Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bygga svenska - Tala

Skapad 2020-11-17 13:19 i Anders Ljungstedts gymnasium Linköping
Bygga svenska för gymnasieskolan. I denna matris ingår observationspunkterna för Tala.
Gymnasieskola 1 – 9 Svenska som andraspråk

Tala

Delvis uppnått
Eleven...
1
presenterar sig på ett enkelt och i många fall inövat sätt i parsamtal och ställer och svarar på enkla och konkreta frågor, till exempel "Var bor du?"
1
återberättar med stöttning en självupplevd händelse
1
använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och börjar dessutom använda ämnesrelaterade ord och uttryck som förekommer i undervisningen
1
använder ofta ord och uttryck på ett förenklat sätt, till exempel genom att enbart använda verb i presens eller infinitiv (jag se bok) eller genom att uttrycka substantivens plural med många i stället för med ändelse (många bok). Kopulan och prepositioner utelämnas ofta
1
har, med stöd av sammanhanget, ett i huvudsak begripligt uttal och börjar uttala inövade frågor och svar med en fungerande prosodi
2
presenterar en kort förberedd uppgift i mindre grupp, till exempel genom att berätta om sitt första hemland, och svarar på enkla frågor från kamrater och lärare
2
deltar med stöttning i enkla samtal, till exempel genom att berätta om upplevda erfarenheter och om sådant som händer i olika skolsituationer
2
förhandlar på ett enkelt sätt om betydelsen av ord, fraser och innehåll
2
uttrycker på ett enkelt sätt åsikter, värderingar och jämförelser
2
använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och i ämnesundervisningen
2
börjar uttrycka sig med en viss precision både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att börja skilja mellan olika tempusformer, använda modala hjälpverb följt av infinitiv, börja använda substantivets böjningsformer och flera former av pronomen, börja använda tidsbisatser, enkla partikelverb och genom att mer sällan utelämna kopulan
2
gör förenklingar, till exempel genom att i hög grad använda rak ordföljd
2
har, med stöd av sammanhanget, ett i huvudsak begripligt uttal och använder i inövat tal en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser
3
presenterar med hjälp av nyckelord korta förberedda uppgifter inför mindre och större grupper och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare
3
deltar i samtal genom att återge, berätta och beskriva något som eleven har hört, läst eller upplevt, så att innehållet tydligt framgår. Eleven använder då sambandsord, till exempel för tid och orsak
3
förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll
3
jämför förhållanden och erfarenheter samt uttrycker åsikter och värderingar och kan motivera dessa
3
uttrycker sig med en viss precision och variation både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att ofta skilja på presens och preteritum, göra skillnad på bruket av preteritum och perfekt, uttrycka framtid på olika sätt, tillämpa inversionsregeln (det vill säga omvänd ordföljd) då huvudsatser inleds med en annan satsdel än subjektet, börja kongruensböja adjektivet när det står attributivt (hårt arbete, trasiga kläder), börja använda partikelverb där betydelsen inte är genomskinlig (kommer ihåg, läser om)
3
uttrycker sig med ett visst flyt, har ett begripligt uttal och börjar även i spontant tal använda en fungerade prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser
4
presenterar med stöd av nyckelord förberedda uppgifter och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare
4
deltar i samtal och återger, berättar om och beskriver ett innehåll med ett nyanserat ordförråd och med flyt så att innehållet tydligt framgår
4
gör jämförelser, uttrycker åsikter, förklarar och motiverar på ett alltmer utvecklat sätt
4
förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll
4
uttrycker sig med en större precision och variation, både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att använda relevanta sambandsord, olika slags bisatser, tillämpa inversionsregeln (det vill säga omvänd ordföljd när det krävs), använda verbens tempusformer ändamålsenligt (sprang, sprungit), kongruensböja adjektiven även i predikativ ställning. (när adjektivet står efter kopulan är eller blir, till exempel huset är stort), börja använda mindre frekventa partikelverb, börja använda idiomatiska uttryck och kollokationer (ord som ofta förekommer tillsammans, till exempel sin värsta fiende)
4
uttrycker sig oftast med flyt och använder en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser
5
utvecklar tankegångar, bemöter och bygger vidare på det andra har sagt i resonerande samtal om mer generellt och abstrakt innehåll
5
uttrycker sig med precision, variation och en större säkerhet både grammatiskt och lexikalt
5
uttrycker sig med flyt samt använder en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: