Repetition av No-begrepp åk 6

Vi kommer att repetera alla begrepp (inom både fysik, biologi och kemi) som vi hittills har arbetat med för att fräscha upp dina kunskaper innan du slutar åk 6.

Biologi

• Ekosystem, samband mellan olika organismer.
• Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband.
• Blommans delar
• Kropp och hälsa. Psykisk och fysisk hälsa, organsystemet och puberteten.
• Livets utveckling och organismers anpassning till olika livsmiljöer.
• Hur djur, växter och andra organismer kan sorteras.
• Likheter och skillnader.
• Biologiska begrepp.
• Historiska personer.(Darwin och Linné)

Så här gör vi...

Vi kommer att läsa faktatexter, se på film och ha gemensamma diskussioner.
Du kommer efter vissa lektioner få hem en kortare sammanfattning där du kan repetera och befästa biologins begrepp och kunskaper.

Vi kommer bedöma din förmåga att;
diskutera och reflektera och hur du för samtalen framåt,
du kan använda dig av biologins begrepp,
föra resonemang om likheter och skillnader,
redogöra för några naturvetenskapliga uppäckter och deras betydelse för människans levnadsvillkor,

Fysik

• Energiflöde
• Väderfenomen - vindar, mätningar.
• Elektriska kretsar, ledande, isolator.
• Ljud och ljus.
• Krafter och rörelser.
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser. (hur dag, natt och årstider uppkommer). Satelliter.
• Tidmätning.
• Historiska personer. (Edison och Newton)

Så här gör vi...

Vi kommer att läsa faktatexter, se på film och ha gemensamma diskussioner.
Du kommer efter vissa lektioner få hem en kortare sammanfattning där du kan repetera och befästa biologins begrepp och kunskaper.

Vi kommer bedöma din förmåga att;
diskutera och reflektera och hur du för samtalen framåt,
du kan använda dig av fysikens begrepp,
föra resonemang om likheter och skillnader,
redogöra för några naturvetenskapliga uppäckter och deras betydelse för människans levnadsvillkor,

 

Kemi

• Partiklars rörelser (fast, flytande och gasform)
• Indelning av ämnen (egenskaper, utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt).
• Vattnetskretslopp.
• Luftens egenskaper och kretslopp.
• Fotosyntes, förbränning, grundläggande kemiska reaktioner (bryts ner till något annat).
• Materiens kretslopp (från råvara till färdig produkt, hur de blir avfall och sedan återgår till naturen).
• Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förvara mat.
• Kemikalier i hemmet och samhället.
• Fossila och förnybara bränslen (energianvändning och påverkan på klimatet).
• Historia - alkemisterna.
• Historiska personer (Marie Curie och Robert Boyle)

Så här gör vi...

Vi kommer att läsa faktatexter, se på film och ha gemensamma diskussioner.
Du kommer efter vissa lektioner få hem en kortare sammanfattning där du kan repetera och befästa biologins begrepp och kunskaper.

Vi kommer bedöma din förmåga att;
diskutera och reflektera och hur du för samtalen framåt,
du kan använda dig av kemins begrepp,
föra resonemang om likheter och skillnader,
redogöra för några naturvetenskapliga uppäckter och deras betydelse för människans levnadsvillkor,

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.
• Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
• Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
• Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
• Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
• Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
• Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.
• Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.
• Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.
• Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling.
• Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
• Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.
• Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
• Människan i rymden och användningen av satelliter.
• Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.
• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.
• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
• Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
• Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.
• Vattnets egenskaper och kretslopp.
• Luftens egenskaper och sammansättning.
• Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
• Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
• Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.
• Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.
• Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.
• Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
• Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap.
• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
• Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.