Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Övergripande matris Hem- och konsumentkunskap åk 7-9

Skapad 2018-11-26 18:45 i Österslättsskolan Karlshamn
Här finns alla kunskapskrav som ämnet hem- och konsumentkunskap ska beröra mellan åk 7-9.
Grundskola 7 – 9 Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap är uppdelad i åtta kunskapskrav, där ämnets syfte kan delas in i tre huvudrubriker; -Mat, måltider och hälsa -Konsumtion och ekonomi -Miljö och livsstil

Innehåll
Insats krävs
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Kunskapskrav
Eleven kan tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med anpassning till aktivitetens krav. [1]
1.1 Planera och organisera
Eleven behöver stöd i att läsa och förstå receptet och ställer många frågor om receptet i processens gång. Eleven behöver stöd i hur arbetet ska organiseras, eftersom eleven har svårt att se vilket moment som tar längst tid att genomföra.
Eleven behöver enstaka gånger stöd i att förstå receptet och organisera sitt arbete. För det mesta planerar och genomför eleven de praktiska momenten både självständigt som i grupp utan osäkerhet.
Eleven klarar självständigt att förstå receptet och organisera sitt arbete. Eleven planerar och genomför de praktiska momenten både självständigt som i grupp med stor säkerhet. Eleven tar ofta eget initiativ och omprövar när det behövs. Klarar av att leda en grupp framåt mot ett mål.
1.2 Tillaga
Klarar med lite stöd att laga måltider och baka. Tar gärna ansvar för enstaka arbetsuppgifter i köket, de som eleven själv upplever som ”enkla”. Eleven glömmer ofta att skapa en trivssam måltidsmiljö som innefattar helheten t.ex. sallad, dukning etc.
Eleven har goda kunskaper i att laga måltider och baka, och behöver endast stöd vid enstaka tillfällen. Eleven tänker ibland på att skapa en trivssam måltidsmiljö som innefattar helheten. Väljer att i gruppen utföra olika arbetsuppgifter, men inte de som eleven upplever som ”svårast”.
Eleven har mycket goda kunskaper i att laga måltider och baka, och klarar självständigt att utföra arbetsuppgifter som t.ex. tillbehör, dukning och därmed att skapa en trivssam måltidsmiljö som innefattar helheten. Väljer att i gruppen utföra olika arbetsuppgifter oavsett svårighetsgrad.
1.3 Beräkning av mängder vid matlagning
Eleven har grundläggande kunskaper i beräkning av mängder, men kan behöva stöd i att ändra ett recept (beräkna om t.ex. från 2 till 4 pers).. Eleven vet oftast vilket mått som är vilket.
Eleven har goda kunskaper i beräkning av mängder, men känner sig enstaka gånger osäker på att ändra i receptet (beräkna om t.ex. från 2 till 4 pers). Eleven vet vilka mått som är vilka.
Eleven har mycket goda kunskaper i beräkning av mängder. Klarar utan stöd att ändra i ett recept och vet alltid vilka mått som är vilka.
1.4 Skapande av recept
Eleven kan med visst stöd från lärare eller annan elev skapa ett recept med en fullvärdig måltid (t.ex. tallriksmodellen), men behöver träna mer på förmågan att skapa ett recept utifrån ett visst antal livsmedel, råvaror och tillbehör.
Eleven har relativt goda kunskaper i att skapa ett recept, som leder till en fullvärdig måltid (t.ex. tallriksmodellen) men kan visa viss osäkerhet genom att vid enstaka tillfällen fråga lärare eller annan elev om råd.
Eleven kan med goda och självständiga kunskaper skapa nya recept, både genom att få begränsat antal livsmedel och på egen hand välja livsmedel. Eleven visar även en nytänkande förmåga genom att inte alltid ta ”vanliga” recept.
I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och fungerande sätt. [2]
2.1 Olika metoder för bakning och matlagning
Eleven är osäker på att utföra olika matlagnings- och bakmetoder, och ställer därför många frågor kring genomförandet och vad olika begrepp betyder. Eleven häller t.ex. pasta i kallt vatten eller tar varmt vatten direkt från kranen. Eleven anpassar oftast inte temperaturen vid stekning, kan inte se om degen är färdigjäst eller inte.
Eleven frågar vid enstaka tillfällen kring genomförandet av metoden, och kan ibland vara osäker på vad begrepp betyder. Oftast kan eleven dock utföra metoden utan stöd. Eleven kan för det mesta utföra metoderna korrekt utifrån instuktioner, ställer vid enstaka tillfällen frågor kring t.ex. degens konsistens och gräddningstider.
Eleven kan självständigt genomföra olika slags matlagnings- och bakmetoder utan stöd från andra elever eller lärare, och har full förståelse för de begrepp som förekommer. Eleven utför metoderna korrekt utifrån instruktion, ser när temperaturer behöver ändras, vet när degen är färdigjäst och har rätt konsistens, förlitar sig inte på gräddningstiden i boken utan har själv uppsikt.
2.2 Användning av redskap och teknisk utrustning
Eleven är osäker på vilka redskap som ska/kan användas till vilket moment, frågar därför oftast eller använder fel redskap t.ex. visp istället för träsked eller plast/trä till teflon/gjutjärn. Eleven är även osäker på att använda olika teknisk utrustning (t.ex. ugn, spis, elvisp osv) och ber gärna om stöd/hjälp av lärare.
Eleven vet oftast vilka redskap som ska/kan användas till det moment som utförs, dock ställs ibland kontrollfrågor vid osäkerhet.
Eleven vet vilka redskap som ska och kan användas till det moment som utförs och använder sig av teknisk utrustning självständigt utan något stöd av lärare/annan elev.
2.3 Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring
Eleven har svårt att avgöra hur ett livsmedel ska hanteras (t.ex. att inte skära kyckling på samma skärbräda som sallad). Eleven rengör och diskar på ett mycket enkelt sätt, som inte är speciellt noggrant t.ex. torkas inte disken torr utan läggs ner blöt i lådorna, torkar stekjärn med handduk. Diskar oftast under rinnande vatten.
Eleven visar oftast att denne har förståelse för hur viktigt det är att hantera olika livsmedel rätt, genom att t.ex. använda olika redskap till olika livsmedel eller diska dem emellanåt. Eleven rengör och diskar på ett mer utvecklat och noggrant sätt. Använder rätt mängd diskmedel, diskar i varmt vatten och diskar enligt instruktion (dvs. häller upp vatten med plopp).
Eleven visar med stor säkerhet att denne vet hur livsmedel ska hanteras. Eleven organiserar sin disk och underlättar rengör genom att t.ex. att ställa disken i vatten. Är självständig och mycket noggrann. Använder rätt mängd diskmedel, diskar i varmt vatten och diskar enligt instruktion (dvs. häller upp vatten med plopp).
Eleven väljer tillvägagångssätt och ger motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, miljö och ekonomi. [3]
Eleven ger enkla eller knapphändiga motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, miljö och ekonomi. T.ex. ”jag valde kyckling för att det är bättre för miljön”.
Eleven ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, miljö och ekonomi. T.ex. ”jag valde kyckling för att det påverkar miljön mindre genom att det är minskade utsläpp”
Eleven ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, miljö och ekonomi. T.ex. ”jag valde kyckling för att det påverkar miljön mindre genom att det är minskade utsläpp, och minskade utsläpp leder till…..”
Eleven kan ge omdömen om arbetsprocessen och resultatet.[4]
Eleven ger enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Enkla omdömen innefattar övergripande och enkla analyser. Ett enkelt omdöme är t.ex. ”Arbetet gick bra och maten blev god”
Eleven ger utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Utvecklade omdömen innefattar djupare och mer specifika analyser. Ett utvecklat omdöme kan t.ex. vara ”Arbetet gick bra för att vi planerade i god vilka moment vi skulle börja med och utförde metoderna utifrån de instruktioner som vi lärt oss och resultatet blev som vi hade tänkt oss”
Eleven ger välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Ett välutvecklat omdöme kan t.ex. vara ”Arbetet gick bra för att vi planerade vilket moment som tog längst tid och började med det, vi utförde metoderna utifrån de instruktioner som vi lärt oss och resultatet blev som vi hade tänkt oss, men om vi hade gjort såhär istället.. så hade det blivit… vi kanske skulle tänkt på mer krydda etc.”
Eleven kan föra resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. [5]
Eleven har en enklare förståelse för hur måltider kan kombineras utifrån olika behov (allergi, idrottande personer, vegetarisk kost, stillasittande livsstil etc). Eleven kan därmed föra enkla resonemang kring individuella behov av energi och näring samt har en grundläggande kunskap kring vilka verktyg (t.ex. tallriksmodellen) som kan användas vid måltidsplanering. Eleven kan till viss del förklara vad kroppen består av och behöver för att fungera samt vad de olika näringsämnena har för uppgift i kroppen.
Eleven har en utvecklad förståelse för hur måltider kan kombineras utifrån olika behov (allergi, idrottande personer, vegetarisk kost, stillasittande livsstil etc). Eleven kan därmed föra utvecklade resonemang kring individuella behov av energi och näring samt har goda kunskaper kring vilka verktyg (t.ex. tallriksmodellen) som kan användas vid måltidsplanering. Eleven kan ge utvecklade förklaringar på vad kroppen består av och behöver för att fungera samt vad de olika näringsämnena har för uppgift i kroppen.
Eleven har en välutvecklad förståelse för hur måltider kan kombineras utifrån olika behov (allergi, idrottande personer, vegetarisk kost, stillasittande livsstil etc). Eleven kan därmed föra välutvecklade resonemang kring individuella behov av energi och näring samt har mycket goda kunskaper kring vilka verktyg (t.ex. tallriksmodellen) som kan användas vid måltidsplanering. Eleven kan ge välutvecklade förklaringar på vad kroppen består av och behöver för att fungera samt vad de olika näringsämnena har för uppgift i kroppen.
Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då resonemang med koppling till konsekvenser för privatekonomin. [6]
6.1 Ungas privatekonomi
Eleven har en viss medvetenhet för den egna ekonomin, exempelvis kunskaper i att handla över internet, på kredit, använda avbetalning, teckna abonnemang.
Eleven har en relativt god medvetenhet för den egna ekonomin, exempelvis kunskaper i att handla över internet, på kredit, använda avbetalning, teckna abonnemang.
Eleven har en god medvetenhet för den egna ekonomin, exempelvis kunskaper i att handla över internet, på kredit, använda avbetalning, teckna abonnemang.
6.2 jämförelser av produkter
Eleven kan på ett enkelt sätt jämföra olika produkter utifrån olika aspekter t.ex. pris och kvalitet. t.ex. vad är skillnaden mellan Ica basic köttbullar och Scans? Smak? Pris? Utseende?
Eleven kan på ett utvecklat sätt jämföra olika produkter utifrån olika aspekter t.ex. pris och kvalitet. t.ex. vad är skillnaden mellan Ica basic köttbullar och Scans? Smak? Pris? Utseende?
Eleven kan på ett välutvecklat sätt jämföra olika produkter utifrån olika aspekter t.ex. pris och kvalitet. t.ex. vad är skillnaden mellan Ica basic köttbullar och Scans? Smak? Pris? Utseende?
6.3 Hushållets ekonomi
Eleven har en enkel helhetsförståelse för ekonomin i hemmet och för relationen mellan inkomster och utgifter.
Eleven har en utvecklad helhetsförståelse för ekonomin i hemmet och för relationen mellan inkomster och utgifter.
Eleven har en välutvecklad helhetsförståelse för ekonomin i hemmet och för relationen mellan inkomster och utgifter.
6.4 Ställningstagande vid val av varor och tjänster
Eleven använder sina kunskaper om ungas privatekonomi och för enkla resonemang vid val av varor och tjänster, med hänsyn till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
Eleven använder sina kunskaper om ungas privatekonomi och för utvecklade resonemang vid val av varor och tjänster, med hänsyn till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
Eleven använder sina kunskaper om ungas privatekonomi och för välutvecklade resonemang vid val av varor och tjänster, med hänsyn till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
6.5 reklam och media
Eleven visar en viss förståelse och för enkla resonemang om hur reklam påverkar oss som individer eller i grupp.
Eleven visar en relativt god förståelse och för utvecklade resonemang om hur reklam påverkar oss som individer eller i grupp.
Eleven visar en god förståelse och för välutvecklade resonemang om hur reklam påverkar oss som individer eller i grupp.
Eleven kan beskriva och föra resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter, och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer. [7]
Eleven visar en viss förståelse för grundläggande konsumentlagstiftning dvs. de lagar och regler som finns vid köp av produkter och tjänster. T.ex. om du vill lämna tillbaka en vara eller vad som gäller när du ingår ett avtal.
Eleven visar en relativt god förståelse för grundläggande konsumentlagstiftning dvs. de lagar och regler som finns vid köp av produkter och tjänster. T.ex. om du vill lämna tillbaka en vara eller vad som gäller när du ingår ett avtal.
Eleven visar en god förståelse för grundläggande konsumentlagstiftning dvs. de lagar och regler som finns vid köp av produkter och tjänster. T.ex. om du vill lämna tillbaka en vara eller vad som gäller när du ingår ett avtal.
Eleven kan föra underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.[8]
8.1 Livsmedel och andra varors produktion och transport samt dess påverkan på miljön
Eleven kan föra enkla resonemang kring hur en vara har producerats och transporterats samt vilka konsekvenser detta har för miljön.
Eleven kan föra utvecklade resonemang kring hur en vara har producerats och transporterats samt vilka konsekvenser detta har för miljön.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang kring hur en vara har producerats och transporterats samt vilka konsekvenser detta har för miljön.
8.2 Resurshållning
Eleven kan föra enkla resonemang och visar enkla kunskaper om hur man kan hushålla med och ta vara på olika varor i hemmet. Eleven har ett enklare miljömässigt förhållningssätt till vardagliga förbrukningsvaror. Detta genom att t.ex. inte använda mer än vad som behövs, minska matsvinn genom att beräkna mängder, laga mat av rester kunna avgöra vilka livsmedel som är fräscha eller dåliga etc.
Eleven kan föra utvecklade resonemang och visar enkla kunskaper om hur man kan hushålla med och ta vara på olika varor i hemmet. Eleven har ett utvecklat miljömässigt förhållningssätt till vardagliga förbrukningsvaror. Detta genom att t.ex. inte använda mer än vad som behövs, minska matsvinn genom att beräkna mängder, laga mat av rester kunna avgöra vilka livsmedel som är fräscha eller dåliga etc.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang och visar enkla kunskaper om hur man kan hushålla med och ta vara på olika varor i hemmet. Eleven har ett välutvecklat miljömässigt förhållningssätt till vardagliga förbrukningsvaror. Detta genom att t.ex. inte använda mer än vad som behövs, minska matsvinn genom att beräkna mängder, laga mat av rester kunna avgöra vilka livsmedel som är fräscha eller dåliga etc.
8.3 Metoder och rutiner vid tvätt och rengöring
Eleven kan på ett enkelt sätt hantera och resonera kring de metoder och rutiner som finns för tvätt och rengöring. Eleven har en enklare förståelse för hur man på olika sätt kan minska påfrestningarna på miljön t.ex. genom att dosera rätt, vädra kläder ibland etc.
Eleven kan på ett utvecklat sätt hantera och resonera kring de metoder och rutiner som finns för tvätt och rengöring. Eleven har en utvecklad förståelse för hur man på olika sätt kan minska påfrestningarna på miljön t.ex. genom att dosera rätt, vädra kläder ibland etc.
Eleven kan på ett välutvecklat sätt hantera och resonera kring de metoder och rutiner som finns för tvätt och rengöring. Eleven har en välutvecklad förståelse för hur man på olika sätt kan minska påfrestningarna på miljön t.ex. genom att dosera rätt, vädra kläder ibland etc.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: