Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bygga svenska - Läsa

Skapad 2020-10-27 08:27 i Sannarpsgymnasiet Halmstad
Bygga svenska för gymnasieskolan. I denna matris ingår observationspunkterna för Läsa.
Grundskola 1 – 9 Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk

Läsa - Steg 1

Har inte bedömts ännu
Eleven...
är bekant med kopplingen mellan ljud och symbol i det svenska språket och visar det genom att läsa ljudenligt stavade ord högt
identifierar huvudinnehållet i texter och svarar kortfattat på frågor som Vad handlar texten om? Vilka personer finns med i boken?
lokaliserar explicit information i texter och svarar på enkla frågor som När börjar innebandyturneringen? Var ska klassen samlas? Hur många invånare har Sverige?
kan härleda leden i ”genomskinliga” sammansatta ord, det vill säga ord där båda leden har en tydlig koppling till vad de beskriver, till exempel badkläder, idrottshall
börjar använda bilder och andra multimodala resurser, till exempel pilar och tankebubblor, för att skapa mening i en läst text

Läsa - Steg 2

Har inte bedömts ännu
Eleven...
vet att olika texter kan ha olika syften och visar detta i samtal om olika texters övergripande funktion
återger med stöttning huvudinnehåll och enkla händelseförlopp i texter med ett för eleven i huvudsak känt ordförråd
kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text och svara på frågor som Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord?
tolkar information i texter och svarar på frågor, även om svaren inte direkt går att utläsa av texten. Till exempel: Varför springer Amina? Finns det något i beskrivningen som du tror stämmer också för andra rovdjur?
gör relevanta kopplingar mellan texters innehåll och egna kunskaper och erfarenheter för att bekräfta och befästa sin förståelse samt reflekterar över texter och svarar på frågor som Vad tycker du att de ska göra?
kan i viss utsträckning använda sig av sammanhanget, texten eller delar av ord för att ringa in betydelsen av okända ord i texter
tolkar skrivtecken och grafiska markeringar, till exempel rubriker på olika nivåer, talstreck och citationstecken i dialogtext. Eleven använder också bilder och andra multimodala resurser som en del i sitt meningsskapande

Läsa - Steg 3

Har inte bedömts ännu
Eleven...
återger texters huvudinnehåll självständigt eller med stöttning beroende på textens längd och svårighetsgrad
kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text även när det kräver en viss förståelse av nyanser och preciseringar. Eleven kan i relation till en text svara på frågor som Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord? Vad tyckte de om det nya stället? Vad i texten/ vilka ord visar det?
lokaliserar och sammanför explicit information från olika delar av en text, till exempel genom att svara på frågor som På vilka olika sätt förändrades Sverige på 1800-talet? eller Varför valde hon att stanna?
kan med stöttning dra slutsatser om orsaker, samband och konsekvenser i olika ämnestexter, till exempel genom att svara på frågor om sambanden mellan vaccinet, potatisen, befolkningsökningen och emigrationen under 1800- talet
reflekterar över texters funktion och svarar på frågor som Vad är syftet med texten? I vilka sammanhang kan man hitta den här typen av text?
använder sig av sammanhanget eller delar av ord för att ringa in betydelsen av okända ord i texter samt uppfattar lexikala referenser, det vill säga referenser inom själva texten
använder information från bilder, kartor, diagram och tabeller som en del i sitt meningsskapande

Läsa- Steg 4

Har inte bedömts ännu
Eleven...
kan urskilja det väsentliga innehållet i olika typer av texter som ingår i undervisningen och visar det genom muntliga eller skriftliga sammanhängande och självständiga sammanfattningar
uppfattar i viss mån värderingar, nyanser och humor i texter och tolkar information och svarar på frågor, även när svaren inte direkt går att utläsa av texten
uppfattar med stöd av lärarens frågor outtalad information i texter, till exempel utelämnad agent i passiva konstruktioner (det vill säga utelämnad information om vem som utför en handling, till exempel I april 1861 avlossades det första skottet; kungen avsätts), eller information som döljs i nominaliseringar av verbet (till exempel Variationen kan bero på olika faktorer som till exempel konkurrens eller jakt. I söder dominerade bomullsodlingen)
kan utmana förgivettagna antaganden i en text och reflektera över textens funktion, till exempel Varför står det på ett visst sätt och inte på ett annat? Vilken information får respektive får vi inte? I vilka sammanhang skulle man kunna hitta en sådan här text?
uppfattar och förstår betydelsen av uttryck som beskriver orsak, samband och konsekvens (till exempel ledde till, följaktligen, i gengäld, ju mer … desto, på lång sikt, förhållandevis) samt olika jämförande uttryck (samma, liknande) och kontrasterande språkliga uttryck (trots det, till skillnad från, emellertid). Eleven drar självständigt slutsatser utifrån olika ämnestexter samt svarar på frågor om orsak, samband och konsekvens, till exempel sambanden mellan olika händelser i Europa som ledde fram till första världskriget

Läsa - Steg 5

Har inte bedömts ännu
Eleven...
tolkar och förstår i allt högre grad metaforiska och idiomatiska uttryck (på jakt efter kunskap, sätter käppar i hjulet) liksom uttryck för stilistisk variation (inse – fatta) samt tolkar information i texter och svarar på frågor även om svaren inte direkt går att utläsa av texten
uppfattar på egen hand eller med ett visst stöd av lärarens frågor, outtalad information i texter som till exempel utelämnad agent i passiva konstruktioner eller information som döljs i nominaliseringar av verb
tolkar och förstår en referensbindning som bygger på semantiska relationer mellan ord och fraser i texten, till exempel mellan synonymer och ord med underordnad respektive överordnad betydelse (så kallade hyperonymer och hyponymer) vilket kräver utvecklade och fördjupade lexikala nätverk. Exempel på referensbindning med synonymer är landets befolkning respektive den infödda arbetskraften och med överordnade respektive underordnade begrepp sporväxter (överordnat begrepp) respektive ormbunkar, lummer, fräken och mossor (underordnade)
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: