Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

"Livets lotteri", i samarbete med SO.

Skapad 2016-04-26 14:15 i Kapareskolan A-D Kungsbacka Förskola & Grundskola
Matrisen baseras på "Språket på väg", Skolverkets bedömningsmaterial i svenska och svenska som andraspråk.
Grundskola 8 Svenska som andraspråk Svenska

Vi som är födda och bor i Sverige har dragit en vinstlott i livets lotteri. Vi har en hög levnadsstandard, gratis utbildning och har frihet att tänka, tycka och leva hur vi vill. Men tänk om det inte hade varit så? Tänk om vi hade dragit en annan lott i livets lotteri? Hur hade livet varit då och hur hade det påverkat dig som person?

Vi ska försöka sätta oss in i en annan persons lott. Du får en ny nationalitet och nya levnadsförhållanden att sätta dig in i.

Vi snurrar livets lotteri på tisdag v 12 och du får då reda på din nya nationalitet. Resterande lektioner undersöker du och letar fakta om ditt nya land och de levnadsförhållanden som råder där som du sammanställer med dina egna ord i en faktatext. Det är viktigt att du använder flera olika källor för att hitta information. Källorna ska redovisas i en källförteckning.

Du behöver också reflektera i en diskussionsdel över hur dessa förhållanden hade påverkat dig och ditt liv. Hur tänker du kring skillnaderna och över att livet faktiskt är ett slags lotteri?

Välj de områden som är aktuella för ditt nya land (minst 4):
Presentation av landet - geografiskt, folkmängd,

Styrelseskick - yttrandefrihet, mänskliga rättigheter

Arbetsmarknad

Religion - påverkan av livsstil (giftermål,preventivmedel, leva ett bra/fromt liv)

Barnens rättighet

Jämlikhet mellan könen, etnicitet eller sexuell läggning (officiella och inofficiella)

Framtida möjligheter för landet

Levnadsvillkor kopplat till konserveringsmedel, livsmedel, hushållsgifter

Hälsofrågor som barnadödlighet, föräldralösa barn, sjukdomar t ex HIV/AIDS men även fetma och andra vällevnadssjukdomar, undernäring, tillgång till sjukvård, hälsovård, rent vatten.

Oroshärdar, väpnade konflikter av olika slag, risken att värvas som barnsoldat, hur påverkas det dagliga livet t ex möjligheten att gå i skola eller äta sig mätt om man bor i ett land som är drabbat av något slags krig?

Förekomster av/risker att drabbas av natur- och miljökatastrofer i landet.

Sexuellt våld även omfattande kvinnlig omskärelse, barnprostitution/sexuell handel med barn.

Diskussionsdel

Resonera kring skillnader mellan din livssituation idag och den under projektet. Hur tänker du på skillnaderna? Hur ser du på livets lotteri? Hur kan vi påverka och förändra?

Din faktadel får max vara 3 sidor lång och din diskussionsdel ska vara 1-2 sidor. I slutet av arbete ska du redogöra för dina källor i en källförteckning och din lärare i svenska kommer att visa dig hur du gör detta. Tänk på att enbart använda trovärdiga källor och lyfta fram trovärdigheten i en källdiskussion.

Nedanstående kartläggning utgår från kunskapskraven i kursplanerna för ämnena svenska och svenska som andraspråk som beskriver att eleven kan: • skriva olika slags texter med språklig variation, textbindning samt anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer • söka, välja ut och sammanställa information från ett urval av källor och föra resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans • göra sammanställningar som innehåller (i sva anges kännetecknas av) beskrivningar och förklaringar samt har ett ämnesrelaterat (i sva anges fungerande kunskapsrelaterat) språk, struktur, citat och källhänvisningar • genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar kan eleven förstärka och levandegöra (i sva anges förtydliga) texternas budskap
Förnivå
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Mottagare
Hur texten fungerar för den som ska läsa den. Kommunikativa och kognitiva funktioner
Texten är uppbyggd så att läsaren i stort sett kan ta till sig och förstå innehållet.
Texten är begriplig för läsaren som också förstår textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera …)
Texten står på egna ben och kommunicerar ganska väl med läsaren i enlighet med textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera …)
Texten står på egna ben och kommunicerar mycket väl med läsaren i enlighet med textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera …)
Mottagare
Hur texten fungerar för den som ska läsa den. Kommunikativa och kognitiva funktioner
Eleven har oftast gjort lämpliga språk- och stilval utifrån textens syfte och tänkta läsare.
Eleven har gjort lämpliga språk och stilval utifrån textens syfte och tänkta läsare.
Eleven har gjort lämpliga och finessrika språk och stilval utifrån textens syfte och tänkta läsare.
Mottagare
Hur texten fungerar för den som ska läsa den. Kommunikativa och kognitiva funktioner
Interaktionen med läsaren främjas av de språkliga valen.
Interaktionen med läsaren främjas av de lyckade språkliga valen.
Mottagare
Hur texten fungerar för den som ska läsa den. Kommunikativa och kognitiva funktioner
Texten är logiskt uppbyggd.
Texten är relativt väl sammanhållen och har få omotiverade tankeluckor.
Texten är väl sammanhållen, väl avgränsad och har inga omotiverade tankeluckor.
Mottagare
Hur texten fungerar för den som ska läsa den. Kommunikativa och kognitiva funktioner
Texten är bunden till källan (när skribenten använder källor).
Texten visar på viss självständighet gentemot källan (när skribenten använder källor).
Förhåller sig självständigt gentemot källan (när skribenten använder källor)
Låter olika källor samspela (när skribenten använder källor).
Textens genre
Försöker att följa genrens mönster för struktur och språk.
Följer något mekaniskt genrens mönster för struktur och språk.
Följer genrens mönster för struktur och språk på ett levande sätt.
Följer genrens mönster för struktur och språk på ett levande sätt och har ibland egna kreativa lösningar. Innehåll, struktur och språk samspelar på ett bra sätt.
Helhetsstruktur och språk – globala och lokala nivåer
Textnivå
Textens disposition fungerar delvis.
Textens disposition är mer genomtänkt och fungerar genomgå- ende ganska väl
.Textens disposition är tydlig, väl genomtänkt och fungerar väl.
Textens disposition är avancerad och samtidigt tydlig och mycket väl genomtänkt.
Helhetsstruktur och språk – globala och lokala nivåer
Textnivå
Rubriker finns och har anknytning till innehållet.
Rubrikerna täcker textens innehåll.
Rubrikerna täcker textens innehåll och fungerar.
Rubrikerna är tydliga, täcker textens innehåll och fungerar utmärkt.
Helhetsstruktur och språk – globala och lokala nivåer
Styckenivå
Styckeindelning förekommer.
Styckeindelningen fungerar genom att varje stycke är en sammanhållen helhet.
Väl fungerande styckeindelning, ofta med tydliga kärnmeningar.
Väl fungerande styckindelning med tydliga kärnmeningar där det är lämpligt.
Helhetsstruktur och språk – globala och lokala nivåer
Styckenivå
Variation på styckenas längd inspirerar läsningen och markerar deras olika tyngd.
Helhetsstruktur och språk – globala och lokala nivåer
Styckenivå
Bindningar förekommer.
Bindningar förekommer och fungerar ganska väl.
Meningarna är bundna genom olika sorters bindningar, vilka fungerar väl.
Bindningar inom och mellan meningar är varierade, väl valda och fungerar utmärkt.
Helhetsstruktur och språk – globala och lokala nivåer
Meningsnivå
Meningarna har oftast en fungerande syntax och är: • enkelt konstruerade (inte så många bisatser) • ganska korta • inledda med subjektet. i fundamenten
Meningarna är mer varierade men fortfarande: • ofta enkelt konstruerade (inte så många bisatser) • ofta ganska korta • ofta inledda med subjektet.
Det finns i sättet att konstruera meningar en viss syntaktisk variation, dvs. en viss blandning av: • enkel och mer komplicerad syntax • långa och korta meningar • varierande satsdelar i fundamenten • ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga.
Meningarna har en syntaktisk variation som fungerar mycket väl utifrån syfte, tänkta läsare och sammanhang. Det finns: • enkel och mer komplicerad syntax • långa och korta meningar • varierande satsdelar • ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga.
Helhetsstruktur och språk – globala och lokala nivåer
Meningsnivå
Den syntaktiska variationen ger ett behagligt flyt i texten.
Helhetsstruktur och språk – globala och lokala nivåer
Meningsnivå
Satsradningar kan förekomma.
Satsradningar kan förekomma och då är satserna ofta skilda åt med kommatecken.
Satsradningar är sällsynta. Satserna är ofta kopplade med sammanhangssignaler och konjunktioner.
Om satsradningar förekommer är de stilistiskt medvetet genomförda.
Helhetsstruktur och språk – globala och lokala nivåer
Uttrycks- och ordnivå
Uttryck och ord fungerar ibland mindre bra.
Uttryck och ord fungerar ganska väl i sina sammanhang.
Uttryck och ord fungerar oftast väl i sina sammanhang.
Uttryck och ord är mycket väl valda och fungerar mycket väl i sina sammanhang.
Helhetsstruktur och språk – globala och lokala nivåer
Uttrycks- och ordnivå
Orden kan oftast karaktäriseras som vardagliga, allmänna, konkreta och något talspråkliga. .
Många ord kan karaktäriseras som vardagliga, vanliga, allmänna, konkreta och talspråkliga
Det finns en ansats till att använda ord som kan karaktäriseras som mindre vardagliga, specifika, abstrakta och skriftspråkliga.
Det kan finnas exempel på nyskapande vad gäller uttryck och ord, vilket berikar läsningen.
Helhetsstruktur och språk – globala och lokala nivåer
Uttrycks- och ordnivå
Ordvalet är inte alltid så varierat och kanske inte alltid passar för textens syfte och mottagare.
Texten visar viss variation i ordval.
Texten visar variation i ordval.
Texten visar variation och omsorg i ordval.
Normer och språkriktighet
Elever på denna nivå bryter sällan mot normer i stilistiskt syfte.
------------->
------------->
Elever på denna nivå kan ibland medvetet bryta mot normer i stilistiskt syfte.
Normer och språkriktighet
Styckemarkering
Markerar på eget sätt att nytt stycke börjar, till exempel genom s.k. hybridstycke.
Blandar olika markeringar för nytt stycke: hybridstycke, blankrad och indrag, utan att man som läsare förstår systemet.
Markerar nytt stycke med blankrad eller indrag.
Markerar nytt stycke med blankrad eller indrag. Kan om det är lämpligt markera nytt stycke med blankrad och indrag, för att skilja på större avsnitt och stycken. Som läsare förstår man systemet.
Normer och språkriktighet
Meningsbyggnad
Oftast väl fungerande vid enklare meningsbyggnad, dvs. vid huvudsatser utan bisatser. Undviker en mer komplicerad syntax eller lyckas inte konstruera mer komplexa meningar väl fungerande.
Prövar en mer komplex meningsbyggnad och lyckas då ibland väl med konstruktionen.
Oftast väl fungerande meningsbyggnad även i långa och mer komplexa konstruktioner.
Väl fungerande eller i stort sett väl fungerande meningsbyggnad i såväl enklare som mer komplexa konstruktioner.
Normer och språkriktighet
Konstruktion av uttryck
Använder enkla och vanliga konstruktioner som oftast är väl fungerande. Undviker att bygga ut fraser och att använda mer komplicerade uttryck eller lyckas inte konstruera mer komplexa fraser och uttryck korrekt.
Prövar mer komplicerade fraser och uttryck och lyckas då ibland väl med konstruktionen
Har vissa svårigheter t.ex. med val av prepositioner. Oftast väl fungerande konstruktion av fraser och uttryck även i långa, ovanliga, mer komplexa och skriftspråkliga konstruktioner.
Väl fungerande eller i stort sett korrekta konstruktioner av både enkla och mer komplicerade fraser och uttryck.
Normer och språkriktighet
Användning av ord
Använder de flesta ord på ett lämpligt sätt. Undviker ord som kan karaktäriseras som svåra eller ovanliga.
Prövar ibland ord som kan karaktä- riseras som svåra eller ovanliga och lyckas då ganska väl med användningen.
Använder både enklare och ord som kan karaktä- riseras som svåra eller ovanliga och då oftast på ett lämpligt sätt för sammanhanget.
Använder en variation av ord på ett kreativt och lämpligt sätt.
Normer och språkriktighet
Stavning
Stavar de flesta ord på ett för genren lämpligt sätt Gör vissa systematiska stavfel.
Prövar ibland ord som kan karaktä- riseras som svåra eller ovanliga och lyckas då ganska väl med stavningen.
Stavar oftast på ett för genren lämpligt sätt.
------------------>
Normer och språkriktighet
Användning av tecken
Använder oftast punkt och i förekommande fall frågetecken och utropstecken på ett lämpligt sätt. Punkt, frågetecken och utropstecken följs av versal.
Använder punkt, frågetecken, utropstecken korrekt och kommatecken på ett lämpligt sätt så att läsningen av texten underlättas. Använder oftast versaler och gemener på ett lämpligt sätt.
Använder en variation av skiljetecken och andra skrivtecken och då oftast på ett lämpligt sätt. Använder versaler och gemener på ett lämpligt sätt
Använder en variation av skiljetecken och andra skrivtecken på ett lämpligt och kreativt sätt.
Texten i sin helhet
Visar att eleven är på rätt väg i sin skrivutveckling. Eleven behöver tydligt stöd för att utveckla innehåll, struktur och språk i sin text.
Visar att eleven kommit långt i sin skrivutveckling. Innehåll, struktur och språk samspelar väl.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: