Sopsamlarmonster - Källsortering - Hållbarutveckling

På ett lustfyllt sätt ska vi tillsammans med barnen ge oss in i sopsamlarmonsterns värld, häng på!

Avd: Gul                                                        Datum: Oktober - Mars

Ämne: Sopsamlarmonster – Källsortering - Hållbar utveckling

 

Barngruppens förutsättningar:
Det är 18 barn sammanlagt i barngruppen. De kommer delas upp i olika grupper under lärtillfällena. Alla pedagoger kommer att vara delaktiga i projektet.
För att få en uppfattning om barnens förkunskaper gällande källsortering kommer vi jobba utifrån följande nyfikenhetsfrågor:

·   Varför skräpar människor ner tror ni? Vem är det som skräpar ner?

·   Ligger det sopor runt förskolan eller skolan eller där ni bor? Vad tycker ni om det?

·   Vad gör ni om någon skräpar ner?

·   Vad händer med det som vi slänger?

·   Det finns flera olika typer av kategorier i våra soptunnor/återvinningsstationer. Vet ni vilka det är?

·   Varför ska vi sortera våra sopor? Vilka olika sorters sopor finns det?

·   Vad tror ni att en kan göra med sakerna istället för att slänga dem? Det som först ser ut som sopor kanske kan återvinnas och bli nya saker?

Syfte:
Syftet med projektet är att ge barnen förutsättningar att utveckla ett medvetet förhållningssätt till källsortering och återanvändning och varför det är viktigt. Genom att använda oss av sopsamlarmonsterna som ett pedagogiskt lustfyllt material kan vi bidra till att kunskapen blir meningsfull för barnen.

Lpfö mål:
Förskolan har ett uppdrag att ge barnen ett miljöperspektiv och ge dem verktyg för att förstå hur deras egen livsstil har betydelse.

”En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig." (Lpfö 18, s. 9).

”Förskolan ska också ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra” (Lpfö 18, s.14).

Verksamhetsmål: Konkret mätbart mål

 Målen med projektet är:

·       Att på ett lustfyllt sätt erövra kunskap om vad olika saker är gjorda av för material,

·       Att få möjlighet att erövra kunskap om källsortering genom olika estetiska lärprocesser såsom skapande, musik och rörelse,

Genomförande:
Vi kommer att arbeta utifrån en lärarhandledning framtagen av Hässleholm Miljö AB. Det finns totalt 16 st sopsamlarmonster. Vi har valt att fokusera på 6 av de monstren till att börja med. De monster vi har valt fokuserar på det vanligaste skräpet som vi anser att barnen stöter på i sin vardag. Om vi ser att barnen tycker att det är väldigt roligt att lära sig om de olika monstren kan vi fortsätta att introducera fler monster efterhand. Vi kommer jobba med ett monster i taget, även om de ibland vävs in andra monster i olika aktiviteter.

 

Plastis - En kreativ skapare
Till Plastis ska alla förpackningar som är gjorda av plast kastas, både mjukplast och hårdplast. Vi brukar definiera en förpackning som något som innehöll något när vi köpte det. En ketchupflaska innehöll ketchup, ett godisplast innehöll godis, en balsamflaska innehöll balsam. Det finns andra produkter som är tillverkade av plast, men om det inte har varit en förpackning ska det inte slängas i plastförpackningar. En tandborste och en diskborste är båda gjorda av plast, men det har inte varit någon förpackning, därför ska de sorteras som brännbart.

 

Pappis - Matematikern
Till Pappis ska alla förpackningar (något som innehöll något när vi köpte det) som är gjorda av papper kastas. Ett flingpaket innehöll flingor, en toalettrulle innehöll toalettpapper, en mjölkförpackning innehöll mjölk. Det är viktigt att skilja olika pappersprodukter åt, exempelvis ska tidningar, ritpapper och reklamblad sorteras som tidningar. Detta för att pappersförpackningar och tidningar återvinns vid skilda pappersbruk som är specialiserade på olika papperskvalitéer.

Kompostina - Natur och kretslopps kunnig
Matavfallet ska kastas till Kompostina som skickar det vidare till en biogasanläggning. Där blir den gamla maten biogas som stadsbussarna i Hässleholm använder som drivmedel. Nästa gång ni åker buss kanske det är ert gamla bananskal som gör att bussen kan köra. I Sverige slänger vi väldigt mycket mat som vi egentligen hade kunnat äta. Den stora miljöpåverkan som maten ger upphov till från jord till bord sker helt i onödan när vi kastar fullt ätbar mat.

 

Metallika - Integritet och värdegrunder
Metallika samlar på många olika metaller, de två vanligaste är aluminium och stål. I återvinningsprocessen separeras först stålet från produkten, övrigt material går vidare i processen och i nästa steg plockas aluminiumet ut, slutligen separeras det material som kvar. Aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst utan att bli förstörd. Metallprodukter återvinns till många olika nya produkter, detta beror på vilken typ av metall som produkten består av.

 

Flamman – Rörelse Expert
När vi har sorterat ut allt som går att återvinna kvarstår trots allt en del sopor. En väldigt liten del av dessa deponeras och resten kastar vi till Flamman som utvinner energi ur soporna. I brännbart ska sopor som inte går att återvinna kastas, tyvärr hamnar mycket fel. Tittar vi i de brännbara högarna på återvinningscentralerna finns mycket förpackningar, tidningar och andra sopor som faktiskt hade kunnat återvinnas. Att återvinna är bättre än energiutvinna, i Hässleholms kommun eldas det brännbara avfallet i vårt fjärrvärmeverk som gör hus varma och ger varmvatten till duschen.

Prassel – Språkkunnig
Till Prassel är det inte bara tidningar som ska slängas. Även ritpapper, kataloger, reklam och kvitton ska slängas här. Just ritpapper brukar hamna fel, framförallt så fort det är klippt i. Inte sällan slängs detta i brännbart vilket är synd då just papper är superbra att återvinna. Pappersfibern kan återvinnas ungefär sju gånger innan den är utsliten.

 Aktiviteter:

•       Färglägga monsterbilder
•       Pärla monster på pärlplatta efter beskrivning
•       Sopsortera på avdelningen med hjälp av varje monsters egen låda
•       Skräpplockarpromenader
•       Följa med till soprummet och källsortera
•       Använda återbruksmaterial för att skapa tredimensionella monster/återvinningspyssel
•       Skräp/monster memoryspel
•       Lära oss monstersånger från monstrens egna sånghäfte
•     Flammangympa/ Rocka loss till sopsamlarmonster-låten
•     Monstersamlingar med fokus på reflektion och återberättande.
•       Titta på och samtala kring korta videos som visar på var skräpet tar vägen efter att vi har sorterat och slängt det.
  
  
• Återvinningsutmaning: Barnen utmanas att samla in skräp individuellt eller i grupp under en viss tid. Den som samlar in mest skräp och sorterar allting rätt, de vinner utmaningen.