Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 4-6 - STEG 2

Skapad 2019-03-31 20:25 i Domarringens skola Uppsala
Skolverkets bedömningsstöd - Bygga Svenska STEG 2 för Lyssna & Tala, Läsa, Skriva
Grundskola 4 – 6 Svenska som andraspråk Svenska

Lyssna och tala Eleven förstår anpassat talat språk som är bearbetat i undervisningen eller som förekommer i återkommande situationer. Eleven visar alltmer sin förståelse i språklig form med ord och fraser som är frekventa. Med stöttning kan eleven följa och delta i samtal mellan flera personer, i och utanför klassrummet. Eleven kan fortfarande behöva tid för att formulera sig. Ordförrådet växer i takt med att eleven möter och får tillfällen att bearbeta ett mer varierat språk, både vardags- och ämnesrelaterat. Eleven använder förenklingar, omskrivningar och nybildningar. Kroppsspråket, elevens modersmål eller andra språk, föremål, bilder och skrift utgör viktiga förutsättningar för meningsskapande.

Läsa Eleverna har kommit en bit på väg i sin läsning på svenska och de läser nu med en viss självständighet längre, men fortfarande enkla, texter med ett skönlitterärt såväl som ett ämnesrelaterat innehåll. Fortfarande spelar stöttning genom exempelvis samtal och lärarens högläsning men också stöd i forma av användningen av kroppsspråk, andra språk, lexikon, bilder och andra multimodala resurser, en viktig roll för att både skapa mening och visa förståelse.
Eleven har utvecklat sitt ordförråd som nu inkluderar även mindre frekventa ord, till exempel sådana som eleven har mött i undervisningen eller i samband med fritidsaktiviteter. Eleven kan också fler formord än tidigare, såsom vanliga prepositioner och sambandsord, samt känner igen de vanligaste pronomen för att kunna tolka vanlig textbindning (Lejonet låg under trädet. Han låg där både dag och natt). Eleven visar också en förståelse för grammatikens roll i texter, till exempel genom att ta hjälp av ändelser för dåtid hos regelbundna verb (började) för att förstå att en text utspelar sig i dåtid eller genom att använda sig av grammatisk information som genus hos pronomen (den/det, han/hon) och numerus hos substantiv (en stol, flera stolar).

Skriva På steg 2a skriver eleven i flera genrer, till exempel enkla berättande, beskrivande och argumenterande texter. Texterna är av begränsat omfång, men det börjar nu framträda inslag av sammanhängande text även i mer självständigt skrivna texter. Eleven är i hög grad beroende av stöttning, och presterar olika väl beroende på vilka krav som uppgiften ställer och hur stöttningen har sett ut. De texter som eleven skriver kan vara delvis gemensamt konstruerade och utgå från gemensamma upplevelser och aktiviteter. Texter som i större utsträckning är skrivna på egen hand kännetecknas av enkelhet och av ett begränsat vardagligt ordförråd och de är ofta inte självbärande, vilket innebär att läsaren har svårt att förstå dem utan kunskap om vilket sammanhang som de har tillkommit i. Texterna präglas i hög grad av andraspråksdrag som visar sig i ordförråd, ordföljd och morfologi.
På steg 2b skriver eleven texter som uppvisar tydligare drag av genre. Texterna är mer sammanhållna men enkla och begränsade till omfång och innehåll, och de är ofta inte självbärande, vilket innebär att läsaren har svårt att förstå dem utan kunskap om vilket sammanhang som de har tillkommit i.

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 2

LYSSNA
Eleven urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång
Eleven visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång, till exempel genom att ställa och svara på enkla frågor
Eleven förstår och följer en vanlig instruktion i flera steg med stöd av sammanhanget
Eleven uppfattar och förstår frekventa vardags- och ämnesrelaterade ord och fraser som tagits upp i undervisningen

TALA
Eleven presenterar en kort förberedd uppgift i mindre grupp, och svarar då på enkla frågor från kamrater och lärare
Eleven deltar med stöttning i enkla samtal, till exempel genom att berätta om upplevda erfarenheter och om sådant som händer i olika skolsituationer
Eleven förhandlar på ett enkelt sätt om betydelsen av ord, fraser och innehåll
Eleven uttrycker på ett enkelt sätt åsikter, värderingar och jämförelser
Eleven använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och i ämnesundervisningen, till exempel: "Jag klippt den, nej... vad heter det... såga och sen slipt den på sandpapper"
Eleven börjar uttrycka sig med en viss precision både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att börja skilja mellan olika tempusformer, börja använda modala hjälpverb (vill, kan) följt av infinitiv, börja använda substantivets böjningsformer och flera former av pronomen, börja använda tidsbisatser, enkla partikelverb (kom in, spring ut) samt utelämnar mer sällan kopulan (är, blir)
Eleven gör förenklingar, till exempel genom att i hög grad använda rak ordföljd

LÄSA
Eleven vet att olika texter kan ha olika syften och visar detta i samtal om olika texters övergripande funktion
Eleven återger med stöttning huvudinnehållet och enkla händelseförlopp i texter med ett för eleven i huvudsak känt ordförråd
Eleven tolkar information i en text och svarar på frågor, även i de fall som svaren inte direkt går att utläsa av texten
Eleven gör relevanta kopplingar mellan en texts innehåll och egna kunskaper och erfarenheter för att bekräfta och befästa förståelsen av det lästa, samt reflekterar över texten och svarar på frågor som: Vad tycker du att de ska göra?
Eleven kan härleda leden i genomskinliga sammansatta ord, det vill säga ord där båda leden har en tydlig koppling till vad de beskriver (badkläder, idrottshall)
Eleven använder bilder och andra multimodala resurser för att skapa mening i texter, även om läraren behöver uppmärksamma att bilder som är tänkta som ett stöd inte självklart är det för alla elever
Eleven skapar tillsammans med kamrater och lärare förståelse för texters innehåll utifrån rubriker och bilder

SKRIVA 2A
Eleven skriver korta texter med i huvudsak enkel meningsbyggnad, och placerar nu ibland adverbial i temaposition, till exempel: "På fritids måla vägen"
Eleven börjar använda inversion (omvänd ordföljd) vid vanliga adverbial och verb samt i helfraskonstruktioner, till exempel: "Sen komde pappa"
Eleven börjar använda bisatser och då företrädesvis relativsatser, till exempel: "hammare som heter mjölner"
Eleven använder i huvudsak vanliga sambandsord i textbindningen, till exempel och, eller, sen, då, samt vanliga pronomen i referensbindningen
Eleven skriver återgivande texter om sådant som kretsar kring jag och här, använder konkreta, vardagliga ord, till exempel: "in hem jag läsa; titta tv eller spela dator", och uttrycker ibland värderingar, till exempel: "Jag har simmat det var rolig"
Eleven använder ämnesrelaterade ord och strukturer som eleven har fått från läraren, till exempel: "Han hammare som heter mjölner; blixt och åska kommer från hammaren"
Eleven använder till viss del utbyggda nominalfraser, till exempel: "fyra elever; bäst vän; en fru som heter Siv"

SKRIVA 2B
Eleven skriver texter med en mer varierad meningsbyggnad som omfattar fler olika typer av bisatser ("fin lunch där jag drack cola; om du röstar på oss") och placerar ibland bisatser i temaposition, till exempel: "När vi några barn lekta på vatne"
Eleven använder i berättande texter fantasi och genremarkörer, till exempel: "det var en gång"
Eleven använder i återgivande, diskuterande och argumenterande texter värderingar, och motiveringar, till exempel: "det var jätekalt vatnet; jag åt panan och det jätegott"
Eleven prövar att använda mindre frekventa ord i återgivande och berättande texter, till exempel: "lit obehagligt; luften är inte ok för kvavt", men oftast använder eleven vardagliga och konkreta ord
Eleven använder ämnesrelaterade ord, till exempel: tall, rönn, kottar, barr
Eleven använder fler utbyggda nominalfraser, till exempel: "skolan som heter matteusskolan; non som jonglera; alla hundra tals människor"
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: