Matematik år 4, vårterminen

Skapad 2016-04-25 12:39 i Eriksskolan Uppsala

Samlad mål- och bedömningsmatris för alla arbetsområden i matematik vt år 4. I matrisen är det centrala innehållet fördelat under de 5 matematisk förmågorna. Matrisen bygger på Libers Mattespanarna.

Grundskola 4 Matematik

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
FÖRMÅGA att formulera och lösa PROBLEM Formulerar och löser problem med hjälp av matematik samt värderar valda strategier och metoder.
Problemlösning Jag använder strategier i problemlösning, beskriver mitt tillvägagångssätt och bedömer resultatets rimlighet.	Jag löser enklare problem där beräkningen sker i ett steg och kan till viss del bedöma rimligheten. Ex. 5hg godis kostar 40 kr. Hur mycket kostar då 15hg godis?	Jag löser problem som kräver beräkningar i flera steg. Jag kan variera lösningsstrategi och bedöma rimligheten i lösningen. Ex. 5 hg godis kostar 40 kr. Hur mycket kostar då 2,5 kg godis?	Jag löser uppgiften, värderar olika lösningsstrategier och kan motivera rimligheten i lösningen.
FÖRMÅGA att använda och analysera BEGREPP Använder och analyserar matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Taluppfattning och tals användning Jag läser av bilder av ett bråk .	Jag tecknar ett bråk utifrån en bild, även när täljaren är större än 1. Ex. 2/3 eller 1/4.	Jag tecknar ett bråk där bilden är indelad i olika bråk på ett enkelt sätt. Ex. 1/4 och 1/2.	Jag tecknar ett bråk där bilden är indelad i olika bråk i mer avancerade figurer. Ex. Försök se hur stor del av figuren som är färglagd, även om inte alla delar är markerade.
Taluppfattning och tals användning Jag ritar ett bråk.	Jag ritar bråk i en figur med givna mått och förutsättningar. Ex. Färglägg 1/4 av kvadraten.	Jag ritar enklare bråk i en figur där förutsättningarna inte är givna. Ex. Rita en figur och färglägg 7/10.	Jag fortsätter ett mönster för att bestämma bråkens storlek. Ex. Rita klart mönstret i figuren och ange hur stora delar respektive färg utgör av figuren.
Taluppfattning och tals användning Jag förstår att ett bråk utgår ifrån en helhet och att bilden av ett bråk måste bestå av lika stora eller jämförbara delar.	Jag vet hur många delar det går på en hel med enklare bråk och kan avgöra om delarna är lika stora. Ex. 1 hel = 6 sjättedelar.	Jag avgör om en figur är indelad i jämförbara bråk. Ex. 1/4 och 1/2 går att jämföra exakt. 1/4 och 1/3 går inte att jämföra exakt.	Jag avgör vad som blir mer eller mindre än en hel för att lösa uppgiften. Ex. Kan man först gå 1/2 av vägen och sedan 6/8 av vägen?
Taluppfattning och tals användning Jag kan jämföra bråk.	Jag kan bestämma storleken på ett bråk med en given figur. Rita 2/4 av figuren.	Jag ritar egna figurer och jämför olika enklare bråk.	Jag ritar egna figurer och jämför olika bråk.
Taluppfattning och tals användning Jag kan de matematiska begreppen i multiplikation och division.	Jag löser en uppgift utifrån de matematiska begreppen i multiplikation och division.	Jag löser en uppgift med uppskattning utifrån de matematiska begreppen i multiplikation och division.
Taluppfattning och tals användning Jag vet hur multiplikation och division hör ihop.	Jag löser en divisionsuppgift med multiplikation.	Jag använder sambandet mellan räknesätten i svårare situationer.	Jag använder sambandet mellan räknesätten i nya situationer.
Geometri Jag förstår begreppet area.	Jag kan markera arean på en figur.	Jag förstår hur arean ändras när man t.ex. viker ett papper.
Geometri Jag skiljer på omkrets och area.	Jag kan visa vad som är arean och vad som är omkrets på en figur.	Jag förstår att samma omkrets på en figur kan ge olika areor beroende på utseende.
Samband och förändring Jag kan sambanden mellan tidsuttrycken sekund - år.	Jag vet vad de olika tidsuttrycken innebär. Ex. 2h = 120 min eller 2 dagar = 48h.	Jag gör svårare växlingar. Ex. 18 veckor = 126 dagar eller 1h = 360 sek.
Samband och förändring Jag tolkar en karta med världens tidszoner.	Jag svarar på olika frågor om hur mycket klockan är i olika delar av världen.	Jag använder tidsskillnader i vardagliga situationer. Ex. Kalle börjar skolan 8.20 och slutar 14.30. Hur länge är han i skolan? Svara i h och min.	Jag bedömer konsekvenser av resande över tidszonerna. Ex. Är du pigg eller trött när du landar i New York om du reser ifrån Stockholm kl.14.00 svenska tid?
Samband och förändring Jag kan sambanden mellan viktenheterna kg, hg och g och volymenheterna l, dl, cl, och ml.	Jag kan sambanden mellan enheterna. Ex. 1kg = 1000g och 1dl = 10 cl.	Jag använder sambanden mellan enheterna. Ex. En nyfödd hundvalp väger cirka 1500g och en nyfödd bebis väger cirka 3 kg. Hur mycket tyngre är bebisen än hundvalpen?	Jag bedömer vilken mängd som behövs. Ex. 6 personer ska dela på 1,5 l saft. Hur mycket saft får varje person?
Sannolikhet och statistik Jag läser av och gör ett diagram.	Jag svarar på frågor utifrån ett enkelt diagram.	Jag svarar på frågor utifrån ett mer avancerat diagram som t.ex. visar minst två funktioner i samma stapel.	Jag gör en tabell och ett diagram färdigt när det saknas information och där slutsatser behöver dras för att få fram alla uppgifter.
Sannolikhet och statistik Jag ritar en tabell eller ett stapeldiagram.	Jag ritar ett korrekt stapeldiagram utifrån en tabell.	Jag ritar en tabell och lägger in 3 fel i tabellen.	Jag ritar anpassade diagram.
FÖRMÅGA att välja och använda lämpliga METODER Väljer och använder lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Taluppfattning och tals användning Jag räknar med bråk utifrån en hel.	Jag räknar ut hur mycket som är kvar av en helhet med enklare bråk. Ex. Det är 1/4 kvar.	Jag räknar ut hur många delar som är kvar av en helhet. Ex. 1/6 av tårtan är uppäten. Hur mycket finns det kvar?	Jag räknar ut hur många delar som är kvar av en helhet med olika bråk. Ex. Det är 5/6 kvar av tårtan alternativt 10/12 kvar.
Taluppfattning och tals användning Jag räknar med bråk i beräkningar i flera steg.	Jag läser av vilket bråk som bildas vid en uppdelning i ett steg.	Jag delar en figur i flera enklare steg och kan teckna det nya bråket.	Jag delar en figur i flera steg och kan teckna det nya bråket.
Taluppfattning och tals användning Jag räknar med delen av ett antal.	Jag kan med hjälp av en bild eller en beräkning räkna ut enklare bråk av en helhet.	Jag räknar ut ett bråk av en helhet och ser ett mönster i beräkningen.	Jag räknar ut ett bråk av en helhet där täljaren är större än 1 och kan även räkna ut helheten utifrån ett bråk.
Taluppfattning och tals användning Jag kan generalisera multiplikation med faktorer som slutar med 0.	Jag multiplicerar med 10, 100 och 1000 eller enklare tal som slutar på 0.	Jag använder generaliseringar även vid beräkningar med omgruppering och uppställning.	Jag ser när en generalisering går att använda.
Taluppfattning och tals användning Jag löser en multiplikationsuppgift med omgruppering.	Jag löser en uppgift med högst tiotal i ena faktorn.	Jag har förståelse för principen med omgruppering och använder den i mer avancerade sammanhang.	Jag bedömer när omgruppering är lämplig att använda som lösningsmetod.
Taluppfattning och tals användning Jag löser en multiplikationsuppgift med uppställning utan minnessiffror.	Jag löser en uppgift med högst hundratal i ena faktorn.	Jag har förståelse för principen med uppställning och använder den i mer avancerade sammanhang.	Jag bedömer när uppställning är lämplig att använda som lösningsmetod.
Jag generaliserar division när nämnaren slutar med 0.	Jag dividerar enklare tal med 10, 100 och 1000.
Taluppfattning och tals användning Jag använder kort division.	Jag gör enklare beräkningar utan minnessiffror.		Jag bedömer om jag kan använda huvudräkning eller kort division.
Taluppfattning och tals användning Jag avrundar och gör överslagsberäkningar.	Jag avrundar till tiotal, hundratal och tusental och använder det i beräkningar.	Jag väljer vad som passar bäst för uppgiften att avrunda till.	Jag bedömer vad olika avrundningssätt betyder för resultatet.
Geometri Jag uppskattar och beräknar arean.	Jag uppskattar och beräknar arean på enklare figurer som en kvadrat och en rektangel.	Jag beräknar arean av enklare sammansatta figurer. Jag prövar mig fram och ger förslag på en figurs mått där arean är given.	Jag beräknar arean av mer avancerade sammansatta figurer. Jag ger också förslag på en figurs mått där arean och andra förutsättningar är givna.
Samband och förändring Jag gör beräkningar med tidsskillnader.	Jag gör enkla beräkningar även med timövergång.	Jag gör något svårare beräkningar.	Jag beräknar tidsskillnader under ett händelseförlopp.
Sannolikhet och statistik Jag gör beräkningar utifrån fakta i en tabell eller ett diagram.	Jag gör enkla beräkningar utifrån fakta i ett diagram.	Jag beräknar värden med hjälp av fakta givet i en tabell.	Jag jämför olika lösningar och drar egna slutsatser.
FÖRMÅGA att föra och följa RESONEMANG För och följer matematiska resonemang.
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Resonerar Jag för och följer matematiska resonemang genom att ställa frågor, samt framför och bemöter argument.	Jag kan föra och följa enkla resonemang och återge delar av innehållet.	Jag resonerar kring olika lösningar och prövar att framföra och bemöta argument.	Jag resonerar kring olika lösningar, samt framför och bemöter olika argument.
FÖRMÅGAN att använda MATEMATIKENS UTTRYCKSFORMER Använder matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Kommunicerar Jag samtalar om och redogör för beräkningar i tal och skrift med grundläggande begrepp och symboler.	Jag prövar att samtala om och redogöra för beräkningar i tal och skrift.	Jag samtalar om och redogör för beräkningar i tal och skrift, samt använder några grundläggande begrepp och symboler.	Jag samtalar, redogör och argumenterar för olika beräkningar i tal och skrift, samt använder mig av grundläggande begrepp och symboler.

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik år 4, vårterminen

FÖRMÅGA att formulera och lösa PROBLEM

FÖRMÅGA att använda och analysera BEGREPP

FÖRMÅGA att välja och använda lämpliga METODER

FÖRMÅGA att föra och följa RESONEMANG

FÖRMÅGAN att använda MATEMATIKENS UTTRYCKSFORMER

Om Unikum

Nyheter från Unikum

Unikums Hjälpsidor

Unikums Forum