Det här behöver vi pedagoger särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande. 
Förkunskaper om lärandeidentitet, vara närvarande och ha” glasögonen” om lärandeidentitet på oss.

Var är vi? (Deltermins analys - Mars/ april & Oktober)

Hur blev det?

Frågor att ställa sig i reflektions- och analysdelen i Unikum

Har vi arbetat mot målen? Stäm av mot indikatorerna och målkriterierna.

Har undervisningen gett det resultat vi förväntade oss?

Hur vet vi det?

Vad gjorde att det blev så?

Vad ska vi förändra? Vad ska vi fortsätta med?

Vad behöver vi lära oss mer om?

Hur går vi vidare?