Normer och värden - Längtan

Verksamhetsplanering med mål för normer och värden utifrån Läroplan för förskolan

"VART SKA VI?

• Vi önskar ha en inbjudande och accepterande verksamhet där det känns tryggt för alla att delta. 

Prioriterat målområde:

Lpfö 18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
  

•  

Förväntat resultat:

• Att alla barn som kommer till längtan ska känna sig trygga och accepterade och att de vill komma till oss. Att alla känner att de får vara precis som de är. Olika är bra! Barn som respekterar varandra och är fina kamrater. Att vi lyssnar på varandra och visar varandra hänsyn.

•Att öka barnens förståelse något kring hållbar utveckling och visa på vinsten i att vara rädda om sin närmiljö.

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: 

"Förståelsen för egna och andras känslor är grunden till det som kan kallas för samvarokompetens, vilket alla barn behöver få stöd att utveckla i förskolans verksamhet(...)När ett barn erövrat förmågan att skilja mellan sina egna och andras känslor, har det tagit ett stort kliv i sin känslomässiga utveckling."
(Hjärnan och känslorna | Förskoleforum (forskoleforum.se)

Förskoleåren innebär för det allra flesta barn en möjlighet att få uppleva en eller flera nära och ömsesidiga vänskapsrelationer. I denna relation lär sig barnet något som behövs i alla mänskliga relationer.(...)I vänskapen lär sig barn förstå turtagning, att styra och reglera sina känslor samt att ta den andres perspektiv.
(Grupprelationer i barngruppen | Förskoleforum (forskoleforum.se)

De empatiska och relationella förmågorna grundas i barnets förmåga att förstå sig själv och kommunicera sitt inre tillstånd till omvärlden.(...)När vi konsekvent bekräftar barns känslouttryck och upplevelser hjälper vi inte bara dem att förstå sig själva bättre. Vi jobbar samtidigt med att stödja utvecklingen av den viktiga förmågan att ta andras perspektiv och förstå hur andra människor påverkas av vårt eget beteende, en förmåga som i sin tur minskar risken att man utsätter andra för kränkning.
(Främjande relationsarbete förebygger kränkningar | Förskoleforum (forskoleforum.se)

 

 

"HUR GÖR VI:

Vi startar upp terminen genom att jobba mycket med rutiner. Vi låter dagarna se ganska lika ut för att alla ska känna sig trygga i vad som händer och känna igen sig.

Vi jobbar på olika sätt för att lära känna varandra och få ihop gruppen. Vi jobbar aktivt med att dela barnen i mindre grupper för att alla ska få förutsättningar att vara sitt bästa jag.

Vi kommer försöka förstärka de positiva egenskaper vi ser hos varandra, uppmärksamma positiva handlingar i barngruppen och sätta ord på dessa.

Vi jobbar aktivt med bildstöd som kompletterande kommunikation. 

Vi önskar att barnen får förmågan att känna empati för andra, vågar säga vad de tycker, visar hänsyn och att de ser sin egen del i den stora gruppen som något positivt.
Att det är ett givande och tagande.

Vi jobbar för att barnen ska ta ansvar för sig själva, för sina kamrater och för vår gemensamma miljö. Vi är rädda om varandra. 

Vi jobbar för att öka på olika sättmedvetenheten kring hållbar utveckling.

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande:

Vi pedagoger är aktiva i barngruppen och hanterar och fångar upp situationer mellan barnen och hjälper dem att reda ut saker som uppstår.

Vi är uppmärksamma på ev. negativa tendenser och fångar i så fall upp dem så snabbt som möjligt för att förhindra att det blir något stort. 

Vi tänker på att vi pedagoger alltid föregår med gott exempel och är goda förebilder. Vi behandlar varandra med respekt och ger alla barn förutsättningar för att delta i vår undervisning både planerad och spontan. Undervisningen ska kännas meningsfull för alla som deltar.

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute:

Vi lyssnar in barnens tankar och önskningar, vi är flexibla och ändrar om i miljö och planering för att passa den barngrupp vi har.

Vi har tydliga lekmiljöer för att inspirera och vägleda barnen i deras lek. Vi använder oss av bildstöd för att tydliggöra dagen.

Vi använder vårt aktivitetsschema där barnen kan göra egna val som rör dagen i olika situationer.

Vi har en luftig och överskådlig innemiljö som inte är övermöblerad. Vårt material finns lätt tillgängligt vilket gör barnen mer självständiga.

Vi använder våra utemiljöer regelbundet i vår undervisning. 

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? 

Vi dokumenterar kontinuerligt vår undervisning, barnens läroprocesser kopplade till våra läroplansmål.
Barnen är delaktiga i dokumentationsprocessen på olika sätt tex genom bild, foto, film, samtal, reflektion i efterhand.

Vh blir delaktiga genom att vi använder unikum och barnens lärloggar. Vi använder också våra väggar på Längtan till dokumentation.

Vi i arbetslaget följer upp dokumentation gemensamt för att reflektera och utvärdera och genom det driva arbetet framåt.

Vi arbetar med detta under läsåret 23/24.

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Vi har, som alltid på höstterminen, lagt mycket arbete på att få till en barngrupp som är trygg och mår bra tillsammans. Vi startade upp terminen med våra sommarminnen som vi upplever är ett bra sätt att lära känna varandra och få komma till till tals.

Därefter jobbade vi med hållbar utveckling. När vi startade med detta arbete så var barnen redan lite bekanta med några av de sopsamlarmonster som vi valt ut att arbeta med. Det kändes som att de var engagerade från början och det var framförallt Kompostina som fångade deras intresse. De ville ju såklart mata kompostina med allt möjligt gott. Det blev även naturligt för barnen att mata Prassel med tex ritpapper som de inte längre skulle använda.

Även Flamman var intressant, att inte ta för många torkpapper när man tvättat händerna, de hjälptes åt att påminna varandra om detta.

Vi valde ut fem sopsamlarmonster som vi arbetade kring. Kompostina, Flamman, Pappis, Plastis och Prassel. Dessa valde vi därför att det är mest dessa olika material som barnen möter i vardagen på förskolan.

 

Vid delen som handlade om skräpjakten så var barnen med på tåget direkt. När de såg allt skräp som låg i hela skogen så var deras första tanke att -Vi måste plocka upp för så här får det inte se ut. Barnen hjälptes åt att samla ihop allt skräp i påsar och det märktes när vi skulle ge skräpet till rätt sopsamlarmonster att de hade kunskap med sig från tidigare undervisningstillfälle kring detta inne på förskolan.

Barnen uttryckte även att det är viktigt att vara rädd om djur och natur så att alla djuren i skogen mår bra. Kanske en koppling bakåt till vårat tidigare projekt i våras? En annan reflektion var att man borde göra mer sopsortering hemma. När vi frågade barnen efteråt vad de tyckte om detta undervisningstillfälle efteråt så var det spontana svaret -Roligt!

Vi gjorde denna aktivitet i halvgrupp vilket var bra men tror att alla barn hade blivit ännu mer delaktiga om gruppen hade varit ännu mindre.

 

Vi upplever att flesta barnen tyckte ämnet med Barnkonventionen var intressant och att de lärde sig mycket om vilka rättigheter de har när de är barn. De deltog aktivt i all undervisning även om det ibland blev lite väl mycket pratig undervisning. Projektområdet resulterade i ett väldigt uppskattat  bild och text collage på väggen som både vh och barnen själva ofta stannade upp och tittade på och samtalade kring.

 

ANALYS & UPPFÖLJNING:

Hur följer vi upp och utvärderar om undervisningen svarat mot målen eller ej, samt om/hur vi går vidare?

 

När vi tittar tillbaka på vår planering kring Sopsamlarmonster så ser vi att vi har ringat in det målområde vi planerat för. Att sopsortera i det lilla samt bekantar oss med några av sopsamlarmonstren på ett lekfullt sätt. Det som inte blev av att vi genomförde var att gå upp på berget och titta på och prata kring sopstationsskorstenen. Detta berodde på att vi hade det skakigt i vår pedagoggrupp med sjukdom, ny resurs mycket nya vikarier så det kändes inte tryggt att lämna förskolan utan vi höll oss på skogengården.

 

 

Då vi märkte att barnen fastnade för vikten av att ta hand om djur och natur och att de ska må bra så tänkte vi fortsätta med att låta barnen arbeta kring sig själva, vad man behöver för att må bra och hur man kan göra för att ta hand om varandra som en fortsatt del i vårat värdegrundsarbete.

 

Vi upplever att arbetsområdet om Barnkonventionen i stort var givande för både barn och vuxna. Det ledde till många fina diskussioner och resonemang. 
vi tyckte dock att det kändes som ett väl teoretiskt område som var svårt att göra praktiskt. Det kändes ibland som att det blev för mycket prat och att det inte passar alla barn. Detta tar vi till oss i vårt fortsatta arbete och kommer prioritera att jobba mer praktiskt

 

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum. 

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.