FÖRMÅGA att formulera och lösa PROBLEMFormulerar och löser problem med hjälp av matematik samt värderar valda strategier och metoder.
|
|||
Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
---|---|---|---|
Problemlösning
Jag använder strategier i problemlösning, beskriver mitt tillvägagångssätt och bedömer resultatets rimlighet.
|
Jag löser enklare problem där beräkningen sker i ett steg och kan till viss del bedöma rimligheten.
Ex. 5hg godis kostar 40 kr. Hur mycket kostar då 15hg godis?
|
Jag löser problem som kräver beräkningar i flera steg. Jag kan variera lösningsstrategi och bedöma rimligheten i lösningen.
Ex. 5 hg godis kostar 40 kr. Hur mycket kostar då 2,5 kg godis?
|
Jag löser uppgiften, värderar olika lösningsstrategier och kan motivera rimligheten i lösningen.
|
FÖRMÅGA att använda och analysera BEGREPPAnvänder och analyserar matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
|
|||
Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
Taluppfattning och tals användning
Jag läser av bilder av ett bråk .
|
Jag tecknar ett bråk utifrån en bild, även när täljaren är större än 1.
Ex. 2/3 eller 1/4.
|
Jag tecknar ett bråk där bilden är indelad i olika bråk på ett enkelt sätt.
Ex. 1/4 och 1/2.
|
Jag tecknar ett bråk där bilden är indelad i olika bråk i mer avancerade figurer.
Ex. Försök se hur stor del av figuren som är färglagd, även om inte alla delar är markerade.
|
Taluppfattning och tals användning
Jag ritar ett bråk.
|
Jag ritar bråk i en figur med givna mått och förutsättningar.
Ex. Färglägg 1/4 av kvadraten.
|
Jag ritar enklare bråk i en figur där förutsättningarna inte är givna.
Ex. Rita en figur och färglägg 7/10.
|
Jag fortsätter ett mönster för att bestämma bråkens storlek.
Ex. Rita klart mönstret i figuren och ange hur stora delar respektive färg utgör av figuren.
|
Taluppfattning och tals användning
Jag förstår att ett bråk utgår ifrån en helhet och att bilden av ett bråk måste bestå av lika stora eller jämförbara delar.
|
Jag vet hur många delar det går på en hel med enklare bråk och kan avgöra om delarna är lika stora.
Ex. 1 hel = 6 sjättedelar.
|
Jag avgör om en figur är indelad i jämförbara bråk.
Ex. 1/4 och 1/2 går att jämföra exakt. 1/4 och 1/3 går inte att jämföra exakt.
|
Jag avgör vad som blir mer eller mindre än en hel för att lösa uppgiften.
Ex. Kan man först gå 1/2 av vägen och sedan 6/8 av vägen?
|
Taluppfattning och tals användning
Jag kan jämföra bråk.
|
Jag kan bestämma storleken på ett bråk med en given figur.
Rita 2/4 av figuren.
|
Jag ritar egna figurer och jämför olika enklare bråk.
|
Jag ritar egna figurer och jämför olika bråk.
|
Taluppfattning och tals användning
Jag kan de matematiska begreppen i multiplikation och division.
|
Jag löser en uppgift utifrån de matematiska begreppen i multiplikation och division.
|
Jag löser en uppgift med uppskattning utifrån de matematiska begreppen i multiplikation och division.
|
|
Taluppfattning och tals användning
Jag vet hur multiplikation och division hör ihop.
|
Jag löser en divisionsuppgift med multiplikation.
|
Jag använder sambandet mellan räknesätten i svårare situationer.
|
Jag använder sambandet mellan räknesätten i nya situationer.
|
Geometri
Jag förstår begreppet area.
|
Jag kan markera arean på en figur.
|
Jag förstår hur arean ändras när man t.ex. viker ett papper.
|
|
Geometri
Jag skiljer på omkrets och area.
|
Jag kan visa vad som är arean och vad som är omkrets på en figur.
|
Jag förstår att samma omkrets på en figur kan ge olika areor beroende på utseende.
|
|
Samband och förändring
Jag kan sambanden mellan tidsuttrycken sekund - år.
|
Jag vet vad de olika tidsuttrycken innebär.
Ex. 2h = 120 min eller 2 dagar = 48h.
|
Jag gör svårare växlingar.
Ex. 18 veckor = 126 dagar eller 1h = 360 sek.
|
|
Samband och förändring
Jag tolkar en karta med världens tidszoner.
|
Jag svarar på olika frågor om hur mycket klockan är i olika delar av världen.
|
Jag använder tidsskillnader i vardagliga situationer.
Ex. Kalle börjar skolan 8.20 och slutar 14.30. Hur länge är han i skolan? Svara i h och min.
|
Jag bedömer konsekvenser av resande över tidszonerna.
Ex. Är du pigg eller trött när du landar i New York om du reser ifrån Stockholm kl.14.00 svenska tid?
|
Samband och förändring
Jag kan sambanden mellan viktenheterna kg, hg och g och volymenheterna l, dl, cl, och ml.
|
Jag kan sambanden mellan enheterna.
Ex. 1kg = 1000g och 1dl = 10 cl.
|
Jag använder sambanden mellan enheterna.
Ex. En nyfödd hundvalp väger cirka 1500g och en nyfödd bebis väger cirka 3 kg. Hur mycket tyngre är bebisen än hundvalpen?
|
Jag bedömer vilken mängd som behövs.
Ex. 6 personer ska dela på 1,5 l saft. Hur mycket saft får varje person?
|
Sannolikhet och statistik
Jag läser av och gör ett diagram.
|
Jag svarar på frågor utifrån ett enkelt diagram.
|
Jag svarar på frågor utifrån ett mer avancerat diagram som t.ex. visar minst två funktioner i samma stapel.
|
Jag gör en tabell och ett diagram färdigt när det saknas information och där slutsatser behöver dras för att få fram alla uppgifter.
|
Sannolikhet och statistik
Jag ritar en tabell eller ett stapeldiagram.
|
Jag ritar ett korrekt stapeldiagram utifrån en tabell.
|
Jag ritar en tabell och lägger in 3 fel i tabellen.
|
Jag ritar anpassade diagram.
|
FÖRMÅGA att välja och använda lämpliga METODERVäljer och använder lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
|
|||
Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
Taluppfattning och tals användning
Jag räknar med bråk utifrån en hel.
|
Jag räknar ut hur mycket som är kvar av en helhet med enklare bråk.
Ex. Det är 1/4 kvar.
|
Jag räknar ut hur många delar som är kvar av en helhet.
Ex. 1/6 av tårtan är uppäten. Hur mycket finns det kvar?
|
Jag räknar ut hur många delar som är kvar av en helhet med olika bråk.
Ex. Det är 5/6 kvar av tårtan alternativt 10/12 kvar.
|
Taluppfattning och tals användning
Jag räknar med bråk i beräkningar i flera steg.
|
Jag läser av vilket bråk som bildas vid en uppdelning i ett steg.
|
Jag delar en figur i flera enklare steg och kan teckna det nya bråket.
|
Jag delar en figur i flera steg och kan teckna det nya bråket.
|
Taluppfattning och tals användning
Jag räknar med delen av ett antal.
|
Jag kan med hjälp av en bild eller en beräkning räkna ut enklare bråk av en helhet.
|
Jag räknar ut ett bråk av en helhet och ser ett mönster i beräkningen.
|
Jag räknar ut ett bråk av en helhet där täljaren är större än 1 och kan även räkna ut helheten utifrån ett bråk.
|
Taluppfattning och tals användning
Jag kan generalisera multiplikation med faktorer som slutar med 0.
|
Jag multiplicerar med 10, 100 och 1000 eller enklare tal som slutar på 0.
|
Jag använder generaliseringar även vid beräkningar med omgruppering och uppställning.
|
Jag ser när en generalisering går att använda.
|
Taluppfattning och tals användning
Jag löser en multiplikationsuppgift med omgruppering.
|
Jag löser en uppgift med högst tiotal i ena faktorn.
|
Jag har förståelse för principen med omgruppering och använder den i mer avancerade sammanhang.
|
Jag bedömer när omgruppering är lämplig att använda som lösningsmetod.
|
Taluppfattning och tals användning
Jag löser en multiplikationsuppgift med uppställning utan minnessiffror.
|
Jag löser en uppgift med högst hundratal i ena faktorn.
|
Jag har förståelse för principen med uppställning och använder den i mer avancerade sammanhang.
|
Jag bedömer när uppställning är lämplig att använda som lösningsmetod.
|
Jag generaliserar division när nämnaren slutar med 0.
|
Jag dividerar enklare tal med 10, 100 och 1000.
|
|
|
Taluppfattning och tals användning
Jag använder kort division.
|
Jag gör enklare beräkningar utan minnessiffror.
|
|
Jag bedömer om jag kan använda huvudräkning eller kort division.
|
Taluppfattning och tals användning
Jag avrundar och gör överslagsberäkningar.
|
Jag avrundar till tiotal, hundratal och tusental och använder det i beräkningar.
|
Jag väljer vad som passar bäst för uppgiften att avrunda till.
|
Jag bedömer vad olika avrundningssätt betyder för resultatet.
|
Geometri
Jag uppskattar och beräknar arean.
|
Jag uppskattar och beräknar arean på enklare figurer som en kvadrat och en rektangel.
|
Jag beräknar arean av enklare sammansatta figurer. Jag prövar mig fram och ger förslag på en figurs mått där arean är given.
|
Jag beräknar arean av mer avancerade sammansatta figurer. Jag ger också förslag på en figurs mått där arean och andra förutsättningar är givna.
|
Samband och förändring
Jag gör beräkningar med tidsskillnader.
|
Jag gör enkla beräkningar även med timövergång.
|
Jag gör något svårare beräkningar.
|
Jag beräknar tidsskillnader under ett händelseförlopp.
|
Sannolikhet och statistik
Jag gör beräkningar utifrån fakta i en tabell eller ett diagram.
|
Jag gör enkla beräkningar utifrån fakta i ett diagram.
|
Jag beräknar värden med hjälp av fakta givet i en tabell.
|
Jag jämför olika lösningar och drar egna slutsatser.
|
FÖRMÅGA att föra och följa RESONEMANGFör och följer matematiska resonemang.
|
|||
Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
Resonerar
Jag för och följer matematiska resonemang genom att ställa frågor, samt framför och bemöter argument.
|
Jag kan föra och följa enkla resonemang och återge delar av innehållet.
|
Jag resonerar kring olika lösningar och prövar att framföra och bemöta argument.
|
Jag resonerar kring olika lösningar, samt framför
och bemöter olika argument.
|
FÖRMÅGAN att använda MATEMATIKENS UTTRYCKSFORMERAnvänder matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
|
|||
Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
Kommunicerar
Jag samtalar om och redogör för beräkningar i tal och skrift med grundläggande begrepp och symboler.
|
Jag prövar att samtala om och redogöra för beräkningar i tal och skrift.
|
Jag samtalar om och redogör för beräkningar i tal och skrift, samt använder några grundläggande begrepp och symboler.
|
Jag samtalar, redogör och argumenterar för olika beräkningar i tal och skrift, samt använder mig av grundläggande begrepp och symboler.
|