Celler och mikroskopering

Cellen är den allra minsta levande beståndsdel som finns. Allt som lever är uppbyggt av celler -djur, växter, svampar och bakterier. Vi kommer lära oss att använda mikroskopet för att undersöka olika sorter celler.

Under Lärlogg Biologi kommer jag lägga ut genomgångar med bildspel och annat material. 

BEGREPPA Förförståelse - på olika språk (Logga in med Office365 med din skolmejl och lösenord) 

"Vad är en cell? https://app.begreppa.se/videos/biologi/vaxter-och-svampar/vad-ar-en-cell

Här finns begreppsförklaringar, quiz, text och övningar på olika språk

INLÄSNINGSTJÄNST Om du vill lyssna på texten i boken. På startsidan i Unikum till höger "ILT" symbol.

(Logga in med Office 365 med din skolmejl och lösenord) annars https://www.ilteducation.com/se/

Klicka på bokhyllan och boken "Liber Spektrum Biologi (grön/svart)

Välj kap 6.1 Specialiserade celler bildar kroppens organ, sidan 158. 

Du kan visa dina kunskaper om celler och mikroskopering på följande sätt (se matris "Celler och mikroskopering"): 

• Muntligt under lektionstid
• Lämna in svar på frågorna från boken
• Lämna in uppgifter som hör till övningen med mikroskopering. 

Cellen är den minsta enheten för liv på jorden.

Gemensamma egenskaper för liv:

• De har en ämnesomsättning där de omsätter energi, andas och gör sig av med avfallsprodukter. 
• De behöver kunna försöka sig/fortplanta sig och få avkomma som liknar föräldrarna.
• De reagerar på stimuli i omgivningen.

Viktiga begrepp på Kap 6.1 Specialiserade celler bildar kroppens organ 

Begrepp	Förklaring
Cellandning	Cellandningen, som också kallas förbränningen är den kemiska reaktion i cellen som omvandlar glukos (druvsocker) och syre till koldioxid och vatten.
Cellkärna	Cellkärnan innehåller hela vår arvsmassa, DNA, som styr det mesta som händer i cellen, till exempel vilka proteiner som ska tillverkas.
Ribosom	I ribosomerna tillverkas proteiner, och de kallas därför även för cellens proteinfabriker.
Mitokondrie	I mitokondrierna sker cellandningen, som ger cellen energi. Mitokondrierna kallas även cellens energiverk.
Lysosom	I lysosomerna renas cellen från avfall som sedan töms ut ur cellen. Lysosomerna  kallas även cellens r eningsverk.
Cellplasma	Cellplasman är en trögflytande vätska som omger cellens olika delar. Cellplasman innehåller bland annat vatten, salter och proteiner.
Cellmembran	Cellmembranet fungerar som en sorts hud runt cellen och skyddar dess inre delar. Genom cellmembranet kan cellen ta in olika ämnen som den behöver och släppa ut avfall som den vill bli av med.
Celldelning	Vanlig celldelning, mitos betyder att en cell delar sig och bildar två exakt likadana celler.
Vävnad	En vävnad är flera celler av samma sort som slår sig samman och bildar en vävnad, till exempel blod-, fett-, nerv- och benvävnad.
Organ	Flera olika vävnader bygger tillsammans upp ett organ. Några exempel på organ är hjärtat, lungorna och hjärnan.
Stamcell	En stamcell är en omogen cell som kan dela sig och bilda likadana stamceller, men som också kan dela sig och utvecklas till mer mogna och specialiserade celler.
Organsystem	När flera organ samarbetar bildar de tillsammans ett organsystem. Andningsorganen, matspjälkningsorganen och cirkulationsorganen är exempel på organsystem.
Hormon	Hormoner är ämnen som bildas i olika körtlar och som med blodet kan transporteras till kroppens alla celler. Med hjälp av hormonerna kan cellerna skicka meddelanden till och ”prata” med varandra.
Signalsystem	Signalämnen är alla de ämnen som cellerna använder för att överföra meddelanden till varandra. Hormoner är exempel på signalämnen.

Frågor på kap 6.1 Specialiserade celler bildar kroppens organ (Läs sidan 158 - 166 Biologi Spektrum - grön)

1. Hur får cellen sin energi? 
2. Vilka uppgifter har cellmembranet? 
3. Vilken celldel bestämmer vilka proteiner som cellen ska tillverka? 
4. Vad händer med cellens avfall? 
5. Nämn några olika typer av celler i din kropp. 
6. Beskriv hur några organsystem fungerar och hur de samarbetar. 
7. Hur kan cellerna skicka meddelande till varandra? 
8. Sök på Internet: Samtidigt som det varje dag bildas många miljarder nya celler i din kropp dör det ungefär lika många celler. Det sker på ett kontrollerat sätt som kallas programmerad celldöd, apoptos. Hur fungerar programmerad celldöd? 
9. Utmaning: Varför kan forskning om till exempel jästsvampar, bananflugor, maskar och råttor vara viktig för forskarna ska kunna ta fram nya läkemedel mot sjukdomar som drabbar oss människor. 

Frågor på kap 2.1 Livets uppkomst och utveckling (Läs sidan 22 - 25 Biologi Spektrum - grön)

1. Hur tror man att den första urcellen bildades? 
2. Varför har liv kunnat uppstå på just vår planet? 
3. Rita och beskriv skillnaderna mellan en växtcell och en djurcell. 

Uppgifter

8HI:I Mikroskopering 11/9 och 27/11

Här finns en instruktion hur man hanterar ett mikroskop.

Inlämning på ritade bilder och svar på frågor från mikroskoperingen.

I lärloggen finns mikroskopbilder på olika celler att jämföra med. /Carina

Lär dig använda ett ljusmikroskop .pdf

Undersök hårstrå i mikroskop.pdf

8BI:H Mikroskopering 4/9 och 20/11

Här finns en instruktion hur man hanterar ett mikroskop.

Inlämning på ritade bilder och svar på frågor från mikroskoperingen.

I lärloggen finns mikroskopbilder på olika celler att jämföra med. /Carina

Undersök hårstrå i mikroskop.pdf

ett bildspel med bilder på olika celler i mikroskop att jämföra med.

Lär dig använda ett ljusmikroskop .pdf

9BI:H Torsdag 14 sept Mikroskopering

Denna lektion ska vi kolla i mikroskop på olika celler.

Kom i tid, vi börjar 11:40! (Gäller även Carina)

Bedömning kommer att göras på:

1) Du ska visa att du kan följa både skriftliga och muntliga instruktioner på ett säkert sätt, för att genomföra en systematisk undersökning (mikroskopering).

2) Du ska kunna dokumentera (rita, färglägga och beskriva vad du ser) samt försöka identifiera olika delar av cellerna.

Kolla Lärlogg i 9BIJK - där hittar du (skickar även med de här):

* Instruktion hur du använder mikroskopet

* Beskrivning undersök hårstrå i mikroskop (på lektionen kommer du få undersöka olika slags celler).

*

Lär dig använda ett ljusmikroskop .pdf

Undersök hårstrå i mikroskop.pdf

Mikroskopering aug 2023.pdf

Bildspel på olika celler i mikroskop att jämföra med.

/Välkomna! Carina

9BI9JK:K To 14 sept Mikroskopering

Denna lektion ska vi kolla i mikroskop på olika celler.

Kom i tid, vi börjar 09:30!

Bedömning kommer att göras på:

1) Du ska visa att du kan följa både skriftliga och muntliga instruktioner på ett säkert sätt, för att genomföra en systematisk undersökning (mikroskopering).

2) Du ska kunna dokumentera (rita, färglägga och beskriva vad du ser) samt försöka identifiera olika delar av cellerna.

Kolla Lärlogg i 9BIJK - där hittar du (skickar även med de här):

Instruktion hur du använder mikroskopet

Beskrivning undersök hårstrå i mikroskop (på lektionen kommer du få undersöka olika slags celler).

Bildspel på olika celler i mikroskop att jämföra med.

/Välkomna! Carina

Lär dig använda ett ljusmikroskop .pdf

Undersök hårstrå i mikroskop.pdf

Mikroskopering aug 2023.pdf

9BIJK:J To 7 sept Mikroskopering

Denna lektion ska vi kolla i mikroskop på olika celler.

Kom i tid, vi börjar 09:30!

Bedömning kommer att göras på:

1) Du ska visa att du kan följa både skriftliga och muntliga instruktioner på ett säkert sätt, för att genomföra en systematisk undersökning (mikroskopering).

2) Du ska kunna dokumentera (rita, färglägga och beskriva vad du ser) samt försöka identifiera olika delar av cellerna.

Kolla Lärlogg i 9BIJK - där hittar du (skickar även med de här):

• Instruktion hur du använder mikroskopet
• Beskrivning undersök hårstrå i mikroskop (på lektionen kommer du få undersöka olika slags celler).
• Bildspel på olika celler i mikroskop att jämföra med.

/Välkomna! Carina

Mikroskopering aug 2023.pdf

Lär dig använda ett ljusmikroskop .pdf

Undersök hårstrå i mikroskop.pdf

Lämna in underskrift på säkerhetsregler till Lisa eller Carina

Hejsan!

Vi har tagit fram gemensamma regler för kemi, biologi och fysiklektionerna.

Läs igenom, skriv under och lämna tillbaka till skolan.

Lämna in, för att få delta i det praktiska arbetet under biologilektionerna (samt kemi och fysik).

Hälsningar

Carina Björndahl

Säkerhetsregler för elever på labb utdelad HT23.pages

Säkerhetsregler för elever på labb utdelad HT23 (kopia).pdf