Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bedömningsmatris NO åk 1-3

Skapad 2020-01-16 07:22 i Lövestad skola Sjöbo
Naturorienterande ämne åk 1-3.
Grundskola 1 – 3 NO (år 1-3)

Bedömningen sker utifrån det undervisningen behandlat.

Biologi (syfte)

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi.
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Fysik (syfte)

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik.
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Kemi (syfte)

  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi.
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Året runt i naturen.

På väg
På väg innebär att eleven utför en uppgift med stöd.
Kan
Kan innebär att eleven nått kunskapskravet.
Kan mer än
Kan mer än innebär att eleven har nått kunskapskravet och bland annat siktar vidare mot kunskapskraven i åk 6.
Kommentar
Jordens, solens och månens rörelser.
Eleven kan med stöd visa och beskriva jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra.
Eleven kan visa och beskriva jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra.
Eleven kan på ett utvecklat sätt visa och beskriva jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra.
Månens faser.
Eleven kan med stöd beskriva månens olika faser.
Eleven kan beskriva månens olika faser.
Eleven kan på ett utvecklat sätt beskriva månens olika faser.
Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende.
Eleven kan med stöd beskriva stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
Eleven kan beskriva stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
Eleven kan på ett utvecklat sätt beskriva stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
Årstidsväxlingar.
Eleven kan med stöd ge exempel på årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider utifrån enkla observationer.
Eleven kan ge exempel på årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider utifrån enkla observationer.
Eleven kan på ett utvecklat sätt ge exempel på årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider utifrån enkla observationer.
Livscykler hos djur och växter.
Eleven kan med stöd ge exempel på livscykler hos några djur och växter.
Eleven kan ge exempel på livscykler hos några djur och växter.
Eleven kan på ett utvecklat sätt ge exempel på livscykler hos några djur och växter.
Hur djur och växter kan sorteras, grupperas och artbestämmas.
Eleven kan med stöd beskriva hur djur och växter i närmiljön kan sorteras, grupperas och artbestämmas.
Eleven kan beskriva hur djur och växter i närmiljön kan sorteras, grupperas och artbestämmas.
Eleven kan på ett utvecklat sätt beskriva hur djur och växter i närmiljön kan sorteras, grupperas och artbestämmas.
Namnge djur- och växtarter.
Eleven kan med stöd namnge några vanligt förekommande djur- och växtarter.
Eleven kan namnge några vanligt förekommande djur- och växtarter.
Eleven kan på ett utvecklat sätt namnge flertalet vanligt förekommande djur- och växtarter.
Sortera djur och växter.
Eleven kan med stöd sortera några djur och växter efter olika egenskaper.
Eleven kan sortera några djur och växter efter olika egenskaper.
Eleven kan på ett utvecklat sätt sortera djur och växter efter olika egenskaper.
Näringskedjor.
Eleven kan med stöd ge exempel på kopplingar mellan djur och växter i enkla näringskedjor.
Eleven kan ge exempel på kopplingar mellan djur och växter i enkla näringskedjor.
Eleven kan på ett utvecklat sätt ge exempel på kopplingar mellan djur och växter i näringskedjor.
Fältstudier och observationer.
Eleven kan med stöd utifrån tydliga instruktioner utföra fältstudier och andra typer av enkla observationer som handlar om naturen.
Eleven kan utifrån tydliga instruktioner utföra fältstudier och andra typer av enkla observationer som handlar om naturen.
Eleven kan på ett utvecklat sätt utifrån tydliga instruktioner utföra fältstudier och andra typer av enkla observationer som handlar om naturen.
Undersökningar och dokumentation av undersökningar.
Eleven kan med stöd dokumentera sina undersökningar som handlar om naturen med hjälp av olika uttrycksformer (ex. text och bild) och kan använda sig av sin dokumentation i enkla diskussioner och samtal där eleven kan jämföra mellan egna och andras resultat.
Eleven kan dokumentera sina undersökningar som handlar om naturen med hjälp av olika uttrycksformer (ex. text och bild) och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal där eleven kan jämföra mellan egna och andras resultat. Ex. Plocka en växt. Beskriv hur bladen ser ut.
Eleven kan på ett utvecklat sätt dokumentera sina undersökningar som handlar om naturen med hjälp av olika uttrycksformer (ex. text och bild) och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal där eleven kan jämföra mellan egna och andras resultat.
Skönlitteratur, myter och konst om naturen.
Eleven kan med stöd samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen.
Eleven kan samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen. Samt samtala om berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.
Eleven kan på ett utvecklat sätt samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om människan.

Kropp och hälsa.

På väg
På väg innebär att eleven utför en uppgift med stöd.
Kan
Kan innebär att eleven nått kunskapskravet.
Kan mer än
Kan mer än innebär att eleven har nått kunskapskravet och bland annat siktar vidare mot kunskapskraven i åk 6.
Kommentar
Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer.
Eleven kan med stöd diskutera några faktorer som påverkar människors hälsa, exempelvis betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
Eleven kan diskutera några faktorer som påverkar människors hälsa, exempelvis betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. Ex. Vad händer i kroppen om man inte sover tillräckligt?
Eleven kan på ett utvecklat sätt diskutera några faktorer som påverkar människors hälsa, exempelvis betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
Kroppsdelars namn och funktion.
Eleven kan med stöd berätta om några av människans kroppsdelar, vad de heter och dess funktion.
Eleven kan berätta om några av människans kroppsdelar, vad de heter och dess funktion.
Eleven kan namnge flertalet kroppsdelar samt på ett utvecklat sätt berätta om dess funktion.
Människans sinnen.
Eleven kan med stöd berätta om några av människans sinnen, hur människan upplever ljus, ljud, temperatur, smak och doft.
Eleven kan berätta om några av människans sinnen, hur människan upplever ljus, ljud, temperatur, smak och doft.
Eleven kan på ett utvecklat sätt berätta om några av människans sinnen, hur människan upplever ljus, ljud, temperatur, smak och doft.
Fältstudier och observationer.
Eleven kan med stöd utifrån tydliga instruktioner utföra fältstudier och andra typer av enkla observationer som handlar om människan.
Eleven kan utifrån tydliga instruktioner utföra fältstudier och andra typer av enkla observationer som handlar om människan.
Eleven kan på ett utvecklat sätt utifrån tydliga instruktioner utföra fältstudier och andra typer av enkla observationer som handlar om människan.
Undersökningar och dokumentation av undersökningar.
Eleven kan med stöd dokumentera sina undersökningar som handlar om människan med hjälp av olika uttrycksformer (ex. text och bild) och kan använda sig av sin dokumentation i enkla diskussioner och samtal där eleven kan jämföra mellan egna och andras resultat.
Eleven kan dokumentera sina undersökningar som handlar om människan med hjälp av olika uttrycksformer (ex. text och bild) och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal där eleven kan jämföra mellan egna och andras resultat. Ex. Hör man bättre varifrån ett ljud kommer om man lyssnar med båda öronen?
Eleven kan på ett utvecklat sätt dokumentera sina undersökningar som handlar om människan med hjälp av olika uttrycksformer (ex. text och bild) och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal där eleven kan jämföra mellan egna och andras resultat.
Skönlitteratur, myter och konst om människan.
Eleven kan med stöd samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om människan.
Eleven kan samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om människan.
Eleven kan på ett utvecklat sätt samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om människan.

Kraft och rörelse.

På väg
På väg innebär att eleven utför en uppgift med stöd.
Kan
Kan innebär att eleven nått kunskapskravet.
Kan mer än
Kan mer än innebär att eleven har nått kunskapskravet och bland annat siktar vidare mot kunskapskraven i åk 6.
Kommentar
Tyngdkraft och friktion.
Eleven kan med stöd samtala om tyngdkraft och friktion i relation till lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor.
Eleven kan samtala om tyngdkraft och friktion i relation till lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor. Ex: Några barn prövar att släppa olika saker i en rutschkana: en isklump, en ryggsäck av tyg, en banan, ett gosedjur, en gympasko, en Foppa-toffla och en petflaska. Vilka saker glider bra?
Eleven kan på ett utvecklat sätt samtala om tyngdkraft och friktion i relation till lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor.
Balans, tyngdpunkt och jämvikt.
Eleven kan med stöd samtala om balans, tyngdpunkt och jämvikt i relation till lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.
Eleven kan samtala om balans, tyngdpunkt och jämvikt i relation till lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Ex. Hur ska personerna flytta sig på en gungbräda för att väga jämnt.
Eleven kan på ett utvecklat sätt samtala om balans, tyngdpunkt och jämvikt i relation till lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.
Fältstudier och observationer.
Eleven kan med stöd utifrån tydliga instruktioner utföra fältstudier och andra typer av enkla observationer som handlar om kraft och rörelse.
Eleven kan utifrån tydliga instruktioner utföra fältstudier och andra typer av enkla observationer som handlar om kraft och rörelse.
Eleven kan på ett utvecklat sätt utifrån tydliga instruktioner utföra fältstudier och andra typer av enkla observationer som handlar om kraft och rörelse.
Undersökningar och dokumentation av undersökningar.
Eleven kan med stöd dokumentera sina undersökningar som handlar om kraft och rörelse med hjälp av olika uttrycksformer (ex. text och bild) och kan använda sig av sin dokumentation i enkla diskussioner och samtal där eleven kan jämföra mellan egna och andras resultat.
Eleven kan dokumentera sina undersökningar som handlar om kraft och rörelse med hjälp av olika uttrycksformer (ex. text och bild) och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal där eleven kan jämföra mellan egna och andras resultat.
Eleven kan på ett utvecklat sätt dokumentera sina undersökningar som handlar om kraft och rörelse med hjälp av olika uttrycksformer (ex. text och bild) och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal där eleven kan jämföra mellan egna och andras resultat.

Material och ämnen i vår omgivning.

På väg
På väg innebär att eleven utför en uppgift med stöd.
Kan
Kan innebär att eleven nått kunskapskravet.
Kan mer än
Kan mer än innebär att eleven har nått kunskapskravet och bland annat siktar vidare mot kunskapskraven i åk 6.
Kommentar
Materials egenskaper och sortering.
Eleven kan med stöd beskriva vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras, till exempel efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
Eleven kan beskriva vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras, till exempel efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
Eleven kan på ett utvecklat sätt beskriva vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras, till exempel efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
Material och källsortering.
Eleven kan med stöd beskriva vad några olika föremål är tillverkade av för material, hur de används och hur de kan källsorteras samt hur material utvecklats genom historian.
Eleven kan beskriva vad några olika föremål är tillverkade av för material, hur de används och hur de kan källsorteras samt hur material utvecklats genom historian. Ex. Välj en sak som du använder varje dag. Rita av din sak och beskriv materialen som den är gjord av så noga du kan och hur den kan källsorteras.
Eleven kan på ett utvecklat sätt beskriva vad några olika föremål är tillverkade av för material, hur de används och hur de kan källsorteras samt hur material utvecklats genom historian.
Vattnets former.
Eleven kan med stöd vattnets olika former; fast, flytande och gas samt med stöd berätta om övergångar mellan formerna avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.
Eleven kan vattnets olika former; fast, flytande och gas samt övergångar mellan formerna avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. Ex. Rita en sjö, ett moln och ett berg. Skriv en text som förklarar vattnets kretslopp.
Eleven kan vattnets olika former; fast, flytande och gas samt kan beskriva övergångar mellan formerna avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning på ett utvecklat sätt.
Lufts egenskaper.
Eleven kan ge med stöd ge exempel på egenskaper hos luft och hur luft kan observeras.
Eleven kan ge exempel på egenskaper hos luft och hur luft kan observeras.
Eleven kan ge på ett utvecklat sätt ge exempel på egenskaper hos luft och hur luft kan observeras.
Luft och vatten.
Eleven kan med stöd relatera till egna iakttagelser för luften och vattnets egenskaper samt samtala om dessa.
Eleven kan relatera till egna iakttagelser för luften och vattnets egenskaper samt samtala om dessa.
Eleven kan relatera till egna iakttagelser för luften och vattnets egenskaper samt på ett utvecklat sätt samtala om dessa.
Fältstudier och observationer om vatten och luft.
Eleven kan med stöd utifrån tydliga instruktioner utföra fältstudier och andra typer av enkla observationer som handlar om vatten och luft.
Eleven kan utifrån tydliga instruktioner utföra fältstudier och andra typer av enkla observationer som handlar om vatten och luft.
Eleven kan på ett utvecklat sätt utifrån tydliga instruktioner utföra fältstudier och andra typer av enkla observationer som handlar om vatten och luft.
Separation av lösningar och bladningar
Eleven kan med stöd separera lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar med hjälp av exempelvis avdunstning och filtrering.
Eleven kan separera lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar med hjälp av exempelvis avdunstning och filtrering. Ex. I en burk finns en blandning av sågspån och små smulor av järn. Hur skulle man kunna sortera sågspånet för sig och järnet för sig.
Eleven kan på ett utvecklat sätt separera lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar med hjälp av exempelvis avdunstning och filtrering.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: