Majgården Lyan USK

Gemensam mall för Gävle kommuns förskolors systematiska kvalitetsarbete.

Till grund för ​förskolans systematiska kvalitetsarbete ligger Läroplan för förskolan, Utbildningsnämndens verksamhetsplan och FN:s globala mål för hållbar utveckling.

 

Mål :Normer och värden
Prioriterat mål: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde (s.12) samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet (s.13). 

 

 

Mål: Språk- och kommunikation​

Prioriterat mål: Förmåga att använda och förstå begrepp (se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld  s.13)

förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.

 

Mål: Matematik

Prioriterat mål:  Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, (mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta)

 

Mål: Naturvetenskap och teknik

 

Prioriterat mål: Förmåga att utforska, ställa frågor och samtala om naturvetenskap och teknik

 

 

 

 

Målkriterier – tecken på eller bevis på att utveckling pågår/målet är uppnått, det som förväntas synas i utbildningen. Det som förklarar innebörden i målet.
Målkriterier:

när vi ser att barnen kan använda sig av uttryck som "stopp min kropp" och "stopp". 

När vi ser att barnen respekterar, visar empati och lyssnar på varandra

•När barnen använder sig av fler begrepp och har fått en ökad förståelse för betydelsen av begreppen.

•Att barnen utrycker en önskan om att använda sig av olika uttrycksformer och att vi pedagoger märker att de använder sig av andra uttrycksformer än språket. 

•Vi har nått målet när vi ser att barnen använder sig av fler matematiska ord och att intresset har ökat hos barnen. Att vi hör att barnen samtalar om detta.

•Vi har nått målet när vi ser att barnen visar ett ökat intresse för vårt temaarbete vatten och LHU. Att barnen spontant samtalar med varandra och med oss vuxna om detta och att de leder vidare till en ökad nyfikenhet om att vilja veta mer.

 

 

Dokumentation – metoder för datainsamling, t.ex. lärloggar, observationer, självskattning, intervjuer. 
Metoder:

 

Nuläge – barns kunnande, erfarenheter och intressen just nu utifrån kriterierna. ​Hur undervisningen ser ut just nu utifrån kriterierna.  Det första nuläget används för att senare jämföra och beskriva resultatet. ​
Första nuläget: 31/8-23

Då halva barngruppen och även delar av personalgruppen är ny så håller vi just nu på att observera barnen och jobbar för att få ihop en gemensam grupp. Utifrån våra observationer gör vi sedan en nulägesbeskrivning.

 

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – kunskap från vetenskapliga studier, tillsammans med de professionellas erfarenheter och kunskap.
Kortfattad sammanfattning av vald relevant forskning som kopplas ihop med er undervisning:

 

Arbetsprocesser – undervisningens innehåll och organisation, pedagogers förhållningsätt och undervisningsstrategier.
Beskriv hur undervisningen ska genomföras:

Organisation, pedagogers förhållningssätt samt undervisningsstrategier: 

 

Barnen delas in i mindre grupper utifrån den enskildes samt gruppens behov.   

Barnen delas in i mindre grupper för att skapa lugn och ro.  

I vissa gruppkonstellationer är vi fler än 1 pedagog när vi undervisar.  

 

Vi har klara arbetsprocesser så vi vet vad vi ska göra.   

Vi är förberedda innan vi startar den planerade undervisningen.  

Vi är närvarande pedagoger och fångar barnens intressen i den fria och spontana leken.  

Vi försöker se till att barnen inte behöver vänta för länge mellan aktiviteterna/blir sysslolösa. 

Vi skapar olika rum med vårt material.  

 

På vår avdelning finns tillgängligt och genomtänkt material som barnen själva kan ta fram.  

Miljön anpassas utifrån våra observationer kring barnens intressen. Vi byter ut material som inte väcker barnens nyfikenhet och lust att lära. Eller lägger till material för ytterligare dimensioner.

 

Innehåll:

Normer och värden

Kompisböckerna; används i undervisning med de äldsta barnen på avdelningen. 

Normöverskridande barnböcker samt "polyglutt; finns tillgängliga för barnen.

Knippor med familjekonstellationer; finns uppsatta på avdelningen och används av barnen. Samtal förs med barnen när de visar intresse för knipporna. 

Normöverskridande Plastfigurer/ människor finns tillgängliga för barnen.

Stopp min kropp och Säg stopp: Barnen kommer erbjudas litteratur som berör både kroppslig- och eller personlig integritet till exempel “Stopp min kropp” eller “Säg stopp”.   All personal ska använda uttrycket STOPP då något känns, syns eller upplevs negativt. Vi uppmanar barnen till att använda stopptecknet på samma sätt. Personalen ska finnas nära barnen, främst under fri lek för att stötta, uppmuntra och hjälpa till att tolka när ett barn oavsett anledning säger nej, sluta eller stopp.    

Tumme upp/ tumme ner: vi förstärker det som är positivt med "tumme upp" och "tumme ner" som ett alternativ till stopptecknet beroende på situation och person.

Bemötande: Personalen uppmärksammar barnen på deras sätt att möta andras känslor och ger dem strategier/samtalar med dem om hur de kan göra när någon till exempel ramlar och gråter. Ord och sätt som sårar bemöts via personalen med ett STOPP (så här gör vi inte, vi gör så här istället). 

 

Språk- och kommunikation

Sångsamling: jobba med "vi-känsla", rim- och ramsor

Böcker om vatten: sagor och faktaböcker 

Valpärm; bokstäver, alfabet m.m 

Begrepp; vi fokuserar på prepositioner under hösten.

Samtal: vi tänker hela tiden på att sätta ord på begrepp och använda oss av ett expansivt språk. Vi ställer öppna frågor och följdfrågor samt ger barnen tanketid och talutrymme.
Bildstöd  och TAKK:  vi omger barnen med ord, stödtecken och bildstöd i många sammanhang.

Smartboard; vi använder oss av polyglutt samt faktafilmer som utgångspunkt för bland annat samtal om olika saker såsom normer och värden samt tema vatten.  

Språk/ - sagolådor: vi ser över vårt språmaterial och väljer ut det som passar för denna barngrupp.

Vi förstärker språket genom olika uttrycksformer såsom sång och musik, drama, bild o form. Dessa estetiska läroprocesser vävs in dels under planerad undervisning och under den fria aktiviteten.

 

Valpärm: siffror, addition med mera 

Almanackan: antal, ordningsföljd, tal 

Bygg och konstruktion  

Valet: Pussel och spel, skapa mönster efter olika ritningar 

Mäta volym: med hjälp av olika mått 

Blue Bot: programmering 

Smartboard: spel för att träna mängd, antal, ordning, mönster och geometri 

 

 

Arbete kring tema vatten, vattendroppe

Experiment

Arbete med skräp: memory, plankan, sopsortering, sopvärdar, skräp-plockar-dagen 

Filmer om vatten

Vi använder oss av olika uttrycksformer; sång, musik, drama, bild och form.

I både spontana samtal och undervisningstillfällen samtalar vi om vatten och andra naturvetenskapliga begrepp.

 

Uppföljningsdatum: 4/10-23

 

 

Utvärderingsdatum:  december

 

______________________________________________________________________________________________

 

Uppföljning 23/24

.Normer och värden:

Vi har använt oss av stopp /stopp min kropp, tumme upp/ tumme ner​. Vi har läst och använt oss av boken "stopp min kropp".

. Vi har använt oss av smileysar och pratat om olika känslor: de har fått visat varandra hur de ser ut när de är tex arg, ledsen och talat om hur det känns i kroppen.

- vi har haft dagliga samtal om hur en är en bra/ dålig kompis, ord som sårar. Vi samtalar alltid när situationer uppstår runt detta.

. vi har familjebilder i olika konstellationer uppsatta, 

 

Språk- och kommunikation:

- Vi har arbetat med skapande verksamhet både i temaarbetet och spontant. 

- Vi har haft sångsamlingar med inslag av instrument. Samlingarna består av teckensånger, temasånger, munmotoriska övningar och ramsor, rörelsesånger. Gitarr och piano finns tillgängligt för barnen att använda.

- Vi har använt oss av flera språklådor och sagolådor. 

- Vi har fokuserat lite mer på prepositioner.

 

 

Beskriv nytt nuläge – barns kunnande, erfarenheter och intressen just nu utifrån kriterierna. ​
Hur undervisningen ser ut just nu utifrån kriterierna.
Nytt nuläge:

 

Jämför; första nuläget och det nya nuläget – vilka skillnader och/eller likheter ser vi mellan vårt första nuläge och vårt nya nuläge? Beskriv vilka resultat undervisningen hittills gett, kopplat till målkriteriet. Använd reflektioner från planeringar och lärloggar.
Jämför:  

 

Fortsatt arbete – vad har varit framgångsrikt som vi ska fortsätta att göra? Vad behöver vi göra annorlunda för att nå det önskade resultatet? Hur går vi vidare?  
Fortsatt arbete:

 

______________________________________________________________________________________________

 

Utvärdering – 

 

Målkriterier – klistra i era målkriterier från USK.

När vi ser att barnen kan använda sig av uttryck som "stopp min kropp" och "stopp". 

När vi ser att barnen respekterar, visar empati och lyssnar på varandra

•När barnen använder sig av fler begrepp och har fått en ökad förståelse för betydelsen av begreppen.

•Att barnen utrycker en önskan om att använda sig av olika uttrycksformer och att vi pedagoger märker att de använder sig av andra uttrycksformer än språket. 

•Vi har nått målet när vi ser att barnen använder sig av fler matematiska ord och att intresset har ökat hos barnen. Att vi hör att barnen samtalar om detta.

•Vi har nått målet när vi ser att barnen visar ett ökat intresse för vårt temaarbete vatten och LHU. Att barnen spontant samtalar med varandra och med oss vuxna om detta och att de leder vidare till en ökad nyfikenhet om att vilja veta mer.

 

Resultat :

Normer och värden

. vi ser att barn använder sig av stopptecknet och tummen upp/ner. Men vi ser också att flera barn visar "fulfingret" till varandra och att det har varit svårt att få stopp på.

- många barn har bra koll på smileysarna  med olika känslouttryck. Flera barn har gjort egna känslobarometrar.

- vi ser att barnen inte visar så stort intresse för familjebilderna och plastmänniskorna utifrån diskrimineringsgrunderna.

 

Språk

Vi ser och hör att barnen ofta önskar och själv tar fram olika material för att skapa såsom målning, lera, blanda färger med pipetter mm. Vi hör att barnen samtalar med varandra och föreslår vad de ska göra, vilka färger som ska blandas för att få fram en speciell nyans på färgen etc.

Barnen frågar efter att få lyssna och se på sagor och sånger på I- paden. Däremot har de fortfarande svårt att lyssna på en bok/högläsning. Vi ser också att flanosagor fungerar. Favoritsagan av alla är "Bockarna Bruse" som de kan höra och leka om och om igen.

Flera av barnen frågor ofta efter sagolådan "Fia och djuren" och tittar i boken och följer sagan med figurerna, barnen kommunicerar också med varandra och intar olika roller med djuren. 

Flera barn frågar efter att spela gitarr, piano och rytminstrument och provar sig fram med olika tekniker på instrumenten. 

Trots att vi har fokuserat kontinuerligt på begrepp, tex prepositioner, så hör vi att många barn ändå säger fel begrepp. 

I temat vatten har vi hört att barnen har lärt sig många nya begrepp och synonymer såsom smälta, tina mm.

 

 

Målanalys - tolka och förklara: Varför ser resultatet ut som det gör? Reflektera över hur vi gett förutsättningar för lärande. Hur kan resultatet förklaras utifrån vår utvalda forskning och beprövade erfarenheter?
Målanalys:

Vi har haft en spretig grupp med många barn med olika särskilda behov. Vi har haft specialpedagog -/talpedagog och psykolog inkopplad på både individ och gruppnivå. Därtill har varit många vikarier av olika anledningar.

Normer och värden:

Vi ser att när vi jobbar kontinuerligt med stopptecknen mm så ger det resultat för de flesta av barnen. 

Språk:

Skapande material har varit lättillgängligt och möjligt att använda under hela dagen. Rummet är ljust och inbjudande vilket vi tror också lockar barnen att vistas där. Oftast finns pedagog där att bjuda in till olika skapande aktiviteter.  Då gitarr, piano och vissa rytminstrument är synliga för barnen inbjuder det till användning. Också att pedagog använder sig av instrumenten och bjuder in till sång och musik.

Vi ser att vi behöver jobba en längre tid med tex en saga på flera olika sätt som vi tidigare jobbade med sagolådorna.

Barnen har svårt att ta till sig det svenska språket, vi behöver jobba med konkreta material. För många av barnen på avdelningen behöver vi använda oss av böcker på en låg nivå för att nå dem språkligt. 

Vi märker också att barnen behöver träna på begreppen i olika situationer, tex de kan förstå ordet bakom när de står på led men inte i andra sammanhang.

I temat vatten har vi haft en tydlig planering över vilka begrepp barnen ska lära sig vilket gjort att vi jobbat mer målmedvetet. 

 

Matematik:

Vi hör att barnen pratar om plus/addition och vill gärna räkna huvudräkning och på fingrarna. De benämner hel och halv och benämner former. Vi hör att barnen pratar om datum, imorgon, i förrgår, ordningstal osv då vi har jobbat med almanackan. Vi ser och hör hur barnen samtalar med varandra när de bygger pärlplattor efter mönster; färger, antal, uppe, nere mm.

 

 

Naturvetenskap:

Utifrån vårat temaarbete hör vi barnen säga många ord och begrepp som hör till vatten tex vattenånga, snöblandat regn, hagel, smälta och tösnö. Vi ser att många utav barnen själva plockar fram material för att undersöka vatten. Barnen blandar också olika färger och har upptäckt hur de ska blanda för att få en ny färg/nyans. När barnen har träffat på vatten och is utomhus har de associerat till vårt tema.

Vi valde temat vattendroppen utifrån att det skulle vara mer överskådligt än begreppet vatten. Många barn funderar och ställer hypoteser om tex till mängden vattendroppar i regnmoln, vattenpölar och dricksglas.

 

LHU; Varje barn har fått plantera frön i egna burkar och fått skött om sina planteringar. till odlingen har barnen odlingsschema/bilder att följa hur man gör. Vi har sett hur barnen samtalar med varandra om vattning, hur mycket plantorna växer, varför (mörkt/ljust) och därefter sett intresse för odling utomhus i våra pallkragar.

 

 

 

Åtgärder för utveckling läsåret 23/24 – Vilka framgångsfaktorer och lärdomar tar vi med oss?
Utifrån vår målanalys behöver vi utveckla följande:

Normer och värden: Vi behöver lyfta arbetet med normer och värden; likheter och olikheter, respekt för varandra mm Vi tänker att vi behöver jobba med normer och värden som tema. Vi behöver uppdatera material, böcker och lekar.

Språk: Vi behöver dela in barnen i ännu mindre språkgrupper för att "nöta in" ord och begrepp och öva på högläsning.

Planera in vilka ord vi ska fokusera på oavsett grupp.

 

Matematik: 

 

Naturvetenskap: Att göra temat så litet som möjligt, som endast en vattendroppe, för att senare kunna vidga har varit ett lyckat drag. Det har varit konkret och lätt för barnen att ta till sig och lätt att jobba med olika sinnen.

Att sköta sina egna saker/plantor gör att intresset är större och gör det därmed lättare för barnen att ta till sig vissa begrepp. Odlingsschemat /bilder har gjort det tydligt för barnen och vi har sett att flera barn har haft stor hjälp av dessa.

 

Övrigt:

Att använda bildstöd och bildscheman av olika slag och konkret material är ett vinnande koncept! 

 

Grupperna kommer att bli helt förändrade med delvis ny personal till hösten -24.