Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bedömningsmatris i matematik

Skapad 2012-12-11 16:33 i Toråsskolan F-3 Kungsbacka Förskola & Grundskola
Matrisen stämmer av mot kunskapskraven i matematik för åk 3. Kunskapskraven är något förenklade och konkretiserade. Aspekterna i matrisen är kopplad till de övergripande förmågorna i kursplanen samt till kunskapskraven och det centrala innehållet.
Grundskola 3 Matematik

Undervisningen i ämnet matematik ska enligt kursplanen syfta till att:
du utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen.
du utvecklar intresse för matematik och tilltro till din förmåga att använda matematik i olika sammanhang.
du får uppleva och upptäcka matematik som mönster, former och samband.
du får formulera och lösa problem på olika sätt och förklara hur du tänker.
du blir säker på matematiska begrepp och arbetssätt, t.ex. att räkna och mäta
du förstår och kan använda mattespråket, d.v.s. siffror och tecken.
du får ta del av matematikens historia.

Så här visar du vad du lärt dig:
När du deltar i klassens genomgångar och gemensamma arbete. Kommer med förklaringar, förslag på lösningar och ställer frågor.
När du löser olika slags uppgifter i grupp och på egen hand och visar dina lösningar med bilder eller konkret material, med ord och på mattespråket, till exempel när vi gör "Tanketavlor".
Huvudräkning testar vi med diamantdiagnoser (skolverkets) och med KUR-korten. Du får även under året göra några diagnoser och prov från vårt läromedel Eldorado. Under vårterminen kommer du också få göra nationella prov i matematik.

Så här har vi arbetat:
Lärarledda gemensamma problemuppgifter och övningar. Genomgångar av begrepp och metoder. Anteckna gemensamt i "Minnesboken". Lösa problem och matteuppgifter i mindre grupper och resonera om lösningar. Lösa olika uppgifter och färdighetsträna på egen hand. Vi använder bland annat läromedlet Eldorado. Klassen tränar huvudräkning med hjälp av KUR-kort.

Läs matrisen så här:
Bedömningsmatrisen visar hur långt du kommit mot kunskapskraven i kursplanen för slutet av årskurs 3 (=nivå 3).
Rubrikerna i matrisen är kopplade till de övergripande förmågorna i kursplanen som är gemensamma för hela grundskolan. De är också kopplade till det centrala innehållet och kunskapskraven i kursplanen för åk 3. Peka på kopplingen för att läsa.
Färglagda rutor i matrisen är kunskaper som du visat hittills under årskurs 3. Obs. att det bara är områden vi jobbat med under höstterminen som bedöms då, liksom att vi arbetar återkommande med färdigheter som problemlösning, taluppfattning och de fyra räknesätten under hela läsåret. Formuleringen "med stöd" innebär att läraren (eller en kamrat) hjälper dig kontinuerligt med hur du kan tänka eller göra. Det kan också innebära att du tar hjälp av material eller andra hjälpmedel för att utföra beräkningar.

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Problemlösning
  • Ma
  • Ma  1-3
  • Ma  1-3
  • Ma   3
  • Ma   3
Du löser enkla eller mycket enkla problem med stöd. Du kan även med stöd delvis beskriva hur du/ni löst problemet.
Du löser delvis eller med lite stöd enkla problem. Du beskriver delvis hur du löst problemet.
Du löser enkla problem och beskriver hur du löst problemet. Du kan även säga/skriva om lösningen är rimlig.
Redovisa lösningar
Till exempel "Fingerfemman" och samtal om lösningsmetoder.
  • Ma
  • Ma   3
  • Ma   3
Du kan delvis och/eller med stöd beskriva och samtala om tillvägagångssätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer. Du kan delvis och/eller med stöd samtala om val av metoder och räknesätt, samt om resultats rimlighet, genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
Du kan delvis och/eller med visst stöd beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer. Du kan delvis och/ eller med visst stöd samtala om val av metoder och räknesätt, samt om resultats rimlighet, genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
Du beskriver och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer. Du samtalar om val av metoder och räknesätt, samt om resultats rimlighet, genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
Förståelse av räknesätten
Använda addition, subtraktion, multiplikation och division i vanliga sammanhang.
  • Ma
  • Ma
  • Ma  1-3
  • Ma   3
Med stöd kan du använda något eller några av räknesätten på ett i huvudsak fungerande sätt. t.ex när du löser vanliga textuppgifter och räkneuppgifter.
Du använder delvis eller med lite stöd räknesätten på ett i huvudsak fungerande sätt. t.ex när du löser vanliga textuppgifter och räkneuppgifter.
Du använder alla fyra räknesätten på ett i huvudsak fungerande sätt. t.ex när du löser vanliga textuppgifter och räkneuppgifter.
Förståelse av räknesätten
Beskriva begreppen addition, subtraktion, multiplikation och division och hur de hänger ihop.
  • Ma
  • Ma
  • Ma  1-3
  • Ma   3
  • Ma   3
Du visar med visst stöd addition och subtraktion med hjälp av symboler, konkret material eller bilder och enkla räknehändelser. Med stöd kan du även i enkel form visa hur de hänger ihop med varandra, till exempel som talfamiljer.
Du visar några av räknesätten addition, subtraktion, multiplikation och division med enkla räknehändelser, symboler och konkret material eller bilder. Med stöd kan du även ge exempel på hur några av begreppen hänger ihop med varandra, till exempel som talfamiljer.
Du visar addition, subtraktion, multiplikation och division med hjälp av räknehändelser, symboler och konkret material eller bilder. Du kan även ge exempel på hur några av begreppen hänger ihop med varandra, till exempel som talfamiljer.
Naturliga tal
  • Ma
  • Ma
  • Ma  1-3
  • Ma  1-3
  • Ma   3
  • Ma   3
Du delar upp vissa enkla heltal i talsorter (ental, tiotal, hundratal). Du kan delvis och med stöd storleksordna tal och ange talens grannar i talraden. Du kan visa tal med symboler och med bilder eller konkret material.
Du delar upp vissa heltal i talsorter (ental, tiotal, hundratal, tusental) och visar med stöd hur talsorterna i några olika tal kan växlas till varandra. Du kan delvis storleksordna tal och ange talens grannar i talraden. Du kan visa tal med symboler och med bilder eller konkret material.
Du delar upp heltal i talsorter (ental, tiotal, hundratal, tusental) och visar hur talsorterna i några olika tal kan växlas till varandra. Du storleksordnar tal och anger talens grannar i talraden. Du visar dessutom heltalen med symboler och med bilder eller konkret material.
Tal i bråkform
  • Ma
  • Ma  1-3
  • Ma   3
Du delar upp några helheter i olika antal delar och namnger med stöd delarna som mycket enkla bråk. Med stöd kan du jämföra olika bråkdelar.
Du delar upp några helheter i olika antal delar och namnger delarna som mycket enkla bråk. Med lite stöd kan du jämföra olika bråkdelar.
Du delar upp helheter i olika antal delar: jämför och namnger delarna som enkla bråk.
Geometri
  • Ma
  • Ma
  • Ma  1-3
  • Ma  1-3
  • Ma  1-3
  • Ma   3
  • Ma   3
Du använder med stöd några grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Med stöd avbildar och konstruerar du några enkla geometriska objekt utifrån instruktioner, t.ex. ritar dem och bygger dem på geobräde.
Du använder några grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Du avbildar och konstruerar några enkla geometriska objekt utifrån instruktioner, t.ex. ritar dem och bygger dem på geobräde.
Du använder grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Du avbildar och konstruerar enkla geometriska objekt utifrån instruktioner, t.ex. ritar dem och bygger dem på geobräde.
Enkla proportionella samband
  • Ma
  • Ma  1-3
  • Ma   3
Med stöd kan du i något sammanhang använda och ge exempel på enkla proportionella samband, som till exempel hälften och dubbelt.
Du ger exempel på enkla proportionella samband, som till exempel hälften och dubbelt och kan med visst stöd använda hälften och dubbelt.
Du använder och ger exempel på enkla proportionella samband, som till exempel hälften och dubbelt.
Räkning
  • Ma
  • Ma
  • Ma  1-3
  • Ma  1-3
  • Ma   3
  • Ma   3
  • Ma   3
Du kan delvis och med stöd använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal. Du har påbörjat din utveckling mot att kunna använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra, alternativt 2-3 av räknesätten när talen och svaren ligger inom talområdet 0–20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Med stöd använder du skriftliga räknemetoder (t.ex. uppställning) i talområde 0–200.
Du kan delvis eller med visst stöd använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal. Med lite stöd använder du huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra, alternativt 2-3, räknesätten när talen och svaren ligger inom talsområde 0–20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan du delvis eller med lite stöd använda skriftliga räknemetoder (t.ex. uppställning) i talområde 0–200.
Du väljer och kan använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal. Du visar säkerhet i att använda huvudräkning med de fyra räknesätten, när talen och svaren ligger i talområde 0–20, samt även i att räkna enkla tal i ett större talområde. Vid addition och subtraktion kan du använda skriftliga räknemetoder (t.ex. uppställning) i talområde 0–200.
Enkla matematiska likheter
  • Ma
  • Ma
  • Ma  1-3
  • Ma   3
Du hanterar med stöd av pedagog och konkret material enkla matematiska likheter och använder då oftast likhetstecknet så att det är lika många på båda sidor.
Du hanterar med lite stöd enkla matematiska likheter och använder då oftast likhetstecknet så att det är lika många på båda sidor.
Du hanterar enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet så att det är lika många på båda sidor.
Längd, massa, volym och tid
  • Ma
  • Ma  1-3
  • Ma   3
Du gör mycket enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av någon eller några av storheterna längd, massa, volym och tid. Med stöd använder du några vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
Du gör mycket enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider, samt använder några vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
Du gör enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider, samt använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
Tabeller och diagram
  • Ma
  • Ma
  • Ma  1-3
  • Ma   3
Du kan delvis eller med stöd avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat, vid olika slag av enkla undersökningar.
Du kan med lite stöd avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat, vid olika slag av enkla undersökningar.
Du avläser och skapar enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat, vid olika slag av enkla undersökningar.
Mönster
  • Ma
  • Ma  1-3
  • Ma   3
Du kan med stöd uppfatta och fortsätta enkla geometriska mönster eller talmönster.
Du kan delvis eller med visst stöd uppfatta och fortsätta geometriska mönster och talmönster.
Du uppfattar och kan fortsätta geometriska mönster och talmönster.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: