Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Sprint Huddinge Bygga svenska steg 3

Skapad 2019-11-11 13:52 i Huddinge
Skolverkets Bygga svenska steg 3
Grundskola 7 – 9 Svenska som andraspråk
Lyssna
1. Eleven urskiljer med stöttning explicit och viss implicit uttryckt information i normal talhastighet, till exempel i samtal, lärargenomgångar och uppläsningar 2. Visar en övergripande förståelse av sammanhållet tal, till exempel genom att kortfattat kunna återge huvudinnehållet i en genomgång eller ett tv-program 3. Visar prov på en fördjupad förståelse genom att dra egna slutsatser, till exempel utifrån en berättad historia eller ett tv-program, och svarar på frågor som Varför tror du att …?
Tala
1. Eleven presenterar med hjälp av nyckelord korta förberedda uppgifter inför mindre och större grupper och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare 2. Deltar i samtal genom att återge, berätta och beskriva något som eleven har hört, läst eller upplevt, så att innehållet tydligt framgår. Eleven använder då sambandsord, till exempel för tid och orsak. 3. Förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll 4. Jämför förhållanden och erfarenheter samt uttrycker åsikter och värderingar och kan motivera dessa 5. Uttrycker sig med en viss precision och variation både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att ofta skilja på presens och preteritum, göra skillnad på bruket av preteritum och perfekt, uttrycka framtid på olika sätt, tillämpa inversionsregeln (det vill säga omvänd ordföljd) då huvudsatser inleds med en annan satsdel än subjektet, börja kongruensböja adjektivet när det står attributivt (hårt arbete, trasiga kläder), börja använda partikelverb där betydelsen inte är genomskinlig (kommer ihåg, läser om) 6. Uttrycker sig med ett visst flyt, har ett begripligt uttal och börjar även i spontant tal använda en fungerade prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser.
Läsa
1. Eleven återger texters huvudinnehåll självständigt eller med stöttning beroende på textens längd och svårighetsgrad 2. Kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text även när det kräver en viss förståelse av nyanser och preciseringar. Eleven kan i relation till en text svara på frågor som Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord? Vad tyckte de om det nya stället? Vad i texten/vilka ord visar det? 3. Lokaliserar och sammanför explicit information från olika delar av en text, till exempel genom att svara på frågor som På vilka olika sätt förändrades Sverige på 1800-talet? eller Varför valde hon att stanna? 4. Kan med stöttning dra slutsatser om orsaker, samband och konsekvenser i olika ämnestexter, till exempel genom att svara på frågor om sambanden mellan vaccinet, potatisen, befolkningsökningen och emigrationen under 1800-talet 5. Reflekterar över texters funktion och svarar på frågor som Vad är syftet med texten? I vilka sammanhang kan man hitta den här typen av text? 6. Använder sig av sammanhanget eller delar av ord för att ringa in betydelsen av okända ord i texter samt uppfattar lexikala referenser, det vill säga referenser inom själva texten 7. Använder information från bilder, kartor, diagram och tabeller som en del i sitt meningsskapande.
Skriva
1. Eleven använder en större variation av konjunktioner, adverbial och bisatsinledare i textbindningen 2. Skriver med en varierad meningsbyggnad som omfattar både huvud- och bisatser samt anföring, till exempel jag förstod varför jag måste studera för att jag måste få kunskap /… / plösligt gick läraren till mig och sa – Hej! jag är din mantor. Tar det lugnt du är duktig inte gråtar så längre 3. Kan variera sitt ordförråd utifrån uppgiften och genren (vardaglighet å ena sidan och specialisering och skriftspråklighet å andra sidan) och börjar använda liknelser och metaforer (jag hade oroligt i hjärtat) men ordförrådet domineras fortfarande av allmänna ord 4. Använder oftare nominaliseringar (klimat förändringen är den viktigaste ämnet) och längre nominalfraser (mycket bra land för att bo; många elever från olika länder) 5. Är säkrare på stavning, interpunktion och styckeindelning.
LYSNA
TALA
LÄSA
SKRIVA
3.1
Du kan med stöd förstå direkta och underliggande budskap i samtal och lärargenom-gångar, i normal talhastighet
Du kan med hjälp av stödord redovisa en förberedd uppgift Du kan besvara följdfrågor kring redovisningen
Du kan förstå en text och visa det genom att berätta vad den handlar om Du kan på egen hand eller med hjälp av lärare och kamrater berätta om innehållet i olika typer av texter
Du kan med större variation använda konjunktioner Du kan med större variation använda adverbial Du kan med större variation använda bisatsinledare
3.2
Du förstår sammanhållet tal och kan kortfattat sammanfatta innehållet i det som har sagts
Du kan i samtal återberätta huvudinnehållet ur något som du har hört, läst eller själv upplevt Du kan använda sambandsord som t e x för att, eftersom, men, sen, då
Du kan med egna ord svara på frågor kring texten, om vad som händer och sker samt varför Du kan med egna ord förklara vilka ord/uttryck i texten som talar om vad som händer eller vad någon tycker/tänker
Du kan skriva meningar som innehåller både huvudsatser och bisatser Du kan skriva meningar som innehåller direkt tal
3.3
Du visar att du förstår innehållet och kan dra egna slutsatser med hjälp av t e x fråge-orden varför/hur
Du kan i samtal ta dig förbi språkliga hinder genom att förklara/beskriva för att göra dig förstådd
Du kan hitta och lägga ihop information från olika delar av en text och få fram ett svar
Du kan i större grad anpassa texterna efter genrer (texttyper), formellt-informellt språk Du kan till viss del använda metaforer t e x Han brinner för musik. Hon hade hjärtat i halsgropen. Du kan till viss del använda liknelser t e x Jag är hungrig som en varg. Du är vacker som en ros.
3.4
Du kan jämföra förhållanden och erfarenheter t e x olika statsskick, levnadsstandard Du kan tala om vad du tycker och argumentera för din åsikt
Du kan med stöd förstå olika ämnestexter med ämnes-specifika ord och begrepp Du kan med stöd dra slutsatser, förstå samband och se konsekvenser
Du använder oftare nomi-naliseringar t e x klimatet förändras blir klimatförändring Du använder längre nominalfraser med adjektiv och adverb t e x En otroligt vacker park i Huddinge
3.5
Du använder ord och grammatk med lite mer variation och precision genom att t e x: skilja ofta mellan olika tempusformer (skilja på presens och preteritum, skilja på preteritum och perfekt, kan uttrycka framtid) använda omvänd ordföljd när huvudsatsen börjar med adverbial eller bisats kongruensböja adjektivet när det står före substantivet använda något svårare partikelverb t e x kommer ihåg, läser om
Du kan skilja på olika texttyper och förstå deras användningsom-råde t e x argumenterande eller berättande text
Du kan stava mer korrekt Du kan använda skiljetecken (punkt, komma, frågetecken och utropstecken) mer korrekt Du kan använda dig av styckeindelning
3.6
Du talar med ett visst flyt Du har ett begripligt uttal Du börjar tala med en fungerande prosodi även i spontant tal
Du kan använda dig av samman-hanget för att förstå ett okänt ord Du kan använda din kunskap om delar av ett ord för att komma fram till vad ordet betyder Du kan känna igen synonymer, motsatsord och ord med överordnad och underordnad betydelse (träd-barrträd-gran) samt fasta fraser (hejdlöst roligt, stående ovationer)
3.7
Du kan tolka bilder, kartor, diagram och tabeller för att få information och förstå sammanhanget.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: