Hållbar utveckling genom lek

Vi vill genom projektet att barnen skall få möjligheten att utveckla en ökad förståelse för människans påverkan på miljön och praktiska erfarenheter av återvinningsprocessen. Genom varierande aktiviteter berörs ekologisk -, ekonomisk samt social dimension av hållbarhet. I projektet skall barnen få delta i aktiviteter som präglas av delaktighet och aktörskap för att utveckla handligskompetens. Syftet är att ge barnen positiva erfarenheter av att kunna göra skillnad.

Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå
I temaarbetet ska barnen få delta i aktiviteter som präglas av delaktighet och aktörskap. Syftet är att ge barnen positiva erfarenheter av att kunna göra skillnad. Barnen ska få möjligheten att utveckla en ökad förståelse för människans påverkan på miljön och praktiska erfarenheter av återvinningsprocessen. Genom varierande aktiviteter berörs ekologisk -, ekonomisk samt social dimension av hållbarhet.

Generativ fråga
- Hur kan temaarbetet beröra alla aspekter av hållbar utveckling?
- Hur kan aktiviteterna främja barngruppens delaktighet och aktörskap?

- Hur blir leken en central metod? 

Mål ur Lpfö-18
- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Hållbar utveckling
Hållbar utveckling är ett komplext koncept, för att förenkla detta koncept kan man se hållbar utveckling som ett paraplybegrepp som innefattar ekologisk- ekonomisk- och social/kulturell aspekt av hållbarhet.

Den ekologiska aspekten av hållbarhet innefattar bland annat människans påverkan på miljön, att vi ska vårda och värna om naturen och skapa en hälsosam miljö. I förskolans verksamhet kan denna dimension exempelvis ta sig uttryck i att man gör utflykter i naturen under olika årstider och samtalar om biologisk mångfald.
Den ekonomiska aspekten av hållbarhet innebär bland annat att kritiskt granska människans konsumtionsmönster och att minska miljöbelastningen i relation till produktion och användning. I förskolan kan detta innebära att skapa sig en förståelse av pengars värde eller att delta i källsorteringsaktiviteter.
Den sociala/kulturella aspekten av hållbarhet handlar bland annat om att utmana och utforska kulturella normer, samt att arbeta med hur människor behandlar varandra i relation till jämställdhet och rättvisa (Hedefalk, 2014). I förskolans praktik kan denna dimension av hållbarhet ta sig uttryck genom exempelvis arbete med FN:s barnkonvention samt diskussioner kring mänskliga rättigheter och sociala/kulturella stereotyper.

Utvärderingskriterier

 

 - Barnen visar på en handlingskompetens för hållbar utveckling genom att bland annat ha en problemmedvetenhet och kunna se möjliga lösningar på problemet.

 

- Barnen får en ökad medvetenhet om hur olika beslut påverkar miljön ett socialt eller ekologiskt perspektiv

 

Kännetecken
- Barnen vill dela med sig av sin kunskap. 

- Barnen visar ett vilja att hitta lösningar
- Tar till sig och reflekterar över olika ideer och förslag

- Barnen reflekterar över hur olika beslut påverkar miljön ur sociala eller ekologiska aspekter

Barnens förståelse
- .

Förmågor
- Sympati
- Samarbetsförmåga
- Problemlösning
- Medkänsla
- Initiativförmåga
- Nyfikenhet

Barnens intresse, initiativ och behov
Hur kan aktiviteterna främja barngruppens delaktighet och aktörskap? Ett förhållningsätt som präglar hela temaarbetet är att se barnen som viktiga aktörer, att se barnen som aktiva och handlande människor som kan påverka sin omvärld och inte som passiva mottagare av kunskap. I alla aktiviteter bör barngruppen få utrymme att själva utforska, reflektera och delta aktivt för att på så sätt främja barnens aktörskap och delaktighet.

Pedagogernas förhållningssätt
Pedagogerna har ett utforskande och medupptäckande arbetssätt. Barngruppen får tillsammans med medutforskande pedagoger utforska och reflektera under arbetet.
Något som dessutom blir extra tydligt i arbetet med hållbar utveckling är talesättet ”Barn gör som vi gör och inte som vi säger”. Som pedagoger är vi viktiga förebilder! 

Hur vad och när dokumenterar vi
Dokumentationen ska synliggöra tankar och reflektioner som sker under aktiviteterna för att kunna se vad som händer hos barnen och vilka effekter aktiviteterna ger. Genom att synliggöra dokumentationen i form av egna teckningar samt fotografier för barnen skapas mötesplatser för samtal. Temat kan på så sätt hållas vid liv längre och kan ge ringar på vattnet för att utveckla temat ytterligare.

Genomförande: vilka erfarenheter och upplevelser vill vi att barnen ska ta del av i undervisningsområdet/temat

Genom varierande aktiviteter berörs ekologisk -, ekonomisk samt social dimension av hållbarhet. Nedan följer olika aktiviteter:

Sociala/kulturella aspekten av hållbarhet
Den sociala/kulturella aspekten av hållbarhet handlar bland annat om att utmana och utforska kulturella normer, samt att arbeta med hur människor behandlar varandra i relation till jämställdhet och rättvisa (Hedefalk, 2014). 

Ekonomiska aspekten av hållbarhet
Den ekonomiska aspekten av hållbarhet innebär bland annat att kritiskt granska människans konsumtionsmönster och att minska miljöbelastningen i relation till produktion och användning.

Ekologiska aspekten av hållbarhet 
Den ekologiska aspekten av hållbarhet innefattar bland annat människans påverkan på miljön, att vi ska vårda och värna om naturen och skapa en hälsosam miljö.

Forskning
Hedefalk, M. (2014). Förskola för hållbar utveckling. Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.