Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bygga svenska - Skriva

Skapad 2020-11-18 11:59 i Anders Ljungstedts gymnasium Linköping
Bygga svenska för gymnasieskolan. I denna matris ingår observationspunkterna för Skriva.
Gymnasieskola 1 – 9 Svenska som andraspråk

Skriva

Delvis uppnått
Eleven...
1
börjar använda referensbindning i form av vanliga pronomen, till exempel "Jag har en syster. Hon är tjugotvå år."
1
börjar använda enkel textbindning i form av vanliga samordnande konjunktioner (och, eller) och vanligt förekommande adverbial (nu, på morgonen). Det är även vanligt att textbindning saknas, till exempel "Jag spelar fotboll. Simmar."
1
skriver med en enkel meningsbyggnad, huvudsakligen huvudsatser med rak ordföljd (subjekt – verb), adverbial kan inleda satsen men följs då av rak ordföljd, till exempel "Nu jag kan lite svenska; Efter lunch jag ska gå gymmet."
1
har ett vardagligt, konkret och personnära ordförråd, i ämnestexter mer specialiserat och då oftast ord som eleven mött i undervisningen (invånare, huvudstad)
1
använder viss grundläggande interpunktion
2
använder en variation av pronomen för referensbindning, till exempel "Vi kännde varandra och blev kompisar; Våra läraren är snäll allt de vill lära oss nya ord"
2
använder mest enkel textbindning med enkla och vanliga konjunktioner (och, men), temporala adverbial (sedan, då, i går) och börjar använda vanliga bisatsinledare (eftersom, för att, när)
2
skriver med viss variation i meningsbyggnaden och börjar använda bisatser även om texterna mest består av huvudsatser till exempel "På klassen fanns många elever som jag känner inte; Det var svårt att prata varandra för att vi pratade inte samma språk"
2
börjar placera adverbial och i enstaka fall bisatser först i satsen till exempel "när jag bodde i Syrien jag hade många kompisar"
2
har en något större bredd och variation i ordförrådet som nu inkluderar även mindre frekventa ord som tålamod, sorglig, och ämnesrelaterade ord som älvar, odlad mark
2
börjar använda utbyggda nominalfraser, till exempel, "sin första skolan, mitt smiknamn Hassan"
2
är något säkrare på stavning, interpunktion och styckeindelning
3
använder en större variation av konjunktioner, adverbial och bisatsinledare i textbindningen
3
skriver med en varierad meningsbyggnad som omfattar både huvud- och bisatser samt anföring till exempel "jag förstod varför jag måste studera för att jag måste få kunskap /… / plösligt gick läraren till mig och sa – Hej! jag är din mantor. Tar det lugnt du är duktig inte gråtar så längre"
3
kan variera sitt ordförråd utifrån uppgiften och genren (vardaglighet å ena sidan och specialisering och skriftspråklighet å andra sidan) och börjar använda liknelser och metaforer (jag hade oroligt i hjärtat) men ordförrådet domineras fortfarande av allmänna ord
3
använder oftare nominaliseringar (klimat förändringen är den viktigaste ämnet) och längre nominalfraser (mycket bra land för att bo, många elever från olika länder)
3
är säkrare på stavning, interpunktion och styckeindelning
4
börjar skriva i stort sett fungerande komplexa meningskonstruktioner med olika bisatser och satsförkortningar till exempel "Choklad är inte varan som har mycket problem, men sättet att tillverka choklad, odla kakao och transportera till olika del av världen det är det som gör att det blir dålig för miljön och problem till människor /…/ Skog som försvinner desto mindre syre har alla i ekosystemen /…/ Det består svårigheten för de som odlar kakao att skapa handelsförbindelser och ta sig in på världsmarknaden"
4
har en större bredd och variation i ordförrådet med fler lågfrekventa ord och nominaliseringar än på tidigare steg, i ämnestexter använder eleven dessutom mer specialiserade ord och uttryck till exempel "Kakao transporteras från Afrika till Sverige. Det är väldigt dåligt för miljön med dessa transport"
4
klarar styckeindelningen väl i stort
5
skriver med en textbindning och meningsbyggnad som är varierad och välgjord
5
har ett utvecklat ordförråd och kan uttrycka sig i stort idiomatiskt och med både precision och nyansering, det utvecklade ordförrådet visar sig i lågfrekventa ord, synonymer (klen och krasslig), partikelverb (huggit ned, slösa bort), precisa mindre frekventa verb (stirra, bulta, gnissla), kollokationer och andra fasta flerordsfraser (förlorade tåla modet, sätta eld på), bildspråk (han har ett brinnande hjärta som vill komma ut ur bröstet och slå för henne för evig)
5
är säker i interpunktion, stavning och styckeindelning
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: